Om du vill lämna kommentar på ett inlägg - klicka på kommentar under inlägget. Skriv din kommentar. Markera namn/URL. Skriv ditt namn eller alias.

fredag 29 maj 2015

Märkliga skivomslag 397

Tjeckiska hockeyspelare, eller?

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag 

torsdag 28 maj 2015

Hans-Olov Öberg: Kungamördaren - Bokomdöme

Kungamördaren
Av Hans-Olov Öberg
Kalla Kulor Förlag 2015
ISBN 9789187049668, Danskt band, 190 sidor
Detta är den tredje och avslutande delen i retrotrilogin om psykopaten Elias Fagervik och polisen Benny Modigh från Västerås. Del ett var förlagd i den västmanländska metropolen på 1970-talet, del två behandlade 80-talet. Nu i del tre är vi framme i slutet av 90-talet. Västerås skymtar fortfarande, men Benny Modigh flyttar under bokens framskridande till Stockholm och blir chef för spaningsroteln på Rikskriminalen. Det dröjer inte länge innan han stöter på sin gamla antagonist Elias igen.

De båda huvudpersonerna har varit trevliga bekantskaper, även om Elias är just allt annat än trevlig. Han är en superintelligent brottsling. Mördare mm och lämnar inga spår efter sig. Men han har ett ego som överträffar det mesta. Ingen är så smart som han, om man frågar honom. Det är klart – han har klarat sig från rättvisan under årtionden, även om Benny Modigh har varit honom i hälarna under en längre tid. Benny är en duktig och ovanlig polis, han är dessutom musiker på en ganska avancerad nivå.

Nu är det dags för den sista uppgörelsen. Som titeln antyder siktar Elias Fagervik denna gång ganska högt. Han vill utrota de som enligt hans sätt att se det har förverkat rätten att leva. Jag kan naturligtvis inte avslöja om han lyckas eller ej, det vore att förstöra en god bok.

Jag var extra förtjust i den första delen Djävulens tonsteg (mitt omdöme), förmodligen beroende på att den i tid låg närmare min egen ungdom. Del två heter någon att lita på (mitt omdöme). De tidsmarkörer som Hans-Olov Öberg använder sig av, och de är många, skiftar från musik till politik, gärna med tonvikt just på musiken, kanske beroende på att författaren själv är musiker. Det är just dessa nostalgiska djupdykningar som jag tycker allra bäst om i författarens böcker. Han är extra skicklig på att fånga upp det som beskriver tiden och ger det en relevant plats i bokens intrig. 

Jag läser gärna fler böcker i denna stil, och då gärna av Hans-Olov Öberg. Gärna med 60-talstema, eller är författaren för ung för det?

Betyg: 3 tomteluvor 



onsdag 27 maj 2015

Veckans Tio i Topplåt 321

The Foundations: Build Me Up Buttercup
In på listan 28 december 1968
Låg kvar i 3 veckor, Högsta placering: 9

tisdag 26 maj 2015

Åtta kvinnor från HOI förlag på besök hos Deckarvännerna

Igår kväll gästades Sällskapet Deckarvännerna av inte mindre än åtta kvinnliga författare som ger ut, eller har gett ut, kriminalromaner på Hoi Förlag. Det blev en synnerligen trevlig och lyckad våravslutning för Sällskapet.

Författarna berättade trevligt, humoristiskt, informativt och underhållande om sina författarskap och om sina böcker.

Från vänster till höger ser vi Elisabeth Akteus Rex, Gabriella Ullberg Westin, Kamilla Oresvärd, Pia F Davidson, Thomas Erikson (ej kvinna - författare på besök), Christina Granbom, Susanne Boll, Susanne Ahlenius och Maja Britzelli. 

måndag 25 maj 2015

Märkliga skivomslag 396

Ansiktsutsmyckning som i alla fall är lättare att ångra än piercing!!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag 

söndag 24 maj 2015

Maria Gustafsson: Absintängeln - Bokomdöme

Absintängeln
Av Maria Gustafsson
Paperless Reads 2015, (tidigare utgiven 2013 – Podium)
ISBN 9789186367053, Häftad, 339 sidor
Den tredje delen om säkerhetsagenten Klara Andersson tilldrar sig i Tjeckien, Spanien och Stockholm. Hon har just återvänt till Stockholm efter en familjetragedi i Colombia. Pengarna är slut, men hon får ett stort tolkuppdrag i Svea Hovrätt angående en skiljedom som har klandrats mellan Tjeckiska republiken och en investerare. Hon funderar på att lämna säkerhetstjänsten, men får samtidigt ett lockande erbjudande om ett nytt uppdrag.

