Om du vill lämna kommentar på ett inlägg - klicka på kommentar under inlägget. Skriv din kommentar. Markera namn/URL. Skriv ditt namn eller alias.

fredag 31 oktober 2014

Märkliga skivomslag 337

Omslaget är designat av Carl Johan de Geer!!! Say no more!!!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag


onsdag 29 oktober 2014

Veckans Tio i Topplåt 291

Stevie Wonder: Yester-Me, Yester-You, Yesterday
In på listan 27 december 1969
Låg kvar i 10 veckor, Högsta placering: 3

måndag 27 oktober 2014

Märkliga skivomslag 336

Alltid lika hett!! Ungerska marionettdockor med hockeyfrilla och plastjackor.

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag


fredag 24 oktober 2014

Björn Persson: Som man sår får man skörda - Bokomdöme

Som man sår får man skörda
Av Björn Persson
Ultima Esperanza Books 2014
ISBN 9789163750601, Häftad, 324 sidor
Detta är författarens romandebut. Han har tidigare arbetat som bl a journalist och har även gett ut en fotbollsbok. Är det en debut som ger smak på en fortsättning. Ja, kanske. Björn Persson skriver lätt och underhållande, men det finns en del nybörjaråkommor som behöver bearbetas.

Han säger sig vara inspirerad av Christer Nygren, som gav ut åtta kriminalromaner under 80- och 90-talet, och den amerikanske författaren Donald E. Westlake. Den senare är en av mina favoriter inom den komiska deckargenren. Jag blev därför lite nyfiken på vad Björn Persson åstadkommit. Han försöker nog använda sig av Westlakes teknik med en ganska stillsam humor som bygger på väldigt annorlunda och starka karaktärer. Individer som är humor i sig. Till den nivån har denne författare en bit kvar. Han vågar inte riktigt ta ut svängarna för att det ska bli riktigt roligt och underhållande.

En bilreparatör och en travtränare i en stad i mellersta Norrland blir mycket brutalt mördade. Det verkar inte finnas något samband mellan dåden som sker i en annars lugn och stillsam miljö. Polisen som får ansvaret är inte van vid sådana brott, hans chef är på semester och utredningen går trögt. En journalist, en färsk sådan, den nyskilde f d fabriksarbetaren Lenny Eriksson får börja sin skrivarkarriär med dessa spektakulära brott. Han hamnar snabbt mitt i utredningen.

Intrigen är ganska förutsägbar. Den bygger på de hörnstenar som svenska kriminalromaner av idag ofta är konstruerade av. En oförrätt ett antal år tillbaka ska hämnas, ofta av sexuell art. Det är flera personer som ska få sona med sina liv. Mördaren får uttala sig lite då och då. Han har en lista. Läsarna känner igen det här nu.

Björn Persson avslutar ofta sina kapitel med meningar som. ”Tänk så fel han hade”, ”Han bara visste det inte ännu” eller ”Han visste inte hur rätt han hade”. Antagligen är det tänkt att ha någon typ av cliffhangereffekt, men eftersom boken är överfylld av sådana avslutningar blir det ganska tjatigt.

Men ändå, det är en habilt berättad och lite spännande deckarhistoria som Björn Persson totat ihop. En efterföljare kommer förhoppningsvis att vara mer slipad och genomarbetad.

Betyg: 3 tomteluvor

Märkliga skivomslag 335

Winner of the parents's choice award. Huh?

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag


onsdag 22 oktober 2014

Veckans Tio i Topplåt 290

Kenny Lynch: You Can Never Stop Me Loving You
In på listan 21 september 1963
Låg kvar i 5 veckor, Högsta placering: 6

måndag 20 oktober 2014

Märkliga skivomslag 334

Dragspelskamp eller dragkampspel?

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

fredag 17 oktober 2014

Märkliga skivomslag 333

Den här donnan ser inte så hotfull ut, trots puffran. Men det är väl inte hon som heter Enrique?

