Om du vill lämna kommentar på ett inlägg - klicka på kommentar under inlägget. Skriv din kommentar. Markera namn/URL. Skriv ditt namn eller alias.

fredag 15 december 2017

Veckans Tio i Topplåt 469

John Lennon & Plastic Ono Band: Power To The People
In på listan 17 april 1971
Låg kvar i 6 veckor, Högsta placering: 5

onsdag 13 december 2017

Märkliga skivomslag 637

Mango e´gött!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

måndag 11 december 2017

Veckans Tio i Topplåt 468

Marie Osmond: Paper Roses
In på listan 1 december 1973
Låg kvar i 2 veckor, Högsta placering: 9

söndag 10 december 2017

Aron Olnafors: Höstlik i grumligt vatten - Bokomdöme



Höstlik i grumligt vatten
Av Aron Olnafors
Bonnevier & Olofsson Förlag, 2017
ISBN 9789198239133, Inbunden, 221 sidor

Den här författaren är mycket skygg. Jag har flera gånger varit på väg att träffa honom, men det har alltid gått i stöpet av en eller annan anledning. Det är nästan så att jag börjar misstänka att han helt enkelt inte existerar. Den bild som är publicerad nedan är den enda kända av honom, och det är inte ens säkert att det är han som har fotograferats.

Det må vara hur som helst med det. Han har alltid haft en räv bakom örat. Titlarna på hans böcker har ofta haft slående likheter med andra kända författares dito. Den här t ex får tankarna att nalkas H K Rönblom. Det kan annars var Maria Lang eller för den delen E L James. Handlingen tilldrar sig i staden Aroshamn som har slående likheter med en större stad i Västmanland.

Det är också en del finess över persongalleriet. Eftersom denna bok till stor del handlar om en filminspelning får vi träffa både Henrietta Wandersson och Wollter Svensson. Filmfotografen heter Sven Nygren, en polis som heter Melonia Munther ger politiska vibbar och kriminalteknikern har samma namn som Wallanders motsvarighet.

Jag antar att det även finns en del lokala västmanländska politiker som känner igen sig. En förläggare får skymta med sitt riktiga namn, liksom hans bulldog Atlas. Som ni märker är humorn i framsätet på denna lättsamma kriminalroman. En tidigare bok av Olnafors, Vernissage med Döden håller på att filmas. Några mystiska dödsfall sker under inspelningen och de tre trogna hjältarna blir naturligtvis inblandade. Boken berättare, den pensionerade bankdirektören Erik Gyllenberg, företagsledaren Severin C. Brattenskiöld och landshövdingen, som bara benämns just så. Olnafors förekommer också i boken, men precis som i verkligheten lämnar han alltid återbud i sista stund till vad det vara månde.

Boken är full av dråpliga scener när trion tillsammans med bankdirektörens hushållerska Frida sakta närmar sig gåtans upplösning. Polisen jobbar på sitt håll, men är inte lika fantasifulla. I själva verket blir polisarbetet longörer i annars mycket humoristiskt berättad historia. De tre trivsamma huvudpersonernas öden och äventyr utgör både kärnan och behållningen av boken.

Betyg: 3 tomteluvor  


fredag 8 december 2017

Veckans Tio i Topplåt 467

The Beatles: Paperback Writer
In på listan 18 juni 1966
Låg kvar i 7 veckor, Högsta placering: 4

onsdag 6 december 2017

Märkliga skivomslag 636

Tur att Bob har fått hjälp att kroka av den där stora firren bakom flötet.

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

måndag 4 december 2017

Veckans Tio i Topplåt 466

Helen Shapiro: Walkin' Back To Happiness
In på listan 21 oktober 1961
Låg kvar i 12 veckor, Högsta placering: 6

fredag 1 december 2017

Veckans Tio i Topplåt 465

Traffic: Hole In My Shoe
In på listan 7 oktober 1967
Låg kvar i 3 veckor, Högsta placering: 3

onsdag 29 november 2017

Märkliga skivomslag 635

Yes - äntligen är Aaron här, snubben som har spelat in den odödliga hiten If my nose was running money, I'd blow it all over you.

måndag 27 november 2017

Veckans Tio i Topplåt 464

The Turtles: She'd Rather Be With Me
In på listan 8 juli 1967
Låg kvar i 7 veckor, Högsta placering: 2

fredag 24 november 2017

Veckans Tio i Topplåt 463

We Five: You Were On My Mind
In på listan 6 november 1965
Låg kvar i 1 vecka, Högsta placering: 9

onsdag 22 november 2017

Märkliga skivomslag 634

Det här är en av Herr Drycks bästa. Han kommenterar:

"Här är ett gäng som vet hur man är tydliga och metodiska. "De´ska vi sjunga" lät käckt och bra, en titel att satsa på. Men där någonstans var det någon som sa ifrån, kanske var det Kurt.

- Vad då "vi", det kan ju misstolkas fullständigt. Jag vill ha med min ko på bilden, och jag vill ha mitt hus i bakgrunden. Då kan man ju tro att det är de som ska sjunga, eller två av oss och huset, eller åkern och träden i bakgrunden. Vi behöver en asterisk, det är viktigt med tydlighet. Varför kommer du i beige skjorta förresten, varför måste du sabba hela tiden för? Jag blir så trött.

Slutligen valde de att ställa sig bakom den motvilliga kossan, som förgäves försöker vända bort huvudet. Notera det smarta draget att välja grön textfärg mot grönt gräs."

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

måndag 20 november 2017

Leffe Grimwalker: Tick tack - Bokomdöme



Tick tack
Av Leffe Grimwalker
Storytel Pocket, 2017 (som ljud- och E-bok 2016)
ISBN 9789188597069, Pocket, 328 sidor

Storytel har givit ut några av sina mest populära originalljudböcker som pocket. Det är sympatiskt för oss som gillar att bläddra i pappersböcker.

Som ljudbok är detta en bok i tio avsnitt. Det har senare också kommit ytterligare tio avsnitt, vilket är tydligt att det skulle göra när man läser den här. Tydligare och mer markerad cliffhanger är svårt att finna efter bokens slut.

Nico, eller Niklas Svensson som han heter egentligen, är en fifflare. Han glider runt i undre världen som någon slags rådgivare till alla. Ingen har koll på vem han är, men ingen fruktar honom heller.

Han får cancer och läkaren ger honom tio dagar kvar att leva. Nico satsar allt på ett kort. Han rör om i den undre värld som han känner så väl. Naturligtvis får han därmed många fiender. Alla är efter honom, från båda sidor av lagen.

Han försonas med sin dotter och försöker under sina sista dagar i livet uppfylla hennes bucket-list. Det är en uppgift som kräver en hel del av honom. Dottern är mer vild än tam, vilket försätter Nico i en del dråpliga situationer.

Samtidigt som det är en halsbrytande thriller så finns här många humoristiska inslag. Nico är en komisk cyniker. Han ser på omvärlden och är snar att kommentera på ett träffsäkert sätt. Samtidigt är han streetsmart och drar sig inte från att använda våld, vilket han är nästan känslokallt bra på.

Det blir ändå lite för mycket av det goda understundom. När våld och jakt övergår närmast till fars tappar den lilla trovärdighet som fanns fart. Det blir lite tjatigt, vilket går ut över viljan att läsa fortsättningen.

Det goda humöret och samspelet mellan far och dotter bär boken framåt och de gör mig kanske ändå lite sugen på del två.

Betyg: 3 tomteluvor  


Veckans Tio i Topplåt 462

Don Partridge: Rosie
In på listan 30 mars 1968
Låg kvar i 1 vecka, Högsta placering: 7

fredag 17 november 2017

Veckans Tio i Topplåt 461

Herman's Hermits: No Milk Today
In på listan 12 november 1966
Låg kvar i 6 veckor, Högsta placering: 2

onsdag 15 november 2017

Märkliga skivomslag 633

Snabbaste balalajkan i väst - satsar han på OS kanske?

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag


tisdag 14 november 2017

Deckarfestivalen i Sundsvall





8 – 10 november anordnades för femte året Svenska Deckarfestivalen i Sundsvall. Det är en småskalig och gemytlig festival så långt ifrån Crimetime Gotland man kan komma. Missförstå mig rätt, båda evenemangen är av hög klass men är inte konkurrenter. Snarare får de draghjälp av varandra. Under festivalen fick Ray Celestin motta Svenska Deckarakademins pris The Golden Crowbar för Yxmannen, som utsågs till 2016 års till svenska bästa översatta kriminalroman.

Ray Celestin
Festivalen lutar sig mot många frivilliga och ideella insatser och har blivit en av höjdpunkterna bland stadens ändå många evenemang. Festivalgeneralen Thomas Melander och hans gäng lyckas alltid med att få ihop en intressant och namnkunnig samling författare från när och fjärran, svensk deckarelit och lokala författare.

 
Thomas Melander, Susanne Casserfelt, Belinda Bauer & Arne Dahl

Årets sjutton författare var Ray Celestin (England), Lone Theils (Danmark), Belinda Bauer (Wales), Thomas Bodström, Christoffer Carlsson, Caroline Eriksson, Annette Haaland, Anna Karolina, Jenny Rogneby, Arne Dahl, Per Schlingmann, Dag Öhrlund, Susanne Casserfelt, Gabriella Ullberg Westin, Solveig Vidarsdotter, Jonas Moström och Sören Bondesson. Dessa möttes i intressanta samtal skickligt modererade av Svenska Deckarakademins Kerstin Bergman och Festivalens Thomas Melander.



Thomas Melander, Arne Dahl & Kerstin Bergman
Och publiken kommer, i ett större antal för varje år. Jag tror att det beror mycket på de trevliga samtalen och det varierade programmet. Publiken fick också möta en forensiker, en polis och en rättspsykiatriker. Blandningen av fiktion och verklighet gav ytterligare mervärde. Dessutom kryddades festivalen av ett deckarmelodikryss och en fotoutställning i form av en mordgåta.

Från fotoutställningen Foto: Emmelie Hedenström
Hit återkommer jag, var så säker.

måndag 13 november 2017

Elisabeth Norebäck: Säg att du är min



Säg att du är min
Av Elisabeth Norebäck
Polaris, 2017
ISBN 9789188647054, Inbunden, 420 sidor

Det här är också en av de många bra debutanterna inom spänningslitteraturen i år. Romanen är redan såld till tjugo länder, vilket kan anses som anmärkningsvärt för ett debutverk.

Det är en psykologisk spänningsroman som håller läsaren andlös i över 400 sidor. Den är berättad ur tre kvinnors perspektiv.

Stella är psykoterapeut och har som ung flicka mist ett barn på ett mystiskt sätt. Barnet försvann under hennes och hennes mans semester. De var ett mycket ungt par och förlusten av den lilla flickan splittrade dem. Stella har gift om sig och har nu en son.

Isabelle är studerande, men också ganska vilsen i livet. Hon går på terapi hos Stella. Kerstin är Isabelles mamma. Hon har många synpunkter på Isabelles liv.

Stella tycker sig se den sedan länge försvunna flickan, Alice, i Isabelle. Hon blir mer och mer besatt av detta och det driver henne att begå handlingar som hennes nuvarande man försöker stoppa.

Skickligt lotsar Elisabeth Norebäck läsaren genom de olika personernas berättelser. Man kan ana sanningen, men inte vara riktigt säker. Så småningom avslöjas det ohyggliga och alla hemligheter uppdagas.

Skuld är ett genomgående tema, liksom sorg och maniskhet. Även om boken är lite för lång lyckas författaren bibehålla spänningen på ett skickligt sätt. Elisabeth Norebäck har kommit för att stanna i denna genre.

Betyg: 4 tomteluvor  


Foto: Victor Gårdsäter

Veckans Tio i Topplåt 460

The Deejays: Blackeyed Woman
In på listan 31 juli 1965
Låg kvar i 1 vecka, Högsta placering: 10

lördag 11 november 2017

Veckans Tio i Topplåt 459

Jerry Williams: Darling Nelly Gray
In på listan 28 april 1962
Låg kvar i 5 veckor, Högsta placering: 4

onsdag 8 november 2017

Märkliga skivomslag 632

Det där ser farligt ut. Ring brandkåren!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

måndag 6 november 2017

Veckans Tio i Topplåt 458

Craig Douglas: Our Favourite Melodies
In på listan 4 augusti 1962
Låg kvar i 1 vecka, Högsta placering: 5

fredag 3 november 2017

Veckans Tio i Topplåt 457

Johnny Rivers: Maybelline
In på listan 7 november 1964
Låg kvar i 1 vecka, Högsta placering: 6

torsdag 2 november 2017

Stefan Christiernin: Den första lagen - Bokomdöme



Den första lagen

Av Stefan Christiernin

Hoi Förlag, 2017
ISBN 9789176970317, Inbunden, 364 sidor

Här är ytterligare en av årets fantastiska debutanter. Det kommer att bli synd om flera av dem om några veckor när Svenska Deckarakademin utser Årets Debutant. Man får ju faktiskt bara en chans.

Detta är tänkt att bli första delen av en serie om managementkonsulten Maria Wilkensen. Det kan låta som ett förhållandevis fredligt och lite trist yrke. Men Marias liv har varit minst sagt äventyrligt. Hon har varit chef för stora projekt i de mest undanskymda länder i världen. Hon har därför fått lära sig att överleva genom livets hårda skola. Hon är en Modesty Blaise, en Lisbeth Salander, en Catwoman. Hon klarar det mesta. Men när det gäller familj är hon ganska osäker. Hon har en åttaårig son, Alex, som är ganska lillgammal, men ändå sympatisk. Maria är skild och Alex är färgad. Bara genom det förhållandet uppstår situationer som hon får lösa…och hon gör det. Ibland med våld.

Maria och Alex flyttar hem till Sverige, till Göteborg. När de kommer till Landvetter faller en säkerhetskontrollant ned med andningsbesvär. Maria försöker rädda hennes liv. Det blir upptakten på en minst spännande och intressant mördarjakt. Hon kan inte låta bli att lägga näsan i blöt. Hennes smartness gör att hon ofta är före polisen i utredningen. Speciellt en polis, Håkan, som hon också har en antydan till fling med.

Boken är rakt berättad med få utvikningar. Läsaren får samtidigt med mördarjakten följa Maria och Alex problem med att integrera sig i det svenska samhället. Där har författaren beskrivit vardagssituationer med humor och insikt. Humor finns också inbakat i Marias tankar. De får man följa när hon omväxlande funderar på engelska och svenska. En originell berättarteknik som höjer läsvärdet.

Jag läste någonstans att författaren ville se sin bok som film med Noomi Rapace i huvudrollen. Det tycker jag inte alls. Dels tror jag inte hon vill göra ytterligare en Salander roll och dels är Maria Wilkensen en riktigt lång kvinna. Men att boken passar som filmmanus är tveklöst.

Jag är mycket förtjust i denna debut. En klockren intrig med välgestaltade karaktärer. Emellanåt lite schablonvarning, men ingenting som stör. Jag ser med nöje fram emot fortsättningen.

Betyg: 4 tomteluvor 

Foto: Linn Chritiernin
 

Niklas Leavy: Stockholm Calling; Nattviol



Stockholm Calling; Nattviol

Av Niklas Leavy

Polaris, 2017
ISBN 9789188647047, Inbunden, 368 sidor

Detta är tänkt att bli en trilogi med namnet Stockholm Calling. Huvudperson är den före detta polisen på Interna Utredningar, Ebba Lindh. Hon har där och börjat som privatdetektiv.

Hennes första uppdrag blir att hjälpa överklassflickan Sandra Bergman med att utreda om hennes mors död var ett brott eller inte. Samtidigt har Ebba egna problem att brottas med. Dels har hon svårt att hantera sin sexualitet och dels har hennes kontakt med sonen Jakob nästan försvunnit.

Sandra är en hårding, i alla fall på ytan. Men hennes vardag är problematisk. Hon drivs sexuella av begär som gör att hon hamnar i mycket våldsamma situationer. Det kinky sex som förekommer är inte behagligt att läsa om, men har ändå anpassats till intrigen.

Näst intill alla karaktärer i boken har något skumt som de vill dölja. Alla har skelett i garderoben. Det är ganska påfrestande. Boken spretar också åt olika håll med ett otal parallellhistorier, och ett flertal inkompetenta poliser. Kanske är det bara en tillfällighet att mest korkade av dem, Backlund, delar namn med en polis i Sjöwall/Wahlöös klantskallekommando.

Att något som har hänt i gången tid kommer upp till ytan i nutid är ett vanligt grepp, men i grundintrigen här fungerar det ganska bra. Med lite mer sammanhållen berättelse och färre schabloner kan nog de övriga två delarna i serien bli mer läsvärda.

Betyg: 2 tomteluvor  
 

onsdag 1 november 2017

Märkliga skivomslag 631

Nämen, nu undrar jag! Vad är tricket liksom? Och hur kommer stinkbomben in i bilden?

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

måndag 30 oktober 2017

Veckans Tio i Topplåt 456

Gilbert O'Sullivan: Claire
In på listan 11 november 1972
Låg kvar i 7 veckor, Högsta placering: 2

fredag 27 oktober 2017

Mikael Niemi: Koka björn - Bokomdöme



Koka björn

Av Mikael Niemi

Piratförlaget, 2017
ISBN 9789164205186, Inbunden, 451 sidor

Den Augustprisvinnande författaren Mikael Niemi (Populärmusik från Vittula 2000) kommer i år med en roman som i många stycken kan sägas vara en historisk pusseldeckare. Den tilldrar sig 1852 i byn Kengis i det allra nordligaste av Sverige. De flesta där pratar inte svenska, de talar samiska och finska.

Det är samtidigt lite av en biografi om Lars Levi Laestadius som startade en religiös rörelse som än idag lämnar sina spår. Det prosten allra mest propagerade emot var supandet. Han fick många lärjungar men också extremt många fiender pga. sitt budskap. År 1852 var Laestadius 52 år gammal och så småningom dog han i Pajala 1861.

Romanen är mycket informativ. Läsaren får en mycket god inblick i det hårda livet i norr på denna tid. Det var mycket slitsamt arbete och mycket umbäranden. Miljön är norrländskt karg liksom dess karaktärer.

Ett flertal överfall och mord på unga kvinnor sker. Länsman tror att björnen har varit framme och anbefaller skyddsjakt. Björnen nedläggs också. Men prosten tror annat. Han är intresserad av vetenskap och hittar olika spår och ledtrådar som pekar på att det snarast är människan som är skyldig. Han samlar sina bevis i en påse och försöker så småningom skipa rättvisa.

Eftersom Laestadius beter sig som en riktig Sherlock Holmes behöver han ju en Watson också, och det får han. Den unge samiske landstrykarpojken Jussi blir hans assistent. Det är en pojke som har lidit, och kommer att få lida under bokens gång. Hans öde är beklämmande. Författaren sprider även ut ledtrådar under bokens gång som gör att läsaren känner sig delaktig.

Mikael Niemi har inspirerats av en historia som publicerades i Nordnorge 1890, och kopplat ihop den med Lars Levi Laestadius och åstadkommit denna mycket läsvärda roman. Även om själva deckarhistorien inte är så märkvärdig, blir den trovärdig pga. tiden den är berättad i och av författarens språk. 

Betyg: 5 tomteluvor  


Foto: Peter Knutson

Mons Kallentoft: Bödelskyssen - Bokomdöme



Bödelskyssen

Av Mons Kallentoft

Forum, 2017
ISBN 9789137146171, Inbunden, 342 sidor

Författaren kommer nu ut med sin tjugonde bok. De flesta har varit kriminalromaner, och de flesta har också haft kriminalinspektör Malin Fors i huvudrollen. Mons Kallentoft har använt sig av flera temaserier. Elementen och årstiderna har han klarat av, och nu är det sinnena som behandlas. Det började förra året med Djävulsdoften.

Kallentofts huvudperson, Malin Fors, är en komplex människa. Om hon hade varit man hade hon passat in i den schablonbild som många har av en enstörig alkoholiserad polis. Som kvinna blir hon mer ovanlig och dessutom är hon intressant. Jag har i alla händelser inte tröttnat på henne, det är lätt gjort annars i deckarserier. Linköping är naturligtvis den återkommande brotts- och skådeplatsen. Med endast lite kännedom om staden blir jag upplyst ibland och igenkännande ibland.

Malin kommer hem efter en tjänstgöring i Thailand och får genast händerna fulla, samtidigt som hon brottas med sina egna problem. Trakasserier av en flicka på sociala medier, en flygplanskapning och ett ungt lik i en bilkross. Polisen misstänker att flera ungdomar är hotade. Det blir en kamp mot klockan och det är emellanåt våldsamt. Misstankarna riktas åt flera håll.

Författaren har som vanligt ett språk som skapar spänning och närvaro. Intrigen är väl uppbyggd och det skapar nervkittling av bästa märke. Ibland smyger sig en del schabloner in i bilden, som t ex att man tror att mördaren talar till polisen genom sitt modus operandi.

Mons Kallentoft är en av våra flitigaste och samtidigt en av våra bästa och stabila polisthrillerförfattare. Kanske är han också lite bättre än vanligt i just denna bok.

Betyg: 4 tomteluvor 

Foto: Thron Ullberg
 

Veckans Tio i Topplåt 455

Del Shannon: Two Kinds Of Teardrops
In på listan 1 juni 1963
Låg kvar i 2 veckor, Högsta placering: 6

torsdag 26 oktober 2017

Årets tio bästa kriminalromaner

Ett antal författare som är välkända för deckarläsarna tävlar om årets pris för bästa svenska kriminalroman. Nästan alla har tidigare vunnit eller varit nominerade till Svenska Deckarakademins pris. Men bland de översatta deckarna är det flera nykomlingar som nominerats. Vilka som får de två gyllene kofotarna avslöjas i Eskilstuna den 26 november, när Deckarakademin gästar Deckarbiblioteket.
De svenska nominerade romanerna är:
Christoffer Carlsson: Den tunna blå linjen (Piratförlaget) (mitt omdöme)
Den fjärde och sista delen i Christoffer Carlssons romaner om stockholmspolisen Leo Junker. Han arbetar med att lösa ett fem år gammalt mord, men det handlar också om sorg, kärlek och vänskap. Den första boken om Leo Junker – Den osynlige mannen från Salem – belönades med Deckarakademins pris 2013.
Anders de la Motte: Höstdåd (Forum) (mitt omdöme)
Författaren återvänder till den skånska landsbygden, till byn Nedanås där en ung, begåvad man dog för 27 år sedan. Anna Vesper, mordutredare från Stockholm, har flytt från en personlig tragedi och försöker finna sig till rätta i idyllen. Men det vore inte ”Skåne noir” om inte det begicks brott även idag.
Thomas Engström: Öster om avgrunden (Bonniers) (mitt omdöme)
En klassisk spionroman på modern svenska. Detta är den fjärde och sista fristående delen om den före detta dubbelagenten Ludwig Licht, som likhet med många andra dricker för mycket och även har en dålig relation till sin son. Romanen utspelas i Tiblisi i Georgien.
Camilla Grebe: Husdjuret (W&W) (mitt omdöme)
Den unga polisen Malin är uppvuxen i den fiktiva sörmländska byn Ormberg. Som tonåring hittade hon ett barnlik i ett stenröse, och nu återvänder hon tillsammans med sina kollegor för att försöka lösa det olösta mordet. De övriga poliserna och profileraren Hanne figurerade även i Camilla Grebes bok Älskaren från huvudkontoret.
Anders Roslund & Stefan Thunberg: En bror att dö för (Piratförlaget) (mitt omdöme)
Fristående fortsättning på Björndansen om de tre rånarbröderna Leo, Felix och Vincent Dûvnjac och deras motståndare, polisen John Broncks. Äldste brodern Leo, som just sluppit ut ur fängelset, vill begå det perfekta brottet. I återblickar tas läsarna tillbaka till brödernas tragiska barndom.
De fem bästa till svenska översatta kriminalromanerna:
Flynn Berry: Sargad (Louise Bäckelin förlag)
Originaltitel: Under the Harrow (2016). Översättning: Rebecca Alsberg.
Psykologisk thriller av en amerikansk författarinna om en kvinna som söker sin systers mördare, men som därmed också avslöjar systerns hemligheter. Boken belönades av MWA (Mystery Writers of America) med Edgar-priset som årets bästa debut.
Bill Beverly: Dodgers (Southside Stories)
Originaltitel: Dodgers (2016). Översättning: Hanna Axén.
Fyra kriminella unga män och pojkar på en road-trip genom USA, på väg för att mörda en domare. En brutal noir-roman med oväntat slut. Uppmärksammad bl.a. för att CWA (Crime Writers’ Association) belönade den både som bästa roman och bästa internationella debut.
Ray Celestin: Mafioso (Southside Stories)
Originaltitel: Dead Man’s Blues (2016). Översättning: Hanna Williamsson.
Celestins debutroman belönades förra året av Svenska Deckarakademin som årets bästa till svenska översatta deckare. Mafioso är en historisk kriminalroman om mord, rasism, gangsterväldet och – inte minst – musiken i Chicago under slutet av 1920-talet.
Ane Riel: Kåda (Modernista)
Originaltitel: Harpiks (2015). Översättning: Helena Ridelberg.
En mycket annorlunda och sorgsen kriminalroman med en liten flicka i den bärande rollen. Mycket lite våld, men genomarbetade karaktärsteckningar. Boken belönades av SKS (Skandinaviska Kriminalsällskapet) som årets bästa nordiska kriminalroman.
Karin Slaughter: De fördärvade (HarperCollins)
Originaltitel: Cop Town (2014). Översättning: Villemo Linngård Oksanen.
Staden Atalanta 1974: rasism och sexism gör det svårt för kvinnliga poliser att arbeta. Men två av dem börjar på egen hand utreda ett polismord – trots motståndet. Slaughter är en av USA:s mest lästa kriminalförfattare, och boken nominerades till ett Edgar-pris.

onsdag 25 oktober 2017

Märkliga skivomslag 630

Hela Sveriges???????

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

måndag 23 oktober 2017

Veckans Tio i Topplåt 454

Elton John: Teacher I Need You
In på listan 7 juli 1973
Låg kvar i 10 veckor, Högsta placering: 2

söndag 22 oktober 2017

Hannes Lyckholm: Rödhake: Dödstyst - Bokomdöme



Rödhake: Dödstyst

Av Hannes Lyckholm

Lingonberry Fiction, 2017
ISBN 9789198424003, Storpocket, 354 sidor

Författaren debuterar med denna bok som är tänkt att bli en serie om den f d polisen, numera journalisten och slackern, Anders Rödhake. Det är extremt actionfyllt, inte en lugn sekund. Språket sprakar och driver läsaren att inte lägga ifrån sig boken. Hur ska detta sluta blir det mantra man upprepar under läsningen.

Thomas Rapp är livvakt åt en företagsledare som ger sig in i politiken för att nå målet: att bli statsminister. Han lyckas över förväntan och närmar sig det han siktat på. Men som det framgår i boken, alla har ett skelett eller ett lik i garderoben. Detta faktum går ut över Thomas som tragiskt omkommer i en trafikolycka. Hans syster Emma känner sig övervakad både hemma, på stan och på sin arbetsplats.

Av en slump får hon kontakt med Anders Rödhake, en alkoholiserad f d polis som försöker försörja sig som journalist. Med liten framgång kan man konstatera. Han är lat och det hjälper inte hans kontantfattiga situation. Rödhakes journalistkollega är försvunnen och han försöker spåra honom med hjälp av Emma. De kommer andra hemligheter på spåren och därmed utsätts de för våldsam fara.

Det är en roman om avancerad brottslighet och om storpolitik. Men i grunden är det en actionthriller som är extremt överlastad av spänningsmoment, kanske för mycket till och med. Ingen tid ges för vila i läsningen. Dessutom förekommer här alltför många språk- och korrekturfel för att man ska vara helt nöjd.

Sådant kommer säkert att vara förbättrat i del två, då vi antagligen kommer att följa Anders Rödhake i nya hisnande äventyr. Och har han inte skippat Emma kommer hon också att vara med på ett hörn.

Betyg: 3 tomteluvor  


Foto: Cebastian Persson

lördag 21 oktober 2017

Robert Wangeby: Aldrig på en söndag - Bokomdöme



Aldrig på en söndag

Av Robert Wangeby

Thorén & Lindskog, 2017
ISBN 9789186905521, Inbunden, 248 sidor

Det är en märklig bok jag fått i min hand. Den är mycket välskriven. Författaren behandlar det svenska språket på ett så perfekt sätt att det nästan blir lite tråkigt. Huvudpersonen själv är också språkpolis och rättar omvärlden både verbalt och i tankarna.

Ännu en mindre ort har mutats in i kriminallitteraturen. Dalslands enda stad, Åmål, är platsen där det begås ett mord i nutid. Och kanske ett i förfluten tid. Tyvärr saknar jag mer av den fina Åmålmiljön. Den blir bara en kuliss i intrigen och får inte ta den plats som jag hade väntat mig.

I Åmåls villakvarter påträffas en kropp i ett skjul. Den sjukskrivne kriminalkommissarien Lennart Lundstedt bryter sin konvalescens för att han blir intresserad av fallet. Tillsammans med polisen Malin Isaksson börjar han skickligt nysta upp fallet med oortodoxa metoder. Spåren leder många år bakåt i tiden.

Hel boken verkar vara en hommage och en bugning åt andra författare och böcker. Här finns en del humor, om än av ganska torr studentikos art. Det är också mycket filosoferande, speciellt från Lundstedts håll. En polis som dricker för mycket och lyssnar på Chopin, känns det igen? Han sniffar på Lars Gustafsson och han har två stupida poliser likt Sjöwall/Wahlöö. Exemplen är många.

Det hade trots allt behövts lite högre tempo. Kriminalberättelsen är inte märkvärdig och den hade behövt lite mer fart och kanske till och med lite action. Men ändå, en angenäm läsning på det stora hela.

Betyg: 3 tomteluvor 

Foto: Andreas Zernell
 

fredag 20 oktober 2017

Veckans Tio i Topplåt 453

Melanie: Stop! I Don't Wanna Hear It Anymore
In på listan 3 april 1971
Låg kvar i 4 veckor, Högsta placering: 8

torsdag 19 oktober 2017

Mikael Strömberg: De förjagade - Bokomdöme



De förjagade

Av Mikael Strömberg

Lind & Co, 2017
ISBN 9789174619171, Inbunden, 304 sidor

Författaren har åstadkommit något så ovanligt som en historisk skräckthriller. Året är 1917 och åtta handplockade soldater skickas i december långt upp i Norrbotten. De har som uppdrag att leverera hemligt material till Ryssland.

Det är kallt, mycket kallt. Omständigheterna värmer inte heller. När de efter slit med hästar och slädar nått sin utpost finns ingen där. Lägret verkar lämnat. Så småningom hittar de spår som tyder på något annat än mänsklig närvaro. En mardröm börjar på med en kamp på liv och död.

Det är tänkt att vara spännande, men spänningen förtas lite av att karaktärerna är rejält karikerade. Den som är ond är ond, den som är förnuftig är förnuftig osv. Där finns en galning och en virrig proffessorstyp samt ett par muskelberg. De olika personerna är ganska enkelsidiga och därmed förutsägbara. Det ger ett lite naivt intryck.

De historiska kopplingarna är få. Att året är 1917 återspeglas mest av att svårigheterna är större, annars kunde romanen lika gärna ha tilldragit sig idag.

Intrigen är annars bra och hade som sagt varit ännu lite mer spännande om persongalleriet hade känts trovärdigt. Det tar också ett tag innan man börjar bli på det klara med vad som gömmer sig i skogen. Det håller en viss spänning uppe som gör att man ändå inte gärna släpper ifrån sig boken.

Betyg: 3 tomteluvor  


Foto: Eva Lindblad