Om du vill lämna kommentar på ett inlägg - klicka på kommentar under inlägget. Skriv din kommentar. Markera namn/URL. Skriv ditt namn eller alias.

måndag 30 oktober 2017

Veckans Tio i Topplåt 456

Gilbert O'Sullivan: Claire
In på listan 11 november 1972
Låg kvar i 7 veckor, Högsta placering: 2

fredag 27 oktober 2017

Mikael Niemi: Koka björn - Bokomdöme



Koka björn

Av Mikael Niemi

Piratförlaget, 2017
ISBN 9789164205186, Inbunden, 451 sidor

Den Augustprisvinnande författaren Mikael Niemi (Populärmusik från Vittula 2000) kommer i år med en roman som i många stycken kan sägas vara en historisk pusseldeckare. Den tilldrar sig 1852 i byn Kengis i det allra nordligaste av Sverige. De flesta där pratar inte svenska, de talar samiska och finska.

Det är samtidigt lite av en biografi om Lars Levi Laestadius som startade en religiös rörelse som än idag lämnar sina spår. Det prosten allra mest propagerade emot var supandet. Han fick många lärjungar men också extremt många fiender pga. sitt budskap. År 1852 var Laestadius 52 år gammal och så småningom dog han i Pajala 1861.

Romanen är mycket informativ. Läsaren får en mycket god inblick i det hårda livet i norr på denna tid. Det var mycket slitsamt arbete och mycket umbäranden. Miljön är norrländskt karg liksom dess karaktärer.

Ett flertal överfall och mord på unga kvinnor sker. Länsman tror att björnen har varit framme och anbefaller skyddsjakt. Björnen nedläggs också. Men prosten tror annat. Han är intresserad av vetenskap och hittar olika spår och ledtrådar som pekar på att det snarast är människan som är skyldig. Han samlar sina bevis i en påse och försöker så småningom skipa rättvisa.

Eftersom Laestadius beter sig som en riktig Sherlock Holmes behöver han ju en Watson också, och det får han. Den unge samiske landstrykarpojken Jussi blir hans assistent. Det är en pojke som har lidit, och kommer att få lida under bokens gång. Hans öde är beklämmande. Författaren sprider även ut ledtrådar under bokens gång som gör att läsaren känner sig delaktig.

Mikael Niemi har inspirerats av en historia som publicerades i Nordnorge 1890, och kopplat ihop den med Lars Levi Laestadius och åstadkommit denna mycket läsvärda roman. Även om själva deckarhistorien inte är så märkvärdig, blir den trovärdig pga. tiden den är berättad i och av författarens språk. 

Betyg: 5 tomteluvor  


Foto: Peter Knutson

Mons Kallentoft: Bödelskyssen - Bokomdöme



Bödelskyssen

Av Mons Kallentoft

Forum, 2017
ISBN 9789137146171, Inbunden, 342 sidor

Författaren kommer nu ut med sin tjugonde bok. De flesta har varit kriminalromaner, och de flesta har också haft kriminalinspektör Malin Fors i huvudrollen. Mons Kallentoft har använt sig av flera temaserier. Elementen och årstiderna har han klarat av, och nu är det sinnena som behandlas. Det började förra året med Djävulsdoften.

Kallentofts huvudperson, Malin Fors, är en komplex människa. Om hon hade varit man hade hon passat in i den schablonbild som många har av en enstörig alkoholiserad polis. Som kvinna blir hon mer ovanlig och dessutom är hon intressant. Jag har i alla händelser inte tröttnat på henne, det är lätt gjort annars i deckarserier. Linköping är naturligtvis den återkommande brotts- och skådeplatsen. Med endast lite kännedom om staden blir jag upplyst ibland och igenkännande ibland.