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag


onsdag 15 oktober 2014

Veckans Tio i Topplåt 289

Peter Noone: Should I
In på listan 25 november 1972
Låg kvar i 7 veckor, Högsta placering: 2

måndag 13 oktober 2014

Märkliga skivomslag 332

Mrs Mills partyn går inte av för hackor. Man har t o m roliga hattar!!!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag


söndag 12 oktober 2014

Lars Pettersson: Slaktmånad - Bokomdöme

Slaktmånad
Av Lars Pettersson
Ordfront 2014
ISBN 9789170378010, Inbunden, 339 sidor
2012 fick Lars Pettersson Svenska Deckarakademins debutantpris för Kautokeino, en blodig knivmitt omdöme  Välförtjänt. Det var en roman som med sin beskrivning av samernas villkor både väder- och känslomässigt kröp in under skinnet. Nu får vi återse Kautokeino och några av karaktärerna från den första boken, och det tackar vi läsare för. De var efterlängtade.

Precis som tidigare lägger författaren sitt fokus på de samiska förhållandena. Visserligen i Kautokeino, som ligger i Norge, och inte i Sverige. Men skillnaderna är antagligen inte så stora. Minoritetsgrupper behandlas lika illa här. Lars Pettersson är ingen kverulant, vilket man lätt kan bli när man beskriver missförhållanden. Han klagar inte på myndigheternas hantering av sameproblemet. Han konstaterar hur det är och drar sig inte för att skriva om hur obstinata och hur ovilliga till förändring också människorna är. Kompromisslust finns inte, kanske lite visa av hur de tidigare har bemötts.

En stadssekreterare i det svenska näringsdepartementet hittas mördad i en bil. Han är skjuten på långt avstånd. Misstankarna faller på en renskötare och hans kamrat som varit en tid i Isafstyrkan i Afghanistan. Säkerhetspolisen i både Norge och Sverige kopplas in liksom den lokala polisen. Deras utredning präglas av revirpinkande och de har svårt att nå resultat.

Ett svenskt bolag vill samtidigt öppna en gruva utanför Kautokeino vilket naturligtvis får politiska konsekvenser. Samerna är inte inne på samma linje. Vi får återigen möta Anna Magnusson, en svensk åklagare som nu delar sin tid mellan Hälsingland och att vara renägare på deltid. Genom henne får vi vara med om både vedermödor och glädjeämnen som de samiska familjerna upplever. Familjebanden är extremt starka, i många fall viktigare än rättvisan.

Lars Pettersson beskriver samernas situation med värme och utan pekpinnar. Slutsatser får vi läsare själva dra. Han får oss att känna naturens kyla och människorna värme.

Deckargåtan, mordet på statssekreteraren, känns mycket tillbakahållen. Boken är mer koncentrerad på hur de samiska familjerna klarar sin dag. Hur de skapar sina egna lagar och hur de slåss mot överheter i form av myndigheter och gruvbolag.

Författaren har lyckats igen och det skulle inte förvåna mig om han nu nomineras till ett högre pris.

Betyg: 5 tomteluvor

Foto: Sebastian Waldenby

97 133 personer kan inte ha fel


Sherlock Holmes i Deckarbibliotekets monter

Så många besökare hade årets Bok- & Biblioteksmässa i Göteborg. Det är 1 procent mer än i fjol, men 11 procent mindre än rekordåret 2007. Att så många människor samlas kring litteratur är naturligtvis ett tecken på att boken i allra högsta grad lever. Även om hoten är många. Men vi som älskar våra böcker och har möjlighet att åka till mässan får vårt lystmäte tillgodosett mer än väl.
Tove Alsterdal

Det är svettigt förvisso, fötterna ömmar och bristen på sömntimmar och frisk luft får hjärnan att mjukna. Men det är så förbenat roligt och trevligt att få träffa författare och förlagsmänniskor på nära håll. För att inte tala om alla gamla vänner man bara träffar just på mässan.
Mats Berggren, årets vinnare av Spårhunden
Kristina Appelqvist

Vi är ju alla vanemänniskor. Därför skapar den rutinerade mässbesökaren ett antal rutiner som måste följas. Själv plöjer jag igenom hela mässgolvet under torsdagen då det är lite färre besökare. Man vill ju inte missa något. På torsdagskvällen är det upplagt för middag på Restaurant Himalaya hos den trevlige nepalesen. Har ni inte varit där så har ni missat något. Nepalesisk mat är som indisk, men ingredienserna har fått ta mer plats, man känner varje del av maträtten på ett påtagligare och smakfullare sätt.
Ingrid Hedström
Olle Lönneaus

På fredagskvällen hamnar man gärna i någon monter över ett glas vin och i trevligt samtal med några författare. I år hittade jag till HOI förlag och fann mig själv i samspråk med kocken och författaren Torbjörn Lagmark. Han kom förra året ut med kockdeckaren Jakten på den mystiska bägaren. mitt omdöme Eftersom jag hade med mig ett eget vinglas (rutinerad erfarenhet från förra året, inköptes på rea under dagen) så fick jag smaka på hans förträffliga dryckessortiment, medan andra kalasade på boxvinerna. Tack Torbjörn!!

Kjell Eriksson
Caroline Eriksson & Christoffer Carlsson

Lördag var förr Deckarens Dag med korsförhör av ett oändligt antal deckarförfattare genomförda av Karl G och Lilian Fredriksson från Svenska Deckarakademin. Så inte i år och det var med saknad jag kunde konstatera det. Visserligen hade Eskilstuna Stadsbibliotek/Svenska Deckarbiblioteket en monter där de genomförde ett mindre antal deckarförfattarintervjuer, men det fick inte på något sätt samma genomslag. Bibliotekarierna som genomförde intervjuerna gjorde ett gott arbete, men jag saknade mångfalden och Fredrikssonarnas humorfyllda samtal med författarna, ofta tre åt gången. Montern var ändå trevlig och där kunde man bl a inhandla den Sherlockliknande teddybjörnen Nalle Lindholm.
Nalle Lindholm

Även deckarseminarierna hade flyttat från lördagen och hade spritts ut lite mer, men mest var det sådana på söndagen då seminarieinträdet är fritt. Annars är priset för att bevista seminarierna hutlösa. Det kanske var därför jag upplevde att dessa var lite glesare besökta i år.
Anders de la Motte
Anna Jansson

Jag bevistade nu ett antal seminarier och det mest udda och uppsluppna av dem var John Ajvide Lindqvists där han berättade och sjöng om sin senaste bok Himmelstrand. Så här lät de två sista verserna (av tre) om vad man borde göra med stockholmare.

Mässan bjuder sällan på överraskningar. Det mesta är sig likt. Förutom då att Deckarens Dag har försvunnit. Varje år är ett utvalt land i fokus. I år Brasilien. Det märker man nu inte så mycket av, om man inte speciellt söker sig dit. Fokus är mer på de stora förlagen som har stora montrar och säljer mycket böcker själva. De stora bokhandlarna finns på mässan, men har ingen större försäljningsverksamhet, de ägnar sig mer åt marknadsföring.
Rogneby & Ohlsson

Utan att på något sätt ha blivit överraskad åkte jag hem med en positiv känsla. Inspirerad. Och hotell för nästa år bokade jag naturligtvis när jag checkade ut.
Helen Tursten

Musikbyte

Nu har jag gjort ett litet musikbyte i telfonen igen. In med 22 nya album. Bl a Jack Takes The Floor av Jack Elliott ovan. Plattan från 1958 är en av de största inspirationskällorna för bl a Bob Dylan.

Annars blev det många album från året 2000 eller däromkring. Men också mycket 60-tal, och ett par klassiska svenska jazzalbum med Jan Johansson och Lars Gullin.

Komplett lista finns som vanligt längre ned i vänsterkolumnen.

fredag 10 oktober 2014

Märkliga skivomslag 331

Den här omslagsdesignen är bara för mycket. Att illustrera "Swingin' sellers" med en hängd man och en efterlysning på Peter Sellers......

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag




onsdag 8 oktober 2014

Veckans Tio i Topplåt 288

B. J.Thomas: Raindrops Keep Fallin' On My Head
In på listan 28 mars 1970
Låg kvar i 3 veckor, Högsta placering: 4

måndag 6 oktober 2014

Märkliga skivomslag 330

Herr Dryck har alltid något konstruktivt att säga om varje skivomslag:

"Ja var ska man börja? Med deras skära platåboots? De laxfärgade sidenskjortorna? Deras långa maskulina scarves? Deras klassiska uppställning (notera bjuda-upp-handen till vänster och ackordmoven till höger)? Annika Lantz nere till höger Deras stödaktion till förmån för Blinda Frisörers Riksförbund eller det faktum att de står i en stor tanthand?

De är inklippta, och då snackar vi inte photoshop utan med en sax hanterad av helt fel person. Denne någon har varit noga med att inte klippa bort någons hårsvall, utan istället sejfat ordentligt och lämnat en tydlig vit kant runt om var och en. Samma sak runt deras skor, bättre att lämna lite mån runt om än att råka klippa bort en klack. Sen skulle de klistra in hela det sköna gänget ovanpå en bild av en hand, så att de ser ut att stå där i och vara pyttesmå (sjukt bra idé), men då stämde det inte riktigt.

- Bilden på killarna var visst tagen uppifrån, det borde vi ha tänkt på, fasen också. Men nu har jag faktiskt klippt ut dem så noga, så vi kör på den bilden ändå.

Resultatet blev att deras bortre fötter hänger i luften utanför handen.

Om kunden ändå inte skulle vara övertygad om att detta är en kanonskiva skrev de på omslaget att TI AMO (På Svenska) finns med, det lär ju göra susen."

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

söndag 5 oktober 2014

Carin Gerhardsen: Tjockare än vatten - Bokomdöme

Tjockare än vatten
Av Carin Gerhardsen
Norstedts 2014
ISBN 9789113049700, Inbunden, 388 sidor
Carin Gerhardsens serie om Hammarbypolisen har blivit en av Sveriges mest populära, även utanför Stockholm. Jag tror det beror på att hon inte väjer för känsliga ämnen. Hon tar ofta upp missförhållanden och och övergrepp mot barn och kvinnor. Hon gör det så att man märker att det finns ett äkta engagemang. Nu släpper hon sin sjunde titel i serien.

Det mesta i boken cirkulerar kring katter och vatten. Dränkta katter hittas i Stockholms södra förorter. Inget rör upp känslor som övergrepp mot djur. En man krossas mot framrutan av en bil efter ett fall på tjugofem meter. Självmord eller mord? Conny Sjöberg och hans poliskollektiv får återigen en svår nöt att knäcka. De utreder naturligtvis dödsfallet, men tvingas också mot sin vilja ta hand om kattövergreppen. Självklart får allt en gemensam lösning mot slutet, detta är ju ändå en kriminalroman. Sannolikt eller inte? Nja, kraven behöver inte vara så stora där.

Författaren tar också läsaren tillbaka till åttio- och nittiotalet där man får träffa några barn och följa deras uppväxt. Också där är katter och vatten centralt. Det sker ett antal drunkningsolyckor. Eller är det mord? Gamla sår rivs upp och visar sig ha kopplingar även in bland dagens poliser.

Carin Gerhardsens känsla för att skriva om barn som far illa är stor. Det är tveklöst bokens bästa avsnitt. Ändå är det så att jag börjar tröttna på kriminalromaner som med stor regelbundenhet handlar om hämnd för oförrätter som skett för lång tid sedan. Det har nästan blivit mer regel än undantag att det skall vara så. Kanske är jag orättvis som låter just henne klä skott för det. Hon är trots allt en bättre och mer läsvärd författare än de flesta.

Författaren ger oss ändå en pusseldeckare av bästa märke, även om just den här inte är hennes allra starkaste. Därtill är upplösningen för svår att lista ut för den som vill knäcka pusslets gåta. Ja, det går knappt att gissa gärningspersonen. På gott och ont.

Betyg: 3 tomteluvor

Foto: Anna-Lena Ahlström

Pia F. Davidson: I likets vänkrets - Bokomdöme

I likets vänkrets
Av Pia F. Davidson
Hoi Förlag 2014
ISBN 9789175579429, Inbunden , 486 sidor
Förra året fick vi bekanta oss med en trio härliga damer, Veera, Miriam och Erika i Pia F. Davidsons debutdeckare Så tuktas en svinpäls. mitt omdöme Det var en härlig skröna där författaren, mot alla odds, lyckades med konststycket att göra humor av ett så allvarligt ämne som kvinnomisshandel. De använde många medel, de flesta oortodoxa, för att hävda sin rätt och sin plats.

