Märkliga skivomslag 681

Om de här är nyktra ska jag käka upp min flatcap. Kolla in sista killen, ljuset räckte inte till honom.

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

Carin Gerhardsen: Det som göms i snö - Bokomdöme

Det som göms i snö

Av Carin Gerhardsen

Bookmark 2018

ISBN 9789188745057, Inbunden, 366 sidor

Efter några års frånvaro på bokhandelsdiskarna återkommer Carin Gerhardsen med en psykologisk thriller. De som förväntar sig en nionde del i Hammarbyserien blir besvikna. Men om de ändå läser boken tror jag den känslan övergår i något annat.

Det här är tveklöst författarens bästa bok hittills. En tät och oviss spänning följer läsaren under hela läsningen. När Carin Gerhardsen som här har fått breda ut sig lite mer utanför den traditionella polisromanens ramar får man äntligen bekräftat vilken skicklig författare hon är.

Hennes intrigbygge är smått genialiskt. Som läsare vet man inte vilket ben man ska stå på. Vem är hjälte och vem är det inte. Eller kan man vara bådadera? Hon avslöjar hemligheter allt eftersom läsandet fortgår. Då och då släpper hon en detalj som omkullkastar allt vad man tidigare har trott och varit säker på. Nedrans bra faktiskt!

Det är vinter och en bil kör av vägen i halkan, ner i en ravin. Lever föraren eller inte? Var han ensam i bilen? Är det någon nere vid vraket? Har olyckan orsakats av någon annan? Frågetecknen är många.

Carin Gerhardsen låter bokens karaktärer få sina egna kapitel och framför sina egna berättelser. De är inte alltid samstämmiga, men ju längre man läser klarnar det. Eller inte? Man kan inte vara säker på att det inte kommer fler scenförändringar. Persongalleriet är rejält blandat, tagit ur alla samhällsklasser. Men drivkrafter och motiv visar sig ofta vara gemensamma ändå.

Nästan actionfritt, men definitivt inte spänningsfritt. Det är sådana här böcker Carin Gerhardsen SKA skriva.

Betyg: 5 tomteluvor  

Foto: Anna-Lena Ahlström

Cilla & Rolf Börjlind: Kallbrand - Bokomdöme

Kallbrand

Av Cilla & Rolf Börjlind

Norstedts 2018

ISBN 9789113081540, Inbunden, 421 sidor

Det finns extremt många författarpar inom kriminalromansgenren i Sverige. Frågan är om inte paret Börjlind är de skickligaste på att konstruera en andlöst spännande historia. Det är extra intressant att läsa denna femte del i historien om Tom Stilton och Olivia Rönning samtidigt som del två går som serie i SVT.

Jag är osäker på om de tänker i filmmanusform samtidigt som de skriver en bok. Det är trots allt två väsensskilda saker. Men som läsare är upplevelsen snarlik. Att kasts från scen till scen med den ena cliffhangern efter den andra.

Nu när jag också ser karaktärerna på TV ser jag dem framför mig när jag läser. Tom Stilton, Mette & Mårten och även Minken. Men konstigt nog inte Olivia Rönning. Där har jag skapat mig en egen bild.

En bilsprängning med flera dödsoffer skakar förorten i Stockholm. Polisen hittar snart den skyldige och har tekniska bevis så att det räcker. Den enda som tvivlar är i vanlig ordning Olivia. I sin jakt på en alternativ sanning utsätter hon sig själv för fara. Känns det igen, eller?

Tom befinner sig på sin halvsysters retreat i Thailand tillsammans med sin sambo Luna. Han är deprimerad på gränsen till sammanbrott. En handikappad granne ger honom ett uppdrag som skickar ut honom i den thailändska djungeln. Där vidtar ett äventyr värdigt James Bond eller Indiana Jones.

Sannolikheten hoppar överbord och läsaren bjuds på en berg och dalbanetur i den mest halsbrytande klassen. Stilton är tuff, men samtidigt soft, och han har ett hederskodex som både hjälper och plågar honom.

När en overklig historia är så underhållande berättad som här köper jag allt med hull och hår.

Betyg: 5 tomteluvor 

Foto: Kajsa Göransson
 

Håkan Nesser: De vänsterhäntas förening - Bokomdöme

De vänsterhäntas förening

Av Håkan Nesser

Albert Bonniers Förlag 2018

ISBN 9789100174729, Inbunden, 543 sidor

Det är få som kommer undan med att skriva tegelstenstjocka böcker. Håkan Nesser är en av dem. Nästan! Den här gången är jag lite tveksam, longörerna är något fler än vanligt.

