Gick denna morgon och funderade på alla spontanstigar som uppkommer tvärs över gräsmattor här och där. De tvärsar över fina grönområden och ser ut som bruna lerstråk i det fina gräset. Och allt detta för att man ska tjäna någon meter och kanske komma till jobbet två sekunder tidigare.
Jag vägrar, jag protesterar, jag vill inte vara med. Jag tänker fortsätta gå på asfalt, grus och betong!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Veckans Tio i Topplåt 1136
José Feliciano: Come Down Jesus In på listan 15 januari 1972 Låg kvar i 2 veckor, Högsta placering: 9
2 kommentarer:
Hej
I Norrköping gjorde man så för några år sen att man väntade med att göra gång o cykelstigar på ett nytt område tills man sett var folk gick.
:-)
Funkar det?
Blir det inte ett ställningskrig mellan fotgängare och myndigheter, där båda väntar på att den andre ska ta första STEGET.
Skicka en kommentar