Nu är de tillbaka. Lite kaxigare. Lite mustigare. De fortsätter sitt korståg mot svinpälsar, några nya och någon som inte har glömt de oförrätter han tycker sig ha blivit utsatt för. Utan att egentligen tänkt tanken har de blivit ett slags konsulter i svinpälshantering samtidigt som de är jagade av Max, Erikas före detta sambo.

Det är inte bara män som behöver behandling i den här romanen. Vi får bl a träffa en kvinna, Birgitta, som är en plåga för sin man. Inte bara för honom förresten, hon terroriserar hela sin omgivning. Våra damer döper henne snabbt till Huggormen. Fler absurda och komiska karaktärer dyker upp under handlingens gång.

Kvinnotrojkan är fortsatt härliga att följa, men intrigen i denna bok är ändå inte lika skarp som i debutboken. Den andra boken är alltid den svåraste. Humorn och komiken har fått bre ut sig så att det mer är att betrakta som en fars och det allvarliga ämnet kvinnomisshandel har hamnat i skymundan. Det blir lite grand som en teater med massor av spring och smälla i dörrar. Om jag läste debuten med ett småleende och ett och annat skratt, så blir det nu istället ett fåtal smil, då och då. Och boken är på tok för lång, en allt för vanlig åkomma.

Bokens ämne och kvinnornas frejdighet ger ändå en trea i betyg, om än en svag sådan.

Betyg 3 tomteluvor

Ingrid Hedström: Bortfall - Bokomdöme

Bortfall
Av Ingrid Hedström
Alfabeta 2014
ISBN 97879150116441, Inbunden, 428 sidor
Författaren har i och med den här boken lämnat den belgiska undersökningsdomaren Martine Poirot i den fiktiva staden Villette. Huvudperson i denna nya serie är istället en diplomat, Astrid Sammils och handlingen är förlagd till svensk mark, närmare bestämt Dalarna. Efter lång tid som utrikesjournalist kan Ingrid Hedström naturligtvis inte avstå från de europeiska utblickarna. I denna bok använder hon sig av Rumänien, där ett stort internationellt läkemedelsföretag genomför tester av nya mediciner.

I romaner vet man då att det är något fuffens på gång, och så även här. Läkemedelsföretag beskrivs sällan med några varmare ord i litteraturen. Eftersom Ingrid Hedström alltid är så påläst blir det ändå alltid intressant, och eftersom det här är en deckare finns det givetvis också kopplingar till vad som händer i Dalarna.

Boken börjar med en historisk återblick, och sådana får vi flera, där en 13-årig pojke i en by i Dalarna går ut för att hämta ved. Han återses aldrig mer. En hemsk tanke som är svår att tänka. Astrid Sammils kommer tillbaka till den byn för att ta hand om en avliden släktings kvarlåtenskap och hittar där ledtrådar till vad som hänt den lille pojken. Hon börjar forska i saken och finner underligheter som kan förknippas med läkemedelsföretaget.

Ingrid Hedström fortsätter att skriva i Maria Langs pusseldeckaranda, kanske ännu mer nu när hon förlagt intrigen till Dalarna. Det passar hennes stil bra att låta kusligheterna tilldra sig i glesbygden. Hon har som vanligt en lättläst och ganska gemytligt sätt att skriva. Man kan läsa henne med ett småleende, även om det är mord och elände som behandlas.

Däremot är intrigen i denna bok väl skruvad. Tillfälligheter får man använda i pusseldeckare, kanske måste man det, men författaren har här använt sig av slumpens skördar så pass mycket att jag blir lite irriterad. Trots det ser jag fram att få fortsätta att följa Astrid Sammils, mycket för att det nu handlar om vårt eget land. Men jag tror inte att författaren kan låta bli att ha internationella kopplingar i sina kommande intriger. Kanske är det också så att man kan hoppas på att få återse Martine Poirot. Lite saknar jag henne ändå.

Betyg: 3 tomteluvor

Foto Berit Djuse

fredag 3 oktober 2014

Märkliga skivomslag 329

Wout är nog en hyvens grabb! Glad och trevlig. Verkar trivas bra bland porslin och odefinierbara plastartiklar också.

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

onsdag 1 oktober 2014

Veckans Tio I Topplåt 287

Booker T & The M.G.'s: Time Is Tight
In på listan 28 juni 1969
Låg kvar i 2 veckor, Högsta placering: 8