I samband med tolkuppdraget får hon förnyad kontakt med en man som tidigare har varit hennes kontaktperson i Tjeckien under ett uppdrag för CIA. Denna förnyade kontakt visar sig inte vara helt hälsosam.

I politiska thrillers som denna brukar det ofta bli ganska komplicerade intriger. Så även här, men det blir aldrig oklart eller otydligt. Författaren lyckas på ett intelligent vis hålla spänningen uppe även i de mer avancerade förvecklingarna.

Maria Gustafsson blandar nutid med kommunismens Prag och Francos Spanien på ett informativt och intressant sätt. Hon mixar politik med produktion av TV-program (som ibland visar sig gå hand i hand). Det märks att hon vet vad hon skriver om. Fattas bara annat. Hon har stor erfarenhet av TV-produktion och har även arbetat som simultantolk. Det är aldrig fel, att gräva där man står.

Klara Andersson är mer än hälsosamt intresserad av gamla frågor som väcks när hon återser sin forne tjeckiska kontakt. Ett intresse som så när kostar henne livet. Annars är det sparsmakat med våld och action i denna stillsamma thriller. När det väl inträffar något extra dramatiskt blir man därför extra överraskad.

Det här sparsmakade och lugna sättet att berätta tilltalar mig verkligen. Även de två tidigare böckerna var skrivna med samma elegans. Den vidunderliga utsikten och Huset på Carrera 9. Tonvikten ligger istället på, förutom intrigen, de väl gestaltade personporträtten och inte minst på de olika miljöerna. Att få t ex Prag så väl beskrivet, både under och efter kommunisttiden, är lärorikt och ger boken en egen extra dimension.

För mig är det en gåta att Maria Gustafssons böcker inte rönt större uppmärksamhet. Hennes berättarstil påminner om giganten Le Carré och kanske också med ett av nutidens stjärnskott Thomas Engström.

Betyg: 4 tomteluvor 


Författarfoto: Kjell E Genberg

Ninni Schulman: Vår egen lilla hemlighet - Bokomdöme

Vår egen lilla hemlighet
Av Ninni Schulman
Forum 2015
ISBN 9789137144061, Inbunden, 380 sidor 
Ninni Schulman kommer inte med en bok om året som många av hennes kollegor gör. Kollegor då i den nisch som innebär att ett pusseldeckardrama blandas med en stor dos av relationsproblematik. En tämligen vanlig nisch dessutom. På en bra bok kan man dock vänta ett tag.

Ninni är inte riktigt som alla de andra författarna. Hennes karaktärer gestaltas så att de får liv på ett sätt som gör att de känns som riktiga människor, sannolika. Det här är den fjärde romanen om journalisten Magdalena Hansson som flytt Stockholm för Hagfors. Poliserna Petra och Christer är också stående figurer i författarens persongalleri.

Ingen av huvudpersonerna lämnas därhän. Man får följa deras liv liksom flera andra livsöden i boken. Hela bokens grundtema är ett antal äktenskap eller samboförhållanden som är utsatta för prövningar av olika slag, små som stora. Allt ifrån vardagsproblem, sjukdomar och svartsjuka till rå kvinno- och barnmisshandel.

Samtliga dessa parhistorier är spännande i sig och innehåller stor, nästan deckaraktig spänning. Det finns en realism som också innebär att det inte alltid slutar lyckligt.

Men det är trots allt en deckare och det ligger naturligtvis en kriminalhistoria i botten. Socialsekreteraren Anna-Karin försvinner spårlöst. Polisen misstänker att hon mördats av sin man. Hennes bil hittas full med blod, men ingen kropp återfinns. När polisen börjar undersöka hennes liv visar det sig att hon haft flera hemligheter som kanske kan förklara gåtan.