Malin kommer hem efter en tjänstgöring i Thailand och får genast händerna fulla, samtidigt som hon brottas med sina egna problem. Trakasserier av en flicka på sociala medier, en flygplanskapning och ett ungt lik i en bilkross. Polisen misstänker att flera ungdomar är hotade. Det blir en kamp mot klockan och det är emellanåt våldsamt. Misstankarna riktas åt flera håll.

Författaren har som vanligt ett språk som skapar spänning och närvaro. Intrigen är väl uppbyggd och det skapar nervkittling av bästa märke. Ibland smyger sig en del schabloner in i bilden, som t ex att man tror att mördaren talar till polisen genom sitt modus operandi.

Mons Kallentoft är en av våra flitigaste och samtidigt en av våra bästa och stabila polisthrillerförfattare. Kanske är han också lite bättre än vanligt i just denna bok.

Betyg: 4 tomteluvor 

Foto: Thron Ullberg
 

Veckans Tio i Topplåt 455

Del Shannon: Two Kinds Of Teardrops
In på listan 1 juni 1963
Låg kvar i 2 veckor, Högsta placering: 6

torsdag 26 oktober 2017

Årets tio bästa kriminalromaner

Ett antal författare som är välkända för deckarläsarna tävlar om årets pris för bästa svenska kriminalroman. Nästan alla har tidigare vunnit eller varit nominerade till Svenska Deckarakademins pris. Men bland de översatta deckarna är det flera nykomlingar som nominerats. Vilka som får de två gyllene kofotarna avslöjas i Eskilstuna den 26 november, när Deckarakademin gästar Deckarbiblioteket.
De svenska nominerade romanerna är:
Christoffer Carlsson: Den tunna blå linjen (Piratförlaget) (mitt omdöme)
Den fjärde och sista delen i Christoffer Carlssons romaner om stockholmspolisen Leo Junker. Han arbetar med att lösa ett fem år gammalt mord, men det handlar också om sorg, kärlek och vänskap. Den första boken om Leo Junker – Den osynlige mannen från Salem – belönades med Deckarakademins pris 2013.
Anders de la Motte: Höstdåd (Forum) (mitt omdöme)
Författaren återvänder till den skånska landsbygden, till byn Nedanås där en ung, begåvad man dog för 27 år sedan. Anna Vesper, mordutredare från Stockholm, har flytt från en personlig tragedi och försöker finna sig till rätta i idyllen. Men det vore inte ”Skåne noir” om inte det begicks brott även idag.
Thomas Engström: Öster om avgrunden (Bonniers) (mitt omdöme)
En klassisk spionroman på modern svenska. Detta är den fjärde och sista fristående delen om den före detta dubbelagenten Ludwig Licht, som likhet med många andra dricker för mycket och även har en dålig relation till sin son. Romanen utspelas i Tiblisi i Georgien.
Camilla Grebe: Husdjuret (W&W) (mitt omdöme)
Den unga polisen Malin är uppvuxen i den fiktiva sörmländska byn Ormberg. Som tonåring hittade hon ett barnlik i ett stenröse, och nu återvänder hon tillsammans med sina kollegor för att försöka lösa det olösta mordet. De övriga poliserna och profileraren Hanne figurerade även i Camilla Grebes bok Älskaren från huvudkontoret.
Anders Roslund & Stefan Thunberg: En bror att dö för (Piratförlaget) (mitt omdöme)
Fristående fortsättning på Björndansen om de tre rånarbröderna Leo, Felix och Vincent Dûvnjac och deras motståndare, polisen John Broncks. Äldste brodern Leo, som just sluppit ut ur fängelset, vill begå det perfekta brottet. I återblickar tas läsarna tillbaka till brödernas tragiska barndom.
De fem bästa till svenska översatta kriminalromanerna:
Flynn Berry: Sargad (Louise Bäckelin förlag)
Originaltitel: Under the Harrow (2016). Översättning: Rebecca Alsberg.
Psykologisk thriller av en amerikansk författarinna om en kvinna som söker sin systers mördare, men som därmed också avslöjar systerns hemligheter. Boken belönades av MWA (Mystery Writers of America) med Edgar-priset som årets bästa debut.
Bill Beverly: Dodgers (Southside Stories)
Originaltitel: Dodgers (2016). Översättning: Hanna Axén.
Fyra kriminella unga män och pojkar på en road-trip genom USA, på väg för att mörda en domare. En brutal noir-roman med oväntat slut. Uppmärksammad bl.a. för att CWA (Crime Writers’ Association) belönade den både som bästa roman och bästa internationella debut.
Ray Celestin: Mafioso (Southside Stories)
Originaltitel: Dead Man’s Blues (2016). Översättning: Hanna Williamsson.
Celestins debutroman belönades förra året av Svenska Deckarakademin som årets bästa till svenska översatta deckare. Mafioso är en historisk kriminalroman om mord, rasism, gangsterväldet och – inte minst – musiken i Chicago under slutet av 1920-talet.
Ane Riel: Kåda (Modernista)
Originaltitel: Harpiks (2015). Översättning: Helena Ridelberg.
En mycket annorlunda och sorgsen kriminalroman med en liten flicka i den bärande rollen. Mycket lite våld, men genomarbetade karaktärsteckningar. Boken belönades av SKS (Skandinaviska Kriminalsällskapet) som årets bästa nordiska kriminalroman.
Karin Slaughter: De fördärvade (HarperCollins)
Originaltitel: Cop Town (2014). Översättning: Villemo Linngård Oksanen.
Staden Atalanta 1974: rasism och sexism gör det svårt för kvinnliga poliser att arbeta. Men två av dem börjar på egen hand utreda ett polismord – trots motståndet. Slaughter är en av USA:s mest lästa kriminalförfattare, och boken nominerades till ett Edgar-pris.