Det är få som kan använda sig av tvillingar i en kriminalhistoria. Det är verkligen ett absolut tabu. Men den här författaren hittar en ny infallsvinkel, och så vips, fungerar det alldeles utmärkt. Det är också få som kan använda sig av en hund som nosar upp fynd. Håkan Nesser gör det så skickligt att man nästan inte tänker på det.

Det är femton år sedan vi läste om polisen Van Veeteren, (oklart vad han heter i förnamn) och det är sex år sedan polisen i Kymlinge, Gunnar Barbarotti, blev omskriven av författaren. Men nu möts de. Helt genialiskt att låta två gamla favoriter återkomma och dessutom i ett gemensamt fall.

Marten Winckelstroop och Rejmus Fiste bildar i småskolan De Vänsterhäntas Förening i Oosterby. De har problem i skolan pga. sitt ”handikapp”. Många år senare brinner ett pensionat ner och några personer brinner inne. Van Veeteren och Münster (ja, han dyker också upp, liksom Jung och Ewa Moreno) löser fallet, men gärningsmannen hittas aldrig. Nu när Van Veeteren är 75 år uppsöks han av Münster som har att berätta att den försvunne gärningsmannen har hittats. Nergrävd. I närheten av brandplatsen och förmodligen ungefär samtidigt som det hände. Alltså har de tagit fel på gärningsman.

Eftersom Van Veeteren är den han är börjar han åter forska i fallet. Han har hjälp av sin fru. Samspelet mellan dem är en lisa att läsa. Så småningom finner de kopplingar till Sverige där Gunnar Barbarotti har fått ett mord att utreda. Han är fortfarande polis, liksom hans särbo. Samspelet mellan dem är liknande och lika behagligt roande. I själva verket är Van Veeteren och Barbarotti väldigt lika. De har samma filosofiska läggning , och litar mycket på sin intuition.

De två fallen vävs givetvis ihop och de två gamla hjältarna får äntligen mötas. De Vänsterhäntas förening skymtar mer och mer i bakgrunden.

Håkans Nesser långsamma och stillsamma språk och tempo är underbart att läsa. Han kan som få berätta en allvarlig historia med både humor och värme. Kanske blir det ändå lite för långt denna gång. Av Van Veeteren och Gunnar Barbarotti får vi antagligen inte höra mer, även om läsarnas nyfikenhet absolut inte kommer att avta. Men någonting annat extra läsvärt får vi oss antagligen till livs. Tack och lov för det!

Betyg: 5 tomteluvor 

Foto: Caroline Andersson

Veckans Tio i Topplåt 556

Gilbert O'Sullivan: A Friend Of Mine 
In på listan 29 juni 1974
Låg kvar i 1 vecka, Högsta placering: 5

Veckans Tio i Topplåt 555

The Rolling Stones: She's A Rainbow
In på listan 3 februari 1968
Låg kvar i 2 veckor, Högsta placering: 9

Märkliga skivomslag 680

Här uppstår många frågetecken: Vad röker han? Är det ett vapen som står lutat mot muren? Är det äppelmust han häller ut och är han verkligen enbent?

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

Sofie Sarenbrant: Syndabocken - Bokomdöme

Syndabocken

Av Sofie Sarenbrant

Bookmark 2018

ISBN 9789188545572, Inbunden, 377 sidor

Författaren har skrivit nio deckare och det här är den sjätte i den populära Emma Sköldserien. De många följarna av den får sitt lystmäte i boken. Det handlar mycket om hennes och hennes närståendes relationer. Lite för mycket för min personliga smak. Kriminalhistorien är något sidoordnad.

Arenan är nu Bromma utanför Stockholm. En inbrottsvåg går igenom villaförorten. Efter ett inbrott hittas husets tonårige son mördad. Har han ertappat tjuven och blivit nerslagen, eller ligger något annat bakom?

Familjen som bor där har en städerska som blir misstänkt för mordet, i alla fall av många grannar. Eftersom hon inte är svensk sprids många rasistiska kommentarer på den lokala facebookgruppen Brommavännerna. Där sprids fördomar om invandrare, och framförallt gästarbetare. Men villaägarna fortsätter att anlita dem för byggarbeten.

Polisen Emma går som vanligt mot strömmen. Hon har sina egna idéer, vilket vanligen utsätter henne för stora faror. Hon är lite av ett enmansband, en polis som antagligen inte hade överlevt i verkligheten.

Men det här är underhållning, och Emma Sköld är underhållande. I alla fall när hon ägnar sig åt polisarbete. Sofi Sarenbrant skriver om henne med lättläst, lite naivt språk som fungerar i denna typ av berättelser.