Deckarintrigen är bra och spännande, om än något förutsägbar. Miljöerna är intressanta, Värmland målas upp på ett säkert sätt. Men boken lever främst av de thrillerartade relationshistorierna som författaren så väl har byggt. Fortsätt så Ninni, du gör det så bra!!!

Betyg: 4 tomteluvor 


Författarfoto: Anna-Lena Ahlström

Lennart Brohed: Kupongligan - Bokomdöme

Kupongligan
Av Lennart Brohed
Eget förlag 2014
ISBN 9789163768620, Pocket, 306 sidor
En utredning med förhinder skulle bli Lennart Broheds sista bok. Men han kunde inte hålla sig, och fler kan det kanske bli. Det är vi läsare som är vinnare i det beslutet, alldeles definitivt. Broheds kriminalromaner från 30- och 40-talets Lysekil om den vänlige och ganska kompetente överkonstapeln Göran Persson har fått en trogen läsarkrets och borde absolut ha fått större uppmärksamhet än de fått.

Böckerna är också kryddade med annonser från främst Lysekilsposten från denna tid. De är ett trivsamt komplement till de historier författaren berättar som också är fyllda av tidsmarkörer, gemyt och humor som gör läsningen mer än angenäm.

I denna elfte del om Göran Persson återinträder han på sin tjänst. Att vara ledig blev till sist för långtråkigt. Han får direkt något att bita i . Det är vår, det är 1941 och ett nergrävt stympat lik hittas på Stångehuvud utanför Lysekil. Vem är den döde? Har han bragts om livet? Utredningen leder till att polisen finner kopplingar till en omfattande illegal handel med ransoneringskuponger.

Kupongerna var ju en realitet under dessa år och det blir både lärorikt och spännande att läsa om Göran Persson efterforskningar. Lennart Brohed är skicklig på att utbilda oss utan att mästra och bli alltför teknisk. Att lära sig något under lättsamma former, perfekt!

Göran är dessutom en osedvanligt trevlig prick att lära känna. Han är något så ovanligt under denna tid som en gourmet och då med fokus på italiensk mat. Det är inte utan att man blir lite småhungrig när man läser, lite grand som att läsa Stieg Trenter faktiskt. Dessutom vävs några trevliga recept in i texten på ett underhållande sätt.

Författaren har fyllt 75 i år och det känns inte som något hinder för att skriva några fler böcker i serien. Läsarna längtar!!!

Betyg: 3 tomteluvor 

fredag 22 maj 2015

Märkliga skivomslag 395

Stackars barn! Vad har de byltat på honom?

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag 

onsdag 20 maj 2015

Veckans Tio i Topplåt 320

Elvis Presley: Witchcraft
In på listan 30 november 1963
Låg kvar i 4 veckor, Högsta placering: 5

tisdag 19 maj 2015

Johanna Holmström: Hush baby - bokomdöme

Hush baby
Av Johanna Holmström
Norstedts 2015
ISBN 9789113064239, Inbunden, 364 sidor
Johanna Holmström är finlandssvenska och skriver därför om Helsingfors med omnejd som hon känner väl. Hennes förra bok Asfaltsänglar, som kom 2013, blev mycket uppmärksammad. Hon anses som en av Finlands bästa unga författare. Detta är hennes thrillerdebut.

Hush baby är en noirdoftande historia om förorten som till många delar har spårat ur. Dess innevånare lever nästan i en skyddad ”Community”, och skapar sina regler och sin egen verklighet.

Den unga barnpsykologen Robin är uppvuxen där och återvänder ganska motvilligt dit. Hennes mor bor kvar, men annars ganska få av dem som hon kände som barn.

Man får följa hennes möte med områdets innevånare, främst kvinnor och barn. Samtidigt ges återblickar till Robins uppväxt tillsammans med hennes bror Lukas som tycks ha blivit utnyttjad sexuellt.

Det bubblar under ytan i området. Ett mord begås och knarkhandel kan anas. Läsaren är lika frågande som polisen. Johanna Holmström är verkligen fantasifullt hemlig. Det går absolut inte att förutsäga vad som har hänt eller vad som kommer att finnas runt nästa hörn.

Boken är fylld av flera olika spännande parallellintriger som sakta förs samman och avslutas med ett kanske lite för dramatiskt crescendo.

Boken styrka är Johanna Holmströms förmåga att gestalta de olika komplexa personerna. Intrigens persongalleri är mer än intressant. Vi får på olika sätt, och bit för bit, veta mycket om dem, men författaren överraskar hela tiden med oväntade avslöjanden.

Att boken tilldrar sig i Finland och skriven av en författare därifrån ger för oss svenskar en extra krydda. De finlandssvenska ordvändningarna och de insprängda finska orden höjer läsvärdet avsevärt. Det känns nästan exotiskt.

Jag kan mycket väl tänka mig en fortsättning för Johanna Holmström i genren. Gärna då med barnpsykologen Robin i huvudrollen igen.

Betyg: 4 tomteluvor

Foto: Cata Portin

måndag 18 maj 2015

Märkliga skivomslag 394

Har Syster Gertrude låtit sina barn klottra fram skivomslaget?

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag 

fredag 15 maj 2015

Märkliga skivomslag 393

Det finns saker som behöver förklaras på The Naztys skivomslag!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag 

onsdag 13 maj 2015

Veckans Tio i Topplåt 319

Gary Pucket & The Union Gap: Young Girl
In på listan 25 maj 1968
Låg kvar i 10 veckor, Högsta placering: 2

måndag 11 maj 2015

Märkliga skivomslag 392

Nu vill Herr Dryck ha ordet:

"Inte ens om man ser denna skiva på avstånd och kisar kraftigt kan man undkomma rysliga svallvågor av obehag, en stampad stilettklack mot vilken kräkreflex som helst.

"CANYONS" står det högst upp, i ett typsnitt som är straffbart i många länder. Canyon är engelska för hålväg, men mitt intryck av omslaget för snarare tankarna till ett sumpigt dike. Typsnittet vore nog i sig, men de valde att fylla bokstäverna med en panikrosa färg beströdd med lila mjäll. Detta omgärdas av en grön fond med jobbigt täta ränder, som påminner om känslan av att sitta väldigt nära en TV med bildrör. På detta har de med gul text skrivit inte bara skivans höjdarlåtar utan ALLA titlarna på skivan. Om någon av dem någon gång av ren nyfikenhet provat att vända på en skiva hade de upptäckt att det vanligen finns en baksida också, med gott om plats för en spårlista. Framsidan pryds vanligen av skivans titel, vilket de dock glömde.

De heta herrarna poserar i dräkter i ett silverglittrande material och skjortorna med väl tilltagna kråskragar. Det räckte inte med spetskrull på bröstet, här bröt de ny mark genom knypplad-duk-look på discoskjortkragar. I centrum står två kvinnfolk med de kortaste kavajer jag sett. De hade kunnat passera som bikiniöverdelar om det inte vore för att de har kragar och hellånga ärmar i ännu en rosa nyans som inte klickar med typsnittets. På samma sätt hade byxorna kunnat passera som bikiniunderdelar om det inte vore för byxbenen.

Grattis, Canyons."

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag 

fredag 8 maj 2015

Märkliga skivomslag 391

Vem ska hängas? Tjejen? Kompositören? Lyssnaren?

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag 

onsdag 6 maj 2015

Veckans Tio i Topplåt 318

The Shadows: Shindig
In på listan 19 oktober 1963
Låg kvar i 1 vecka, Högsta placering: 7

måndag 4 maj 2015

Märkliga skivomslag 390

Det här funkar för grabbar som just har blivit spolade av tjejen, men bara om hon har ett namn som finns med på plattan,

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag 

söndag 3 maj 2015

Anna Lihammer hos Deckarvännerna

Häromkvällen fick Sällskapet Deckarvännerna celebert besök av Anna Lihammer. Hon fick förra året pris för Sveriges Bästa Kriminaldeckardebut av Svenska Deckarakademin.

Anna skriver historiska deckare och har tidigare även givit ut fackböcker. Vi fick höra henne trevligt berätta om sitt författarskap och varför hon har valt åren 1934 och 1935 som den period hon har skrivit om.

Den prisbelönta boken heter Medan mörkret faller. Efterföljaren har just landat på bokhandelsdiskarna; Än skyddar natten.

Torbjörn Lagmark: Maten Vinet Vännerna - Bokomdöme

Maten Vinet Vännerna
Av Torbjörn Lagmark
Hoi Förlag 2014
ISBN 9789175579153, Inbunden, 283 sidor
Det tillhör verkligen inte vanligheterna att jag skriver omdömen om kokböcker. Men den här spännande boken har en annorlunda bakgrund. Stjärnkocken Torbjörn Lagmark debuterade skönlitterärt 2013 med kockdeckaren Jakten på den mystiska bägaren. (Mitt omdöme)  Boken var sannerligen inget mästerverk inom genren men gav ändå mersmak i form av nyfikenhet på mat, dryck och miljöer som författaren skriver om där.

Därför har Torbjörn Lagmark tagit det djärva greppet att göra om den resa som görs i deckaren, men nu i kokboksformat. Vi får recepten, vi får besöka de fina restaurangerna – smaka på mat och dryck. Det är en bok att resa, smaka och bläddra i, man får också citat från deckaren under läsningen.

Läsaren blir presenterad för många av världens bästa kockar och får njuta av deras recept och besöka deras restauranger. Det är verkligen spännande att så mycket matkunskap kan samlas i en och samma kokbok. Det känns verkligen att Torbjörn Lagmark vill bjuda in läsaren till möten med de personligheter som han tycks älska. Allt är gjort med så gott och glatt humör att det är lätt att ryckas med.

Man kan ju inte skriva om en kokbok utan att ha synpunkter på recepten som finns där. Och hur ska man kunna ha det utan att provlaga några av dem. Så det har jag naturligtvis gjort. Med alldeles fantastiskt resultat måste jag säga (bokens förtjänst, inte min!). Visserligen är mått och liknande ganska vagt beskrivet i recepten. Kockar av den här kalibern går väl på känsla. Så när en sådan som jag måste använda min känsla, blir det lite osäkert. Men det slutade lyckligt. I samtliga fall har faten renskrapats. Det som blev allra bäst var det fantastiska receptet på lammlägg. Numera en standard i det Schermanska hemmet.


Betyg: 4 tomteluvor 

Jan Mårtenson: Medicis ring - Bokomdöme


Medicis ring
Av Jan Mårtenson
Wahlström & Widstrand 2015
ISBN 9789146226796, Inbunden, 333 sidor
 Man pratar ofta om att författare likt Sjöwall & Wahlöö ofta brukar ge ut 10 romaner i en serie, ibland fler. Böckerna om antikhandlaren Johan Kristian Homan är nu inne på den 43:e volymen. Fyrtiotredje!!! Hemskt eller imponerande. Välj själva! Det ska tilläggas att Jan Mårtenson skrivit mängder av andra böcker också, även andra deckare. Totalt har det blivit över sextio stycken. Respekt!

Johan Kristian Homan är en huvudperson som man kan prata mycket om. I den första boken om honom, Helgeandsmordet, var han fyrtiofem år. Den kom ut 1973. Med en vanlig matematisk operation skulle han nu vara åttiosju fyllda. Men Homan åldras inte, han är som Kalle Anka. Det känns snarare som han har blivit ett par år yngre faktiskt. Med åren har han dock blivit gubbigare till sättet. Han hänger inte med tidens utveckling och kverulerar om det mesta. Medan samhället förändras göra han det inte och det blir ett ganska märkligt resultat av den kombinationen.

Homan har dock kvar sin särbo, den Julia Robertsliknande Francine, som är polis och karateexpert. Hon är lite antikhandlarens motsats, förutom att hon inte heller åldras. Hennes föräldrar heter förresten Claudette och Archibald. Bara en sådan sak, det säger en del om vad slags människor som befolkar Mårtensons böcker. Men hör ni, jag måste läcka lite, i den här boken är Johan Kristian Homan otrogen. En sak jag trodde var otänkbar.

Dessutom är det lite mer action än vanligt i Mårtensons berättelse än tidigare. Det inträffar fler dramatiska händelser där Johans liv sätts på spel. När han semestrar i den idylliska byn Panicale i Italien begås naturligtvis ett par mord där, och sedan ytterligare ett i Stockholm på en av de personer som var med på resan. Därefter följer en klassisk pusseldeckarintrig där Homan lägger sin näsa i blöt gång efter annan. Han är egentligen en ganska obehaglig och näsvis typ på det viset.

Bokens styrka är som vanligt de historiska kunskaper Mårtenson förmedlar. Tillsammans med de antika föremål som läsaren får förevisade ökar det bildningen hos de intresserade. Jag tycker nog ändå att det här är en av Mårtensons starkaste (svårt att ranka bland så många alster). Mer action, utan närmare våldsbeskrivningar, och det faktum att Johan Kristian Homan inte visar sig vara så oskuldsfull som man trott höjer definitivt betyget.

Betyg: 3 tomteluvor

foto: Cato Lein


Eva-Lotta Sandberg: Tranornas dans - Bokomdöme

Tranornas dans
Av Eva-Lotta Sandberg
Dansmeditation Produktion Väst AB 2015
ISBN 9789163775413, Häftad, 342 sidor
Man ska inte ha fördomar. Efter att ha läst ganska många böcker utgivna på små udda förlag har jag ibland varit väldigt frågande om avsikten med böckerna. Jag var därför till en början lite avvaktande när jag skulle läsa en bok utgiven av ett förlag med namnet Dansmeditation Produktion Väst AB. Men jag behövde inte läsa länge för att förstå att både bok och författare är i allra högsta grad seriösa.

Ett brutalt mord sker på en drogfylld ungdomsfest i en av Göteborgs förorter. Det mesta tyder på att det är gängrelaterat. Man skulle nu kunna tänka sig att man som läsare får följa polisutredningens fortskridande i detalj och hur poliserna blir alltmer frustrerade. Allt det finns, men är satt i skymundan. Författaren väljer istället att via ett ganska stort antal olika huvudpersoner skildra orsaker, bevekelsegrunder och konsekvenser.

Man får följa dessa personer, de flesta kvinnor, i deras vardagliga liv – man får delta i deras liv, både i skeende och tankar. Boken har därför ingen egentlig huvudperson. Det blir snarare så att man själv väljer vilken karaktär man blir mest intresserad av och vill följa och fördjupa sig i. Själv fastnar jag mest för den unga flickan som får bevittna mordet. Hon som lever i en trasig familj med missbruk och brottslighet, ett i de flesta stycken hopplöst liv. Men även hennes socialsekreterare fångar mitt intresse. Hon vill göra sitt bästa för den unga tjejen, men brottas mot förordningar, konventioner, sina egna fördomar och inte minst mot flickans egen vilja.

Hela boken andas hopplöshet. De flesta personerna i boken har problem av mer eller mindre akut psykisk karaktär. Deras tillkortakommanden och kamp för ett bättre liv genomsyrar  kapitel efter kapitel. Det tar mycket mer plats än själva kriminalgåtan som man som läsare snart ser som ointressant.

Författaren är mästerlig på att gestalta sina olika kvinnoöden, det finns en äkthetsstämpel på denna produkt. Även Göteborg är väl beskrivet, vilket ytterligare ökar autenticiteten. Eva-Lotta Sandberg beskriver ett samhälle av idag där det är svårt att leva upptill sina egna förväntningar, på sig själv och på sitt liv. Dessutom finns här inte så lite klassisk samhällskritik.

Författaren skriver i mycket långa stycken. Även om meningarna är lite kortare känns det som att läsa lite utan att hämta andan. Men spännande blir det – inte p g a mordhistorien utan snarare för att man blir omåttligt intresserad av alla människoöden som författaren så väl beskriver.

Betyg: 4 tomteluvor 

fredag 1 maj 2015

Märkliga skivomslag 389

Jag finner inga ord! Omslaget talar för själv!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag