Om du vill lämna kommentar på ett inlägg - klicka på kommentar under inlägget. Skriv din kommentar. Markera namn/URL. Skriv ditt namn eller alias.

söndag 29 augusti 2010

Veckans låt 74

Det svenska band som fick flest Tio i Toppettor var Hep Stars. Den första av fem toppade i en vecka 17 april 1965. Låten var Cadillac, som tidigare lanserats av Vince Taylor 1959 och The Renegades 1964.


Gruppen bestod av Janne Frisk (gitarr), Lennart Hegland (bas), Christer Pettersson (trummor), Svenne Hedlund (sång) och den inte helt okände Benny Andersson (orgel). http://www.thehepstars.se/start.html

Anja Ek: När löven faller... - Bokomdöme

När löven faller…
Av Anja Ek
Sweet Words Poetry 2010

Detta är förlagets andra originalpocket för året i deckargenren. Barnboksförfattaren Anja Ek debuterar som kriminalförfattare med en bok som är upplagd efter det koncept som många av dagens deckare följer.

En gammal oförrätt som ska hämnas. Polisen står handfallen. Flera parallella handlingar, främst avseende huvudpersonernas privatliv. Men tyvärr blir det lite väl mycket koncept. Grundintrigen hänger inte riktigt ihop och det känns dessvärre ganska rörigt. Det är synd eftersom hämndhistorien är intressant, men nu får den en sidoordnad roll i handlingen.

Alltför mycket tid ägnas åt att beskriva romankaraktärernas familjerelationer och problem. Det blir i mitt tycke lite för mycket av den varan. Vi får veta allt om alla och det blir till sist mer kaotiskt än intressant.

Poliserna Jonna Svärd och Nicke Berg vid Örebropolisen ställs tillsammans med sin kollegor inför ett mystiskt fall som inleds med att en ung man hittas mördad på en bilskrot. När sedan en allsvensk fotbollsspelare också mördas blir frågetecknen än mer accentuerade.

Om författaren koncentrerar intrigen till en intressant kriminalgåta och parallellhandlingar som inkluderar lite färre personer finns det möjligheter att ev. kommande böcker om Jonna Svärd kan bli riktigt spännande och intressanta.

Betyg: 2 tomteluvor

onsdag 25 augusti 2010

Veckans låt 73

Dags för mina favoriter igen. 4 april 1965 toppades Tio i Topp av The Rolling Stones med The Last Time. Den fick vara etta i tre veckor, avbruten i en vecka av nästa veckas låt. Gruppen har nyligen aviserat att de "äntligen" ska ge sig ut på en FarewellTour, och då fira att de spelat som band i 50 år. Tungt. I dagarna kommer också lite nya Stonessouvenirer i form av två spel. Ett Stones TP och även Monopol med Rolling Stonestema. Här ett inslag från brittiska Top of the Pops med en blyg fotbollslegend i publiken.

Viggo Cavling: Rörmokaren - Bokomdöme

Rörmokaren
av Viggo Cavling
Forum 2010
Viggo Cavling är en känd nyhetsperson i Sverige. Han är nu chefredaktör och VD för Resumé. Tidigare han arbetat för både DN; SVT och TV4. Nu debuterar han med en politsik thriller.

Cavling känner väl till det politiska spelat i landet. Och det är där han har förankrat sin bok, i valet för fyra år sedan. De personer som figurerar i boken har inte samma namn som någon verksam politiker, men man behöver inte vara Einstein för att förstå vilka som åsyftas. Därtill är deras attribut alltför väl beskrivna. Och det är kanske där boken blir som mest intressant.

När justitieministern fotograferas i en intim situation (med fel kvinna) av en paparazzifotograf kallas socialdemokraternas rörmokare Mårten Leijon in. Rörmokaren har som uppgift att städa bort allt som kan missgynna partiet. Mårten råkar av misstag döda fotografen och historien rullar igång. En gammal journalistvän till rörmokaren börjar nysta i fallet och det ena leder till det andra. Vännerna är egentligen tre, de har umgåtts sedan ungdomen. Den tredje är en adlig börsmäklare, vars ekonomiska problem och manipulationer vi också fär följa.

Tyvärr håller inte intrigen ihop riktigt. Mycket är oförståeligt och konsekvenser och slutsatser känns inte riktigt genomtänkta. Cavling kan säkert bättre om han får arbeta på sin historia lite mer. Det politiska spelet är intressant och ganska humoristiskt beskrivet. Däremot blir beskrivningen av de tre vännernas liv ganska tråkigt, lyx lyx och åter lyx. Fina middagar och utsökta viner. Man blir varken hungrig eller törstig, bara less.

Betyg: 2 tomteluvor

Johannes Källström: Mörkersikt - Bokomdöme

Mörkersikt
av Johannes Källström
Massolit 2010
I John Ajvide Lindqvists spår har skräck- och spökhistorier fått en renässans. Johannes Källström debuterar med en samling skräckinjagande sagor om kaos.

Författaren är född 1972 och bosatt i Örebro. Hans passion för skrivande i allmänhet och sagor och myter i synnerhet har resuterat i denna samling. Och det tackar vi för. En mer fulländad debut är svårt att tänka sig. De kalla kårarna avlöser varandra. Källströms historier är så rysliga att de inte bör läsas efter skymningstid.

De flesta sagorna har två poliser som återkommande fasta punkter, som gemensam nämnare. Poliser som drabbas hårt av de hårresande händelser som utspelar sig. Trots att berättelserna definitivt inte är för barn bottnar de ändå i kända sagor som t ex Törnrosa och Rödluvan.

I november kommer Johannes Källström med en ny sagosamling. Offerrit, annorlunda sagor om besatthet. Även om månaderna är få till dess, känns väntan alltför lång.
Betyg: 4 tomteluvor

Don Winslow: Frankie Machine - Bokomdöme

Frankie Machine
Av Don Winslow
Voltaire Publishing 2010
The winter of Frankie Machine (2006)
Översättning: Ulf Gyllenhak
Amerikanska maffiaberättelser blir ofta film. Så också denna som ska filmas med Robert de Niro i huvudrollen. Det är lätt att förstå när man läser boken. Många dramatiska, spektakulära och våldsamma händelser. Som gjorda för vita duken.

Frank Macchiano har pensionerat sig från maffian. Tror han! Men hans förflutna kommer ikapp honom och han tvingas återuppta sin forna syssla som iskall och effektiv mördare. Vi får följa honom växelvis i hans tidigare verksamhet genom återblickar och i nutid när han försöker finna den eller de som är ute efter hans liv.

Det är extremt våldsamt och blodigt, men också mycket spännande. Men jag har svårt för hjältar som utan nämnvärda samvetsbetänkligheter avrättar folk på beställning. ”Hjälten” är också lite väl macho i min smak, åtminstone i sin kvinnosyn á la stenåldern. Men det fungerar antagligen bättre på den amerikanska än på den svenska marknaden.

Men visst – man läser med stegrande spänning och det är svårt att lägga ifrån sig boken. Skräckblandad förtjusning!

Betyg: 3 tomteluvor

Räkmacka i Helsinki

Tog in en finsk räkmacka på parkserveringen mitt på Esplanden i Helsinki. Mycket folk från hela världen, turistrikt. Mackan var liten, räkorna var små, räkorna var få, majonäsen var söt men citronen var god. En god Karju som tillbehör förlåter mycket.

Betyg: 1 tomteluva

Regnig och makalös U2 konsert.

Trots att det regnade, eller kanske tack vare, fick hustrun och och jag uppleva en maffig, musikalisk och sprakande konsert med irländska legenderna U2.

Sångaren och frontfiguren Bono är ingen fantastisk sångare, men med sitt expressiva sångsätt och sitt utspel blir det ändå svårt att överträffa. Och gitarristen The Edge följer upp med stramt men säkert spel. Vi fick höra en del nytt, men också de gamla förväntade hitsen. Och insprängt lite här och var, en och annan cover. Eftersom det regnade blev det både Singin' In The Rain och Beatles Rain. Men också deras Norwegian Wood, George Harrisons My Sweet Lord, Gerry & The Pacemakers You Never Walk Alone & Amazing Grace. Här är hela låtlistan:
Return of the Stingray Guitar
Beautiful Day – Singin’ in the Rain
I Will Follow
Get On Your Boots
Magnificent, Mysterious Ways – My Sweet Lord – Norwegian Wood
No Line On The Horizon
Elevation
I Still Haven’t Found What I’m Looking For
Every Breaking Wave
Glastonbury
In A Little While
Miss Sarajevo
City of Blinding Lights – Singin’ in the Rain
Vertigo
I’ll Go Crazy If I Don’t Go Crazy Tonight (remix) – Discotheque
Pride
MLK
Walk On – You’ll Never Walk Alone
One – Rain
Amazing Grace – Where the Streets Have No Name
Hold Me Thrill Me Kiss Me Kill Me
With or Without You
Moment of Surrender – Singin’ in the Rain

Sista dagen i Helsingfors

Vaknade nöjd med gårdagskvällens konsert. Åkte till terminalen och stoppade väskorna i box. Därefter till desingmuséet för att spana in den fantastiske glaskonstnären Oiva Toikka. http://www.designmuseum.fi/main.asp?sid=3

Ytterligare lite stadsvandring och lunch i form av räkmacka (egen recension) på Esplanaden. Och sedan båten hem med champagne och fantastisk middag på Bon Vivant på båten:
Svampbrülé med balsamvinäger & gräslök