Även om detta inte är författarens bästa bok är jag absolut säker på att hennes fans lägger ifrån sig boken med en nöjd min.

Betyg: 3 tomteluvor 

Foto: Thron Ullberg

Veckans Tio i Topplåt 554

The Shanes: Drip-Drop
In på listan 20 maj 1967
Låg kvar i 3 veckor, Högsta placering: 2

Veckans Tio i Topplåt 553

The Sweet: Co-Co
In på listan 24 juli 1971
Låg kvar i 9 veckor, Högsta placering: 2

Märkliga skivomslag 679

Hur man ska få det där barnet att somna övergår mitt förstånd.

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

Veckans Tio i Topplåt 552

Rank Strangers: Ruby Don't Take Your Love To Town
In på listan 5 september 1970
Låg kvar i 1 vecka, Högsta placering: 9

Veckans Tio i Topplåt 551

The Beach Boys: Little Honda
In på listan 28 november 1964
Låg kvar i 12 veckor, Högsta placering: 2

Märkliga skivomslag 678

All those popgroups with mop haircuts!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

Mari Jungstedt: Ett mörker mitt ibland oss - Bokomdöme

Ett mörker mitt ibland oss

Av Mari Jungstedt

Albert Bonniers Förlag 2018

ISBN 9789100139032, Inbunden, 313 sidor

Det är dags för den fjortonde deckaren om Visbypolisen Anders Knutas. Mari Jungstedt debuterade 2003 och har punktligt utkommit med en Gotlandsbok om året, inkluderande två böcker som utspelar sig på Kanarieöarna.

Boken börjar bra och fyndigt. Ingen hund som letar upp ett lik. Istället är det en segelbåt som tävlar i Gotland Runt som får mastbrott. När de söker nödhamn i dåligt väder finner de en mördad man i strandkanten. Originellt, men lite senare i boken är det trots allt en hund som letar upp ett annat fynd.

Ytterligare ett mord sker med samma modus operandi. De två offren verkar till en början inte ha något gemensamt. Så småningom visar det sig att det finns kopplingar. Båda har agerat starkt mot främlingsfientliga krafter.

Läsaren får som vanligt sin dos av spänning utspätt med sedvanliga relationsproblem hos Knutas och hans poliskollegor. Den matglade Stockholmspolisen dyker upp som vanligt för att förstärka utredningen. Journalisten Johan Berg blir alltid inblandad och hamnar i farliga situationer.

Mycket känns igen…och det i sig kan vara ett problem. För även om Knutas fans får sitt lystmäte tillfredsställt, så insmyger sig en känsla av slentrian, förmodligen omedvetet från författaren sida. Knutas börjar närma sig pension, kanske är det ett incitament för att skriva om andra karaktärer. Gärna i deckargenren. Författaren kan sitt hantverk.

Betyg: 3 tomteluvor 

Foto: Thron Ullberg
 

Dag Öhrlund: Domaren - Bokomdöme

Domaren

Av Dag Öhrlund

Lind & Co 2018

ISBN 9789177796459, Inbunden, 415 sidor

Dag Öhrlund är extremt flitig. Bara i år har han givit ut fyra böcker, varav tre är kriminalromaner (inkl. en Silfverbielkeroman tillsammans med Dan Buthler). Sådär har det sett genom åren. Det är sällan mindre än två om året.

Nu när kanske Silfverbielkehistorien är urvriden till sista droppen, så föds en ny psykopat ur författarens penna. Eller kanske två. Suzanne Eriks är domare och är inte alltid nöjd med sakernas tillstånd. Hon bestämmer sig för att en kvinna som har förskingrat flera miljoner från en välgörenhetsorganisation har förverkat sin rätt att leva.

Suzanne har en väninna, Jessica, som är präst. Hon har blivit sexuellt utnyttjad under sin studietid av en lärare. När den mannen utnämns till professor gör hon samma ställningstagande som Suzanne. De två kvinnorna fortsätter sina korståg, men avslöjar så småningom varandra. Det blir början på ett samarbete.

Här finns många likheter med Silfverbielke. Hänsynslöshet, explicit våld, trångsynthet, sex och i alla fall för Suzanne pekuniär vinning. De båda mördarna är olika. Suzanne är mer hämningslös och drivande medan Jessica uppvisar mer ånger och är därför försiktigare. Jessica är ensamstående men längtar efter kärlek. Suzanne har en man och två barn som hon behandlar som skit. Hon söker erotik på annat håll. En sak som de har gemensamt är att de dricker kopiösa mängder alkohol. Osannolikt mycket.