onsdag 25 oktober 2017

Märkliga skivomslag 630

Hela Sveriges???????

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

måndag 23 oktober 2017

Veckans Tio i Topplåt 454

Elton John: Teacher I Need You
In på listan 7 juli 1973
Låg kvar i 10 veckor, Högsta placering: 2

söndag 22 oktober 2017

Hannes Lyckholm: Rödhake: Dödstyst - Bokomdöme



Rödhake: Dödstyst

Av Hannes Lyckholm

Lingonberry Fiction, 2017
ISBN 9789198424003, Storpocket, 354 sidor

Författaren debuterar med denna bok som är tänkt att bli en serie om den f d polisen, numera journalisten och slackern, Anders Rödhake. Det är extremt actionfyllt, inte en lugn sekund. Språket sprakar och driver läsaren att inte lägga ifrån sig boken. Hur ska detta sluta blir det mantra man upprepar under läsningen.

Thomas Rapp är livvakt åt en företagsledare som ger sig in i politiken för att nå målet: att bli statsminister. Han lyckas över förväntan och närmar sig det han siktat på. Men som det framgår i boken, alla har ett skelett eller ett lik i garderoben. Detta faktum går ut över Thomas som tragiskt omkommer i en trafikolycka. Hans syster Emma känner sig övervakad både hemma, på stan och på sin arbetsplats.

Av en slump får hon kontakt med Anders Rödhake, en alkoholiserad f d polis som försöker försörja sig som journalist. Med liten framgång kan man konstatera. Han är lat och det hjälper inte hans kontantfattiga situation. Rödhakes journalistkollega är försvunnen och han försöker spåra honom med hjälp av Emma. De kommer andra hemligheter på spåren och därmed utsätts de för våldsam fara.

Det är en roman om avancerad brottslighet och om storpolitik. Men i grunden är det en actionthriller som är extremt överlastad av spänningsmoment, kanske för mycket till och med. Ingen tid ges för vila i läsningen. Dessutom förekommer här alltför många språk- och korrekturfel för att man ska vara helt nöjd.