Halstrad sik med primörer, dessing av gotländsk ramslök
Dryck: Ninth Island Sauvignon Blanc

Krämig linguinepasta med murklor, sparris & pecorino
Dryck: Pipers Brook Estate Riesling

Tryffelbrässerat pärlhönsbröst, stuvad vårlök, gotlandssparris & ankleversky
Dryck: Pipers Brook Pinot Noir

Tre ostar

Espressomousse med chokladganache & karamelliserad citron
Dryck: Pacific Rim Framboise

Espresso & Calvados

Därefter - åter till vardagen.

lördag 21 augusti 2010

Helsinki Day Kaxi

Gårdagens middag på Salve var lysande. En gammal (113 år) sjömanskrog med finska anor. Skogsarbetarportioner av finsk extremt vällagad husmanskost. Om du kommer till Helsingfors, gå dit!!!http://www.ravintolasalve.fi/etusivu0.html

Idag har det blivit utflykt till Marimekkos Outlet enn bit utanför staden. En promenad i Botaniska Trädgården. Lite shopping i stan. En utmärkt middag på nepalesisk restautant. http://www.satkar.fi/


Och ikväll - en alldeles fantastisk underbar konsert med U2. Återkommer om den!!!

fredag 20 augusti 2010

Helsingfors by day

Framme i Helsinki, hustrun och jag. Vi ska bevista rockkonsert med U2 i morgon kväll. 60-årspresent från mina älskade döttrar. Båtresan gick bra med skaldjursfrosseri och avslutande Caipirinha i förbaren.

Idag har vi strosat runt i sommarHelsingfors. Sol och tjugograder. Lite shopping, en bira, en god kopp kaffe. Mycket spårvagn. Vi hittade min systers bästa vin. En hemlis vad det kan vara. Middag vankas på Salve, stadens äldsta ravintola.

torsdag 19 augusti 2010

Veckans låt 72

The Beatles hade överlägset flest Tio i Toppettor. 2o februari 1965 var det dags igen. Nu med Rock And Roll Music, som höll sig kvar där i hela sju veckor. Låten var ingen Lennon/McCartneykomposition. Den skrevs av Chuck Berry redan 1957. Att det blev en cover berodde på att de var i tidsnöd när de spelade in till albumet Beatles For Sale. De hade inte tillräckligt många egna låtar så de var tvungna att fylla på med tre covers

Leif G W Persson: Den döende detektiven - Bokomdöme

Den döende detektiven
Av Leif G W Persson
Bonniers 2010
Persson använder sig oftast av samma poliser i sina kriminalromaner. Och han brukar lyfta fram någon speciell i varje bok. Denna gång är det den beryktade mordutredaren Lars Martin Johansson som är huvudperson. Han är mest känd för sin förmåga att kunna se runt hörn.

Men nu drabbas han av en blodpropp i hjärnan. Han klarar sig inte själv och tvingas mot sin mycket bestämda vilja lägga om sitt liv. Av en tillfällighet kommer han i kontakt med ett gammalt ouppklarat och preskriberat mord på en 9-årig flicka.

Eftersom mordet ursprungligen utreddes av den särskilt klantige och vedervärdige polisen Ewert Bäckström (som avhandlats i tidigare Leif G W böcker) inser Lars Martin Johansson att det finns möjligheter att få tag i gärningsmannen även om många år gått. Så många att mördaren nu inte kan straffas, i alla fall inte i lagens mening. Detta blir ett intrikat dilemma för den döende detektiven.

Författaren håller stilen. Han kan sitt polisarbete naturligtvis, vilket man är mycket medveten om när man läser hans texter. Hans humor är speciell, lite grabbig och typisk just honom. Jag medger att jag både ler och skrattar när jag läser.

Hans redan tidigare använda teknik att låta personerna tala och tänka samtidigt är i denna bok fullt utvecklad. Hela boken är skriven mest i dialogform, där man också får inblickar i vad personerna samtidigt tänker. Roligt och skrattframkallande, men också så småningom lite tjatigt.

Att boven har samma namn som en gammal dartkamrat, slår väl ingen annan än mig.

Betyg: 4 tomteluvor

Ingrid Boström: Joggar med björnar - Bokomdöme

Joggar med björnar
Av Ingrid Boström
Butterfly Med 2007

Redan i sin andra bok har Ingrid Boström gjort stora framsteg. Det är nästan så att man tror att det är en annan författare än till Dödlig fjäril. Boken är mer sammanhållen och handlingen mer logisk.

Oförklarliga och våldsamma dödsfall inträffar i Gästrikland, bl a blir en man uppäten av en vargflock. Händelserna visar sig vara en del av en internationell härva. USA’s president får ett intrikat ultimatum. Författarinnans huvudperson läkemedelssäljaren Cecilia Tornudd blir återigen indragen i dramatiska skeenden.