Jag tror säkert att många av Silfverbielkes fans (och de är många) kommer att uppskatta domaren Suzanne Eriks. Speciellt de påfallande många kvinnliga följarna. Hon kommer säkert också att utvecklas genom åren och bli allt vidrigare.

Boken tillför ändå inget nytt. Det är samma gamla psykopatintrig. Dag Öhrlund är förvisso skicklig på att skriva dessa historier, men för mig blir det mer och mer slentrianläsande. Jag föredrar med råge författarens böcker om den buttre polisen Ewert Oswald Truut.

Betyg: 3 tomteluvor 

Foto: Josephine Öhrlund
 

Anki Edvinsson: Lust att döda - Bokomdöme

Lust att döda

Av Anki Edvinsson

North Chapter 2018

ISBN 9789188445131, Inbunden, 388 sidor

Det här är en av årets starkaste deckardebutanter. Anki Edvinsson begynner en serie om Umeåpoliserna Per Bergh och Charlotte von Klint. Per har diabetes, vilket ibland ställer till det för honom (speciellt i dramatiska situationer), och Charlotte är en överklasskvinna från Stockholm. Det är inte det lättaste att vara i Umeå, många ser på henne med misstro.

Författaren har skapat en spännande och intressant intrig kring olika brottsscenarier. En terrorliknande attack med många offer sker mot en restaurant. En äldre man blir brutalt mördad och en ung muslimsk flicka hotas av hedersvåld. Polisen misstänker samband mellan de olika skeendena, men är det verkligen så?

Förutom poliserna får man följa två vinddrivna pojkar som har hamnat utanför det ”normala” samhället. Båda har en extremt tragisk bakgrund som präglar dem. De blir de mest intressanta karaktärerna i boken, välgestaltade som de är.

Invandrarfamiljen är också intressant och beskriven utan pekpinnar. Anki Edvinsson berättar på ett bra sätt om deras problem och bevekelsegrunder. Här kanske man kunde ha önskat sig djupare persongestaltningar.
Det brott som ges minst plats i boken är paradoxalt nog den stora skjutning som krävde många offer. Därför blir också upplösningen av den mordutredningen lite summarisk och efterlämnar frågetecken.

Annars skapar författaren god spänning som sakta skruvas upp. Schablonerna är få, men finns. T ex att i ett kritiskt läge få slut på batterierna i mobiltelefonen. Använt kanske lite för ofta.

På det hela taget är boken överraskande bra och att den är skriven av en debutant märks knappt. Det ska bli spännande att följa Anki Edvinssons utveckling i kommande Umeådeckare.

Betyg: 4 tomteluvor 

Foto: Matthew Phillips
 

Mons Kallentoft & Anna Karolina: Falco - Bokomdöme

Falco

Av Mons Kallentoft & Anna Karolina

Bookmark 2018

ISBN 9789188545459, Inbunden, 361 sidor

All in. Extra allt. Full fart framåt. Inte en lugn stund. Så skulle man kort kunna beskriva denna bok. Läsaren får aldrig tillfälle till vila. Explicit våld, extremt brutala mord, biljakter, cliffhangers och sistaminutenräddningar avlöser varandra. En saga, ett äventyr, en modern skröna.

Det kunde bara därför ha blivit något oläsbart med denna nästan totala brist på trovärdighet. Men eftersom författarna är så skickliga i sitt hantverk, att dupera läsaren med ett för ändamålet väl fungerande språk köper jag det med hull och hår. Jag låter mig underhållas.

Kallentoft har tidigare i denna serie skrivit tillsammans med Markus Lutteman, men har nu bytt partner till den f d polisen Anna Karolina. Hon har liksom Mons givit ut flera kriminalromaner på egen hand. Bytet av författare märks inte nämnvärt i denna femte del i Herkulesserien, som löst baserar sig på Herkules stordåd.

Huvudpersonen, Zack Herry, har mycket gemensamt med Olle Lönnaeus karaktär Jonny Lilja, som jag nyss har skrivit om. De går båda sin egen väg, de är var för sig en modern cowboyvariant. De är skamfilade och har missbruksproblem. De har båda lämnat döda flickvänner efter sig, livet har inte behandlat dem väl. Men Zack är nog den mest slitne och förvirrade. Samtidigt med alla våldsamma händelser och personliga problem söker han efter sina rötter…och han kommer allt närmare.

Zack tvingas att skjuta en ung flicka under ett terrordåd i Stockholms tunnelbana. En polis som har jobbat som hanterare åt en infiltratör hittas mördad. Zack blir den nya kontakten. Knarkaffärer, terrordåd och vackra/falska kvinnor är starka ingredienser i den handlingsstinna intrigen. Zack blir allt slitnare, men det är en hjälteroman, så han försöker hålla skurkarna stången.

Herkules uträttade tolv stordåd. Därför antar jag att Zack blir i det närmaste odödlig och att romanerna om honom kommer att fortsätta ges ut. I en eller annan författarkombination.

Betyg: 4 tomteluvor 

Foto: Thron Ullberg

Olle Lönnaeus: Tiggarens hand - Bokomdöme

Tiggarens hand

Av Olle Lönnaeus

Bokfabriken 2018

ISBN 9789176297353, Inbunden, 384 sidor

Olle Lönnaeus tillhör mina absoluta favoriter. Detta är hans sjätte kriminalroman och den tredje om den skamfilade och spelberoende polisen Jonny Lilja. Jonny har nu nästan kommit på fötter, är fortfarande en egensinnig polis, men spelar inte längre. Missbruksproblemen ligger bakom honom, tror han. Han har fortfarande många kontakter i den undre världen och i den här boken får läsaren möta några färgstarka sådana.

Fjortonåriga Amir kastar med tvekan in en bensinbomb i en bil. För sent upptäcker han att det sitter en person där inne. Flera personer mördas i ett våldsamt Malmö, många med en sak gemensamt som lämnats kvar på brottsplatsen, ett smycke med Tors hammare. Det har blivit ett vanligare fenomen att mördaren på något sätt ska tala till polisen. Jonny och hans kollega Eva Ström utsetts både för faror och har stora utredningsproblem.

Olle Lönnaeus är journalist med stora kunskaper om staden Malmö och dess problem. Han beskriver dessa på ett initierat och trovärdigt sätt. Brist på integration, utanförskap, kvinnoförtryck och hederskultur. De allt vanligare skjutningarna bildar en dramatisk bakgrund till bokens intrig. Polisen går på knäna, motarbetas och möts ofta av misstro.

Författarens språk levandegör problemställningarna. De blir därmed också läsarens angelägenhet. Hans personteckningar är mer än briljanta, vi får i allra högsta grad träffa människor från verkliga livet. Några schabloner och klichéer hittar man ändå; Jonny vaknar med ett ryck (förbjudet enligt Magister Mord), och mördaren talar till läsaren i korta kapitel.

Tyvärr har Olle Lönnaeus lyckats slarva bort bokens upplösning. Synd på så rara ärtor. Jag kan inte säga mer pga. spoilervarning. Men han är ändå en av Sveriges bästa kriminalförfattare även om just den här inte blev hans allra bästa bok. Läs den ändå!

Betyg: 4 tomteluvor 

Foto: Thomas Löfqvist
 

Lars Wilderäng: Höstregn - Bokomdöme

Höstregn

Av Lars Wilderäng

Massolit Förlag 2018

ISBN 9789176795842, Inbunden, 396 sidor

Egentligen är jag inte rätt person att bedöma Wilderängs böcker. Den genre han skriver i intresserar mig inte nämnvärt. Samtidigt vet jag, främst från min tid i bokhandeln, att det finns ett stort sug efter hans och andras författares böcker när de skriver om framtida scenarier. Just denna författare har jag sålt många exemplar av.

Detta är bok två i en duett. Den första heter Höstsol och det är en fördel att ha läst den först. Där ges upptakten till den kärnvapenattack som Ryssland riktar mot Sverige. Det är inte bara vårt land som angrips. Ryssland försöker ta tillbaka Sovjetunionens gamla territorier. Och det stoppar inte där. I själva verket är ett världskrig under uppsegling.

Om man inte är militärt insatt eller inte kan något om vapen kan mycket synas obegripligt i Lars Wilderängs böcker. Långa avsnitt går åt till att rabbla vapenfakta, strategier mm. Då också med ett oräkneligt antal förkortningar som i alla fall för mig är mer obegripliga än kinesiska.

Samtidigt är det rejält spännande. Ska världen bli helt rysk eller finns det ett aktivt och fungerande motstånd? I en thriller som denna blir det ofta en grupp hjältar eller en ensam cowboy som blir tungan på vågen. Så också här. Lars Wilderängs bästa avsnitt är de mycket dramatiska beskrivningarna hur en utvald grupp soldater kan göra skillnad.

De mer relationsknutna och känslomässiga intrigdelarna är inte författarens styrka. Men de finns där och de krävs som någon slags motpol till kriget.

Det finns kvinnor i handlingen, även bland de stridande. I verkligheten skulle man önska fler kvinnor i försvaret och på ledande politiska positioner. Kvinnor startar sällan krig!

Betyg: 3 tomteluvor 

Foto: August Linnman