Sådant kommer säkert att vara förbättrat i del två, då vi antagligen kommer att följa Anders Rödhake i nya hisnande äventyr. Och har han inte skippat Emma kommer hon också att vara med på ett hörn.

Betyg: 3 tomteluvor  


Foto: Cebastian Persson

lördag 21 oktober 2017

Robert Wangeby: Aldrig på en söndag - Bokomdöme



Aldrig på en söndag

Av Robert Wangeby

Thorén & Lindskog, 2017
ISBN 9789186905521, Inbunden, 248 sidor

Det är en märklig bok jag fått i min hand. Den är mycket välskriven. Författaren behandlar det svenska språket på ett så perfekt sätt att det nästan blir lite tråkigt. Huvudpersonen själv är också språkpolis och rättar omvärlden både verbalt och i tankarna.

Ännu en mindre ort har mutats in i kriminallitteraturen. Dalslands enda stad, Åmål, är platsen där det begås ett mord i nutid. Och kanske ett i förfluten tid. Tyvärr saknar jag mer av den fina Åmålmiljön. Den blir bara en kuliss i intrigen och får inte ta den plats som jag hade väntat mig.

I Åmåls villakvarter påträffas en kropp i ett skjul. Den sjukskrivne kriminalkommissarien Lennart Lundstedt bryter sin konvalescens för att han blir intresserad av fallet. Tillsammans med polisen Malin Isaksson börjar han skickligt nysta upp fallet med oortodoxa metoder. Spåren leder många år bakåt i tiden.

Hel boken verkar vara en hommage och en bugning åt andra författare och böcker. Här finns en del humor, om än av ganska torr studentikos art. Det är också mycket filosoferande, speciellt från Lundstedts håll. En polis som dricker för mycket och lyssnar på Chopin, känns det igen? Han sniffar på Lars Gustafsson och han har två stupida poliser likt Sjöwall/Wahlöö. Exemplen är många.

Det hade trots allt behövts lite högre tempo. Kriminalberättelsen är inte märkvärdig och den hade behövt lite mer fart och kanske till och med lite action. Men ändå, en angenäm läsning på det stora hela.

Betyg: 3 tomteluvor 

Foto: Andreas Zernell
 

fredag 20 oktober 2017

Veckans Tio i Topplåt 453

Melanie: Stop! I Don't Wanna Hear It Anymore
In på listan 3 april 1971
Låg kvar i 4 veckor, Högsta placering: 8

torsdag 19 oktober 2017

Mikael Strömberg: De förjagade - Bokomdöme



De förjagade

Av Mikael Strömberg

Lind & Co, 2017
ISBN 9789174619171, Inbunden, 304 sidor

Författaren har åstadkommit något så ovanligt som en historisk skräckthriller. Året är 1917 och åtta handplockade soldater skickas i december långt upp i Norrbotten. De har som uppdrag att leverera hemligt material till Ryssland.

Det är kallt, mycket kallt. Omständigheterna värmer inte heller. När de efter slit med hästar och slädar nått sin utpost finns ingen där. Lägret verkar lämnat. Så småningom hittar de spår som tyder på något annat än mänsklig närvaro. En mardröm börjar på med en kamp på liv och död.

Det är tänkt att vara spännande, men spänningen förtas lite av att karaktärerna är rejält karikerade. Den som är ond är ond, den som är förnuftig är förnuftig osv. Där finns en galning och en virrig proffessorstyp samt ett par muskelberg. De olika personerna är ganska enkelsidiga och därmed förutsägbara. Det ger ett lite naivt intryck.

De historiska kopplingarna är få. Att året är 1917 återspeglas mest av att svårigheterna är större, annars kunde romanen lika gärna ha tilldragit sig idag.

Intrigen är annars bra och hade som sagt varit ännu lite mer spännande om persongalleriet hade känts trovärdigt. Det tar också ett tag innan man börjar bli på det klara med vad som gömmer sig i skogen. Det håller en viss spänning uppe som gör att man ändå inte gärna släpper ifrån sig boken.

Betyg: 3 tomteluvor  


Foto: Eva Lindblad

onsdag 18 oktober 2017

Martin Holmén: Slugger - Bokomdöme



Slugger

Av Martin Holmén

Albert Bonniers Förlag, 2017
ISBN 9789100145613, Inbunden, 383 sidor

Många deckarserier har avslutats i år, så även denna. En trilogi om Harry Kvist, en avdankad boxare som inte drar sig för att begå brott för att överleva. Även om han kan ta liv har han ett stort rättspatos och sympatiserar med de svaga. Handlingen är förlagd i trettiotalets Stockholm med andra världskriget för dörren. De två tidigare delarna i serien Clinch och Nere för räkning har blivit mycket lovordade. Martin Holmén håller med denna del stilen hela vägen ut.

Harrys vän, prästen Gabrielsson, hittas mördad. Polisen verkar inte nämnvärt intresserade av att lösa brottet. Harry bestämmer sig för att försöka hitta mördaren och blir på det viset inblandad i en större brottshärva. Liksom i dag strider olika ligor om olika revir och den spirande nazismen i Sverige visar upp sitt fula tryne.

Det är en hård och tuff bok. En riktig historisk noir. Harry lever ett liv med mycket alkohol, med skumma bekanta och med ett ständigt hot över sig eftersom han är homosexuell.

Författarens språk är som gjort för den här typen av böcker. Ett hårt och kantigt gangsterspråk som väl beskriver både personer och miljöer. Naturligtvis finns här mycket som ska markera den tid som Martin Holmén skriver om. Det är alltid intressant och lärorikt, men det blir emellanåt lite överlastat med gator och tidstypiska företeelser.

Det är språket och det historiska perspektivet som gör boken levande. Själva kriminalhistorien är inte speciellt märkvärdig även om det hettar till mot slutet.

Jag kommer att sakna Harry Kvist och jag är extra nyfiken på vad Martin Holmén har under pennan nu.

Betyg: 4 tomteluvor  


Foto: Martin Stenmark

Märkliga skivomslag 629

Observera att skivbolaget heter Kondom!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

tisdag 17 oktober 2017

Kamilla Oresvärd: Jägaren - Bokomdöme



Jägaren

Av Kamilla Oresvärd

Bokfabriken, 2017
ISBN 9789146295465, Inbunden, 313 sidor

Kamilla Oresvärd tillhör de bättre och mest pålitliga av deckarförfattarna som skriver polisromaner med familjerelaterade inslag och parallellhistorier.

Hennes kriminalkommissarie Stina Seger mår inte så bra vilket får återverkningar på hennes utredare. Även i hennes grupp med poliser finns det personer vars bevekelsegrunder inte alltid är ärliga. Jag tror säkert att vi kommer att få följa dem i fortsatta böcker. Intressant.

Julia kommer hem från ett nattklubbsbesök och hittar sin syster våldsamt och brutalt mördad på köksgolvet. Stina och hennes poliskamrater får en svår utredning att arbeta med. Spåren leder till olika män. Eller är de egentligen olika? Vem är det som ständigt gäckar dem. Temat i boken känns lite nytt och spännande.

I en sidointrig söker en man visshet, hämnd och upprättelse för vad som har hänt hans syster för många år sedan. Hon har blivit uppäten av hyenor, men hur har det egentligen gått till.

Intrigen är intressant och kittlande även om författarens upplägg är likt många andra kriminalförfattares. Och när de olika spåren så småningom knyts ihop i en och samma avslutning blir berättelsen alltför abrupt avhuggen.

Kamilla Oresvärd har bra karaktärer som hon försätter i intressanta sammanhang. Mer av det vill vi ha och mer av det kommer det säkert att bli.

Betyg: 3 tomteluvor   


Foto: Lisa Jabar

måndag 16 oktober 2017

Veckans Tio i Topplåt 452

Paul Anka: In My Imagination
In på listan 12 september 1964
Låg kvar i 8 veckor, Högsta placering: 2



fredag 13 oktober 2017

Veckans Tio i Topplåt 451

Sakkarin: Hang On Sloopy
In på listan 9 oktober 1971
Låg kvar i 1 vecka, Högsta placering: 10


onsdag 11 oktober 2017

Mats Fors: Natt över Oslo - Bokomdöme



Natt över Oslo

Av Mats Fors

Hoi Förlag, 2017
ISBN 9789176970348, Danskt band, 260 sidor

Författaren har tidigare bl a skrivit en fackbok om Harald Edelstam. När han nu romandebuterar använder han samma huvudperson och samma ämne.

Läsaren får följa den svenske diplomaten under ett halvår i början av 1943 i Oslo. Han blev något av en hjälte eftersom han hjälpte många norrmän att fly till Sverige. Samtidigt var inte alltid en så trevlig person, elak mot sin gravida hustru och mycket noga med klädsel och levnadsstandard. Men hans rättspatos kan nog ingen förneka.

Boken är en fiktiv berättelse men grundar sig på författarens kunskaper om Edelstams liv. Många miljöer, händelser och karaktärer är autentiska, men kittet för att binda allt tillsammans är hittepå. Men kanske ett kvalificerat sådant. Det känns i alla fall så när man läser.

Författaren använder sig av ett antal berättarperspektiv. Dels Edelstams, men även motståndsmän och höga nazister. Det skapar en verklighetskänsla som jag njuter av.

Mats Fors kan verkligen skriva. Hans prosa är lättflytande. Synd då att själva berättelsen inte har fått ta större plats. Boken är lite överlastad med miljöbeskrivningar och tidsmarkörer, vilket sackar tempot. Det är ju ändå en internationell historisk thriller vi pratar om.

Det finns många romaner om andra världskriget, ofta med verkliga personer i intrigen. Den här romanen försvarar väl sin plats i detta sällskap. Mats Fors har tänkt sig en trilogi om Svarta Nejlikan som var Harald Edelstams täcknamn. En svensk hjälte som jag gärna återser.

Betyg: 3 tomteluvor 

Foto: Erja Lempinen
 

Märkliga skivomslag 628

Mr. Boss verkar ha gjort det stora klippet. En mobiltelefon verkar också tillhöra dyrgriparna.

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

tisdag 10 oktober 2017

Niklas Natt och Dag: 1793 - Bokomdöme



1793

Av Niklas Natt och Dag

Forum, 2017
ISBN 9789137150253, Inbunden, 452 sidor

Det är glädjande att konstatera att 2017 har varit ett fantastiskt år för deckardebutanter. Förra året delade inte Svenska Deckarakademin ut något debutantpris, i år finns flera kandidater.

Niklas Natt och Dag är en av dem. Hans historiska kriminalroman 1793 har inte många spår av nybörjare. Han har skrivit en historisk roman om just det år som titeln anger. En tät, spännande och informativ bok om livet i Stockholm några år efter attentatet mot Gustav III. Kanske är den överambitiöst lite för lång.

Människorna i staden mår inte bra. De är missnöjda och lever i nöd. Några få skor sig på innevånarna. Ett stympat lik hittas i Fatburen på Södermalm. Den lungsjuke Cecil Winge tar sig an fallet och tar hjälp av palten Cardell. Det blir en kapplöpning mot tiden i flera plan.

Samtidigt får vi följa den unga Anna Stina som orättvist blir anklagad för hor och sätts på spinnhuset. En tredje parallellhistoria behandlar den unge Kristofer Blix liv. Han hamnar i en situation som är svår att ta sig ur. De tre historierna berättas var för sig utan avbrott, inga snabba TV-klipp här. Det känns tryggt och sympatiskt. Men naturligtvis har de något gemensamt och upplösningen sker i en och samma berättelse.

Persongalleriet är synnerligen väl gestaltat, 1700-talsmiljöerna är insiktsfulla och målande. Författaren har inte lurats att använda alltför många tidsmarkörer, tvärtom de ligger på en lagom nivå. Det är rått, kallt, cyniskt och ibland blodigt, men samtidigt finns där en värme och medmänsklighet mellan människor.

Det är nu ganska många år sedan priset Flintyxan lades ned, utmärkelsen till bästa historiska deckare. Den här boken hade varit självskriven till det priset.

Betyg: 4 tomteluvor 

Foto: Gabriel Liljevall
 

måndag 9 oktober 2017

Veckans Tio i Topplåt 450

The Shanes: Keep-A-Knockin'
In på listan 29 augusti 1964
Låg kvar i 1 vecka, Högsta placering: 8

söndag 8 oktober 2017

Litterära skyltar i Sundbyberg

Igår satte Sundbybergs Kommun upp tre litterära skyltar i staden för att hedra deckarförfattare som på något sätt använt Sundbyberg i sina böcker. Vic Suneson, Stieg Trenter och Stieg Larsson. Jag fick äran att hålla invigningstalet vid Trenters skylt. Det är inte utan att man känner historiens vingslag.
Så här skrev och fotograferade Lars Epstein i DN:

fredag 6 oktober 2017

Katarina Wennstam: Gänget - Bokomdöme



Gänget

Av Katarina Wennstam

Albert Bonniers Förlag, 2017
ISBN 9789100145910, Inbunden, 304 sidor

Det är två år sedan Katarina Wennstams förra kriminalroman kom ut, Skymningsflickan. (mitt omdöme) Den blev mycket uppmärksammad och nominerades av Svenska Deckarakademin till Årets Bästa Svenska Deckare. Alla hennes böcker har handlat om olika typer av övergrepp, oftast på kvinnor.

Det är temat även i Gänget. I centrum står ett gäng pojkar som umgåtts i ungdomen. Nu har de vuxit upp, har jobb och familjer. Men de träffas fortfarande för att spela innebandy. Plötsligt är en av dem försvunnen, och de börjar själva misstänka att något de gjort en kväll på Fåfängan i Stockholm för länge sedan kan ligga bakom detta.

Som vanligt använder Katarina Wennstam också polisen Charlotta Lugn och advokaten Shirin Nouri i sina intriger. Shirin har återtagit sitt iranska efternamn. De båda känns trygga att ha vid sin sida när man läser dessa böcker. De är på intet sätt mesiga, men de står på de godas sida. De har de åsikter och mål som alla normala människor borde ha.

Problemfria är de inte heller. Charlotta plågas av en svårartad migrän och Shirin råkar ut för nättroll som använder hennes iranska bakgrund för att trakassera henne. Detta blir en intressant parallellintrig till huvudberättelsen.

Vilka är skyldiga, och till vad? Sanningen finns kanske inte alltid runt hörnet. Hur länge ska ett övergrepp kunna hämnas, eller kanske sonas? Och finns det olika mening om vad ett övergrepp är? Katarina Wennstam ställer som vanligt de intressanta och brännande frågorna. Men det är vi läsare som har facit. Författaren knäpper ingen på näsan.

I kriminalromaner har man möjlighet att till viss del använda sig av tillfälligheternas spel. Författaren har drivit det till sin spets här, och kanske också överskridit gränsen. Men det är verkligen alltid intressant, lärorikt och tankeväckande att läsa Katarina Wennstam. Hon är genuint viktig genom att använda sina böcker för att vi tillsammans kan göra världen lite bättre. 

Betyg: 4 tomteluvor 


Foto: Martin Stenmark

Åke Danielsson: Vägval & Rättvisa - Bokomdöme



Vägval & Rättvisa

Av Åke Danielsson

Eget Förlag, 2017
ISBN 9789163933790, Häftad, 421 sidor (omarbetad 361 sidor).

Denna bok har jag läst i en omarbetad version som jag har fått på fil av författaren. Man kan då undra hur originalutgåvan såg ut.

Det är nämligen plågsamt rikt på stav- och korrigeringsfel, rena språkfel och obegripliga faktafel. Det var länge sedan jag läste något som varit så ofärdigt.

Det gör boken svårbedömd. Allt sådant irriterar så pass att själva intrigen kommer i skymundan. Boken tilldrar sig i Ängelholm, eller ännu mer specifikt i traktens golf- och bridgeklubb.

Tyvärr är miljöbeskrivningarna näst intill obefintliga och gestaltningar av karaktärerna saknas.

En grundhistoria finns där som skulle ha kunnat bli något. En hämnare härjar i trakten. Han terroriserar några golfare och bridgespelare våldsamt och drar sig inte för att släcka liv. En stillsam inledning på boken avslutas med en desto våldsammare avslutning.

Betyg: 0 tomteluvor 

Foto: Moa Dahlin




Veckans Tio i Topplåt 449

The Searchers: What Have They Done To The Rain
In på listan 9 januari 1965
Låg kvar i 6 veckor, Högsta placering: 7

onsdag 4 oktober 2017

Märkliga skivomslag 627

Hysterisk bild!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

tisdag 3 oktober 2017

Lars Wilderäng: Höstsol - Bokomdöme



Höstsol

Av Lars Wilderäng

Massolit Förlag, 2017
ISBN 9789176791783, Inbunden, 478 sidor

Författaren har gjort succé med sina spänningsromaner med militära teman. De två, Midvintermörker och Midsommargryning, samt en dystopisk framtidstrilogi med samma ämne.

Framtiden är det som gäller nu också, om än bara några år framåt i tiden. Naturligtvis är det återigen ett militärt scenario som Lars Wilderäng presenterar.

Det är också en första del av två som vi får nöja oss med nu. Boken avslutas tämligen abrupt och lämnar ett stort antal frågetecken i väntan på nästa bok.

Jag måste erkänna att jag personligen har svårt för böcker av den här typen. Jag känner mig överkörd av förkortningar och diverse fakta om vapen m m. Jag dumförklarar mig själv eftersom det är så mycket som jag inte förstår. Samtidigt respekterar jag att det finns många läsare som uppskattar just samma sak. Wilderäng har en stor och intresserad läsekrets. Böckerna kan samtidigt ses som inlägg i försvarsdebatten.

Författaren är skicklig på att skapa spännande militära scenarion. Han beskriver hemska och ibland cyniska bilder. Tack och lov låter han karaktärerna ha ett eget civilt liv också. De familjerelaterade avsnitten skapar en viss balans. Och ja, det finns gott om kvinnor i intrigen, även bland ”hjältarna”.

Sverige står under hot – från Ryssland. Ett Ryssland som är i färd med att återta förlorade territorier. Vitryssland är redan annekterat och Baltikum verkar vara på gång.

Vilken hjälp kan Sverige få av sin allierade? Frankrike t ex har gått ur EU och säger nej. Hur är det med USA, som nu har fått en ny president?

Boken inleds förhållandevis stillsamt, i alla fall för att vara en thriller. Men i och med att det blir fler och fler krigsscener accelererar handlingen.

Eftersom boken inte på något sätt är avslutad väntar jag nu med spänning på del två. Jag vill trots allt veta hur allt ska sluta. Eller har mardrömmen innan dess blivit sann? 

Betyg: 3 tomteluvor  


Foto: August Linnman

måndag 2 oktober 2017

Veckans Tio i Topplåt 448

Les Humphries Singers: Carnival
In på listan 20 oktober 1973
Låg kvar i 7 veckor, Högsta placering: 2