Ingrid Boström är inte rädd för att ta ut svängarna. Det är bra, även om trovärdigheten kanske skulle öka med lite mer återhållsamhet. Hennes språk har mognat, men ännu saknas det kraft och verklighetsförankring i dialogerna.

Men trots allt: Ett stort steg framåt.

Betyg: 2 tomteluvor

Anders Karlgren: Oförrätten - Bokomdöme

Oförrätten
Av Anders Karlgren
Sweet Words Poetry 2010

Sympatiskt är detta en originalpocket. Sådana borde det finnas fler av, speciellt i denna genré – eftersom kostnaden för böcker är hög för en storläsare.

Författarens öde är tragiskt. Anders Karlgren arbetade som journalist och hade som högsta önskan att få ge ut en deckare. Tyvärr dog han hastigt hösten 2009 endast 34 år gammal. Men han lämnade efter sig ett färdigt manus som nu ges ut av hans efterlevande.

Och tragiskt är också att hans läsare nu går miste om ett lovande författarskap. Oförrätten är en förvånansvärt bra deckare för att vara en debut. Konceptet är klassiskt. Tragiska händelser i det förflutna kommer ikapp verkligheten. Våldsdåd får sin förklaring i historiska händelser, i detta fall under andra världskriget.

En högerextremist mördas och det ligger nära till hands att misstänka hans meningsmotståndare. En äldre klockhandlare blir skjuten och kommissarie Samuel Jonsson vid Örebrokriminalen upptäcker ett samband. Spåren leder utomlands och Jonsson får söka gärningsmannen utanför Sveriges gränser.

Detta var tänkt att vara inledningen på en serie böcker om polisen Samuel Jonsson. Så blev det nu icke. Tyvärr.

Betyg: 3 tomteluvor

Ingrid Boström: Dödlig fjäril - Bokomdöme

Dödlig fjäril
Av Ingrid Boström
Butterfly Med 2009 (tidigare utgiven 2006)

Detta är Ingrid Boströms första thriller av hittills tre. Författarinnan är utbildad sjuksköterska och barnmorska, men arbetar numera inom läkemedelsindustrin. Det är också i den miljön som hon förankrar sina böcker.

Denna första bok känns inte riktigt färdig. Tillfälligheterna står som spön i backen och klyschorna haglar för att nu använda två sådana. Polisarbetet känns fjärran från verkligheten och dialogen är ganska platt. Boken hade mått bra av ett par omarbetningar eftersom grundidén till intrigen är bra.

En av nyckelpersonerna i en läkemedelslansering mördas och säljaren Cecilia Tornudd känner sig misstänkt, oklart varför. Hon försöker själv finna mördaren och beger sig ut i Europa. Även poliserna beger sig ut i Europa, lika oklart varför.

Efter många dramatiska händelser når boken sin upplösning, även om allt inte sker så logiskt på vägen. En god grundidé hade med lite mer bearbetning kunnat bli en läsvärd bok. Och framförallt måste man lägga ner mer tid på en så basal sak som korrekturläsning. Alltför mycket av min namne Tryckfelsnisse stod hör att finna.

Betyg: 1 tomteluva

söndag 8 augusti 2010

Veckans låt 71

Och återigen kommer veckans låt några dagar för tidigt p g a pålandetvistelse.

6 februari 1965, och i två veckor toppade den amerikanske sångaren Del Shannon Tio i Topp med Keep Searchin' (We'll Follow The Sun). Han var en av få amerikaner som överlevde The British Invasion. Han föddes som Charles Westover i Michigan 1934. Han hade många hits på 60-talet, och återkom på listorna 1981 med Sea Of Love. Därefter blev det tyst igen, men han började spela in ett album 1989. Den nya karriären tog tyvärr ett abrupt slut när Shannon tog sitt liv i början av 1990. Albumet färdigställdes men blev ingen försäljningsframgång. http://www.delshannon.com/ Här uppträder han i Top Of The Pops 1965:

söndag 1 augusti 2010

Veckans låt 70

Eftersom jag inte har tillgång till dator den kommande veckan får ni veckans låt redan nu.

Och nu marscherar vi in i 1965. Den 23 januari detta år fick The Honeycombs sin andra Tio i Toppetta med That's The Way. Den höll sig kvar på topp i tre veckor. De medverkade i det svenska TV-programmet Drop In denna månad och klev därefter direkt in på förstaplats. I England kom låten ut först ett halvår senare.

Bandet upplöstes 1966 men två av medlemmarna fortsatte i det framgångsrika bandet med det långa namnet Dave Dee, Dozy, Beaky, Mick & Tich. Honeycombs återförenas dock lite då och då för att framföra sina gamla hits. Här får ni inslaget från Drop In: