Om du vill lämna kommentar på ett inlägg - klicka på kommentar under inlägget. Skriv din kommentar. Markera namn/URL. Skriv ditt namn eller alias.

fredag 31 januari 2014

Märkliga skivomslag 259

Fyra tomtar från Hawaii har bytt ut Rudolf mot en kanot. Har man vart snäll får man ett paket annars en ananas. Men var är Yngve Stoor?

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

onsdag 29 januari 2014

Veckans Tio i Topplåt 252

The Rainbows: Balla Balla
In på listan 14 maj 1966
Låg kvar i 2 veckor. Högsta placering: 2

tisdag 28 januari 2014

Jerker Bohman: Ängeln i rum 103 - Bokomdöme

Ängeln i rum 103
Av Jerker Bohman
Kalejdoskop 2013
ISBN 9789163734113, Inbunden, 100 sidor
Jag brukar ju anmärka på att många romaner är för långa. Nu måste jag konstigt nog göra tvärtom. 100 sidor är i kortaste laget, speciellt när boken också är tryckt i stor stil och stora radavstånd. Det blir lite som att läsa en bok för personer med lässvårigheter.

Boken bygger på en verklig händelse i Oskarshamn på 1920-talet. Thure Lindholm utses som chef för Wallenbergs nya kopparverk. Han får hybris och har stora utsvävningar, både med alkohol och med kvinnor. Han börjar förskingra. Så småningom blir läget ohållbart. Allt avslöjas och Thure tar livet av sig.

Eftersom boken är så kort blir inget beskrivet på något djupare plan. Det är mer en redogörelse för vad som hände i sammanfattning. Enda undantaget är de erotiska bitarna i boken som fått lite mer märg på benen.

Därför lämnar boken fler frågetecken än utropstecken och det bestående minnet av läsningen är litet och falnar fort.

Betyg: 2 tomteluvor 

Lennart Brohed: En utredning med förhinder - Bokomdöme

En utredning med förhinder
Av Lennart Brohed
Eget Förlag 2013
ISBN 9789163719097, Häftad, 243 sidor
Det här är den tionde och sista boken om Lysekilspolisen överkonstapel Göran Persson och hans mannar. Jag kommer definitivt att sakna dem, väldigt mycket till och med. Deras bravader och polisutredningar i 30- och 40-talets Sverige har fascinerat och roat en trogen läsekrets under många år nu. Att sedan Lennart Brohed har kryddat sina romaner med tidstypiska annonser som illustrationer har verkligen förhöjt det historiska läsvärdet.

Mitt under brinnande världskrig blir en hel familj brutalt mördade i sitt hem i Lysekil. Till synes är det en helt vanlig familj och spåren är få. Göran Persson ställs inför en av sina svåraste uppgifter. Det blir inte lättare när en ”expert” från Göteborg kallas in. Han visar sig vara komplett oduglig och utredningen sinkas ytterligare. Men Lysekilspoliserna är inga dumbommar. De arbetar sakta men metodiskt mot målet, och de lyckas nästan alltid.

Här finns en hel del klichéer. En smart och mycket sympatisk hjälte (Göran Persson), några duktiga poliser och en inkompetent polischef. Inget nytt under solen där. Men sättet att berätta är tilltalande. Tempot är makligt, nästan lusigt, men behagligt. Det lyfter fram den historiska berättelsen så mycket mer, Brohed har fullkryddat med tidsmarkörer. Det är hela tiden berättat med en stillsam smygande humor som är mycket tilltalande, men inte lockar till gapskratt.

Att en författare som Lennart Brohed är nästan helt okänd är helt obegripligt. Trivsamma berättelser med humor och lite spänning, där man verkligen kan känna historiens vingslag är det ont om. Och nu är det slutskrivet – så oerhört trist!!

Betyg: 4 tomteluvor 

måndag 27 januari 2014

Märkliga skivomslag 258

För att vara dansband är det inget märkligt med detta omslag. Men man måste ändå stoppa in ett sådant lite då och då.

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

lördag 25 januari 2014

Ståle Brandt: Ankharen - Bokomdöme

Ankharen
Av Ståle Brandt
Bra & Leve Förlag 2013
ISBN 9789198130614, Häftad, 486 sidor
En ankhare är en person som är något annat än vad han/hon synes vara. Det är gott om sådana i den här boken. Ett ganska stort antal av karaktärerna i boken har höga befattningar eller hedervärda arbeten, men under ytan lurar ganska obehagliga begär och drifter. I själva verket är hela persongalleriet rätt så otrevliga människor, inklusive de poliser som ska vara hjältarna. De är rent oförskämda mot omgivningen. Den enda som finner min nåd är en bifigur, en gubbe som bor ensam i skogen och är både folkskygg och ganska ilsken.

Ståle Brandt debuterar med denna spänningsfyllda deckare på eget förlag. Hans fru gjorde detsamma samtidigt. Den boken har jag tidigare recenserat här på bloggen. Recension av Röd Vinterängel På sin hemsida har de skrivit att de så småningom kommer att ägna sig åt bl a redigering. Båda makarna Brandts böcker hade mått gott av en professionell sådan. Beträffande Ståles bok är jag säker på att redaktören hade sagt direkt: ”Stryk 150 sidor! Kill your darlings!” Misstaget att skriva för långt gör många, även etablerade författare.

Annars är intrigen bra, spännande och mycket obehaglig. Men obehagligheten känns på distans, det blir liksom aldrig på riktigt. Att skriva om våld mot barn och pedofili har ju numera blivit vardagsmat i svensk kriminallitteratur så det krävs något extra för att få boken att lyfta. Ståle Brandt når inte ända fram än, men han har ändå en potential. Det visar hans välsydda intrig. Det märks att han vill mycket, ibland för mycket. När adjektiven haglar försvinner gestaltningarna.

Att polisarbetet och poliserna inte känns verklighetsförankrade här kan man stå ut med, om boken för övrigt har något att säga. Redan i nästa bok tror jag att Ståle Brandt har slipat av de vassaste kanterna och då kommer det att bli så mycket mer läsvärt. Kanske med lite redaktörshjälp.

Betyg: 2 tomteluvor 

fredag 24 januari 2014

Märkliga skivomslag 257

Här gillar jag verkligen undertiteln på plattan. Simply Ourselves - Hmmm!!!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

onsdag 22 januari 2014

Veckans Tio i Topplåt 251

Sounds Nice: Love At First Sight
In på listan 13 september 1969
Låg kvar i 15 veckor. Högsta placering: 2

måndag 20 januari 2014

Märkliga skivomslag 256

Geoff & Amos ger verkligen fisket en ny dimension!!!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

fredag 17 januari 2014

Märkliga skivomslag 255

Den ultimata kombon; Krig och dansmusik.

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

onsdag 15 januari 2014

Lotta Luxenburg: Försvunnen - Bokomdöme

Försvunnen
Av Lotta Luxenburg
Isaberg Förlag 2013
ISBN 9789176949122, Inbunden, 247 sidor
Lotta Luxenburgs debutroman kom först ut på Express You Bokförlag och därefter på Isaberg Förlag. Båda under 2013. Anledningen var enligt författaren att den första utgåvan i pocket innehöll för många fel, båda faktamässigt och grammatiskt. Bra då att hon fick ut den rättade boken på ett annat förlag. Fortfarande kvarstår ändå något logiskt fel i berättelsen, men det är av mindre natur och absolut inte störande.

Författaren har skrivit en bok om det omöjliga och allra mest hemska. Ett barn försvinner och kan inte återfinnas. Det finns inga som helst spår, varken av förövaren eller av offret. Är hon vid liv? Varför har hon försvunnit? Finns det överhuvudtaget en gärningsman? Som läsare vet man mer än barnets föräldrar och det gör det så mycket hemskare att läsa.

Ytterligare ett barn försvinner och polisen står maktlös. Så småningom lyckas man få upp ett spår när kidnapparen blir allt mer oförsiktig. Boken är våldsam, men det är nödvändigt för att upprätthålla trovärdigheten. Naturligtvis är det också en obehaglig läsning. Våld mot barn framtvingar alltid sådana känslor.

Utan att ha förnyat genren på något sätt har ändå Lotta Luxenburg skrivit en habil debutbok. Språkbehandling och intrig lovar mer. Mycket är ändå igenkännbart. Här finns en förtvivlad mor naturligtvis, några poliser med relationsproblem, en inkompetent chef och en bitter polis som blivit förbigången vid en chefsutnämning. När man närmar sig slutet av boken har det blivit mer likt en pusseldeckare, där läsaren inte har några problem att avslöja brottslingen. Det tror jag också varit författarens mening, att vi ska veta mer än polisen. Att låta förövaren komma till tals i kursiv stil för att beskriva sin barndom är däremot något jag har blivit allergisk mot genom tiden.

Men trots några mindre fel och brister tror och hoppas jag att Lotta Luxenburg har fått blodat tand. Hon lämnar verkligen fältet öppet i avslutningen av denna bok. Många av karaktärerna har oavslutade sidohistorier och frågor som en läsare absolut inte kan låta vara obesvarade.

Betyg: 3 tomteluvor

Hundraåringen - Filmomdöme

Hundraåringen
2013
Regi: Felix Herngren
Efter Jonas Jonassons pyramidala succé med boken om Hundraåringen Allan var det stor förväntan på Felix Herngrens film med den som förlaga. Och jag måste säga att han har lyckats väl med att förmedla bokens absoluta galenskap och också det stillsamma berättartempot. Ett tempo som ändå är sprängfyllt med komiska detaljer, vinklingar och vridningar. Det blir kort sagt väldigt underhållande. Jag ser filmen med omväxlande ett småflin och ett större leende i ansiktet, men dock inte så många flatgarv.

Robert Gustafsson har i huvudrollen funnit den perfekta rollen. Han är hundraåringen! Därtill bidrar naturligtvis också den fina masken. Flera av birollerna blir också genialiskt gestaltade. T ex är Ralph Carlsson i rollen som den livströtte polisen helt på pricken. Man ler bara man ser honom.

Har ni inte läst boken? Se då filmen!

Betyg: 4 tomteluvor

Veckans Tio i Topplåt 250

Paul Jones: It's Getting Better
In på listan 12 juli 1969
Låg kvar i 2 veckor. Högsta placering: 7

måndag 13 januari 2014

Märkliga skivomslag 254

Visst blir man lite skraj för De Makalösa Fyra!!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

lördag 11 januari 2014

Testa din svenska

Testa din svenska här Ett av uttagningsproven till journalistlinjen.

Du kan nog inte slå mig, men väl klara lika många svar, eftersom jag fixade alla 20.

Håkan Nesser: Levande och döda i Winsford - Bokomdöme

Levande och döda i Winsford
Av Håkan Nesser
Albert Bonniers Förlag 2013
ISBN 9789100134372, Inbunden, 425 sidor
Håkan Nesser fortsätter att föda oss med högklassiga romaner. Men kanske inte så länge till, han har hotat med att snart avsluta sitt författarskap. Han har inte fler historier att berätta säger han. Jag hoppas att han för läsarnas skull hittar några fler som han vill delge oss. Han har avslutat sina serier om Van Veeteren och Gunnar Barbarotti och skriver nu fristående romaner. De är definitivt inte traditionella kriminalromaner eller deckare även om det nästan alltid finns något kriminellt inslag.

Så är det även i denna bok. Man får ganska tidigt reda på att det finns ett mord i historien som spelar en central roll. En svensk kvinna bosätter sig vintertid i Winsford på en hed i England. Hon tillbringar dagarna med sin hund och sysselsätter sig genom att ta långa promenader på heden. Hennes tankar går hela tiden bakåt i tiden. Vi får veta mycket om hennes tidigare liv och om orsakerna till att hon söker sig till ensamheten.

Det händer m a o inte så mycket, men stämningen och spänningen byggs ändå sakta och skickligt upp ju längre man läser. Nesser har förmågan att med mycket små och enkla medel skapa nagelbitarkänsla. Hans språk är som vanligt mycket rikt och fyllt med en underfundig humor som roar, men inte lockar till gapskratt. Man kan nästa höra författarens röst läsa boken på sin oefterhärmliga närkingska. Hans osvikliga kombination av en intressant historia kombinerad med ett ovanligt rikt språk fungerar lika bra som vanligt.

Att beskriva den brittiska hednaturen och vädret är naturligtvis omöjligt utan en ordentlig research som jag är säker på att Håkan Nesser har gjort, grundlig som han är. Regn och dimma kryper in under kläderna på läsaren och minsta solglimt får en att känna sig lite uppåt. Mötena med byborna blir kärleksfulla och det är lätt att tycka om Winsford, lite på avstånd. Eller som man kan läsa om kvinnans hyresvärd, han var den enda otrevliga personen hon mötte.

Till sist rätas alla frågetecken ut, det kändes inte självklart under läsningen, och slutet skulle passa utmärkt i en film av Alfred Hitchcock.

Betyg: 4 tomteluvor 

Foto: Caroline Andersson

fredag 10 januari 2014

Märkliga skivomslag 253


Dags att citera Herr Dryck igen:

"Skåda gruppen Loco Mia. Axelvaddarna är av sådan grov kaliber att en amerikansk fotbollsspelare hade sett tanig ut i jämförelse.

Farbror Blå står och dryper av svett, medan han försöker fläkta sig med en solfjäder som har fastnat i mastodontkavajen. Hans axlar har små horn eller öron längst ut, med säkert en meters vingspann mellan sig. Bredvid honom står Den Röde, en smörcharmig hunk som tycks ha problem med sina armar.

På nedre raden finner vi något som för tankarna till ett sydeuropeiskt bröllop; två personer håller hand under största andakt, överösta av vitt och glitter. Pojken till vänster är en spansk Nick Carter; perfekt blond frisyr, busig ring i örat och en hundvalpsblick rakt in i flickrummen. Men söder om halsen slog det slint. Metervis av silverglittrande tyg utgör axlarna, stora som mikrovågsugnar, och till det bär han vit haklapp. Han ser ut som en väldigt pimpad hockeymålvakt som tagit av sig hjälmen.

Hans blivande make rockar maggördel, en massa tygbollar och gardintofsar hängande från axelpartierna som sticker ut som markiser åt sidorna. Dessa är fästa i maggördeln med små hängslen, och för att sätta spiken i sin egen kista toppade han med en glittrig fågel under hakan.

Kort sagt fyra män som hade haft svårt att komma in på krogen; även om vakten accepterat deras klädsel hade de inte kommit in genom dörren."

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

onsdag 8 januari 2014

Veckans Tio i Topplåt 249

Ricky Nelson: Hello Mary Lou
In på listan 14 oktober 1961
Låg kvar i 4 veckor. Högsta placering: 3

måndag 6 januari 2014

Märkliga skivomslag 252


Soppatorsk!!! Dwight eller Dwayne försöker lösa problemet genom att läsa bibeln medan Dwight eller Dwayne kommer med något som är misstänkt likt en bag-in-box!!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

fredag 3 januari 2014

Ingemar E.L. Göransson: I skuggan vilar mörkret - Bokomdöme

I skuggan vilar mörkret
Av Ingemar E. L. Göransson
Ord & Kulturs Förlag 2013
ISBN 9789197941662, Inbunden, 308 sidor
Jag blir inte riktigt klok på den här boken. Den har så många skepnader. Därför behövde jag läsa ganska långt för att få någon uppfattning om vad författaren är ute efter. I början får jag för mig att det är någon slags vuxen-Ture Sventon med Wodehouseinslag. Så kantrar det över i relationsroman eller kanske pusseldeckare, för att så småningom landa i en ganska hygglig samhällskritisk kriminalroman i gammal svensk 60-talsanda.

L-J Västby är privatdetektiv och ganska trött och cynisk. När han får ett uppdrag som går ut på att hitta en sedan länge försvunnen man gör han det endast för att det kan ge honom lite slantar i plånboken. Så småningom uppslukas han av fallet och börjar därmed till och med svika sin uppdragsgivare. Inget är vad det till synes var från början. Det ligger en både dramatisk och tragisk historia i botten.

Författaren vill mena att det är en kriminell roman om en kriminell tid. Han tar därmed upp den tråd som Sjöwall/Wahlöö började spinna för många år sedan och där finns en del likheter, även om Göransson inte förmår skapa lika skarpa och intressanta karaktärer. Men kritiken från vänster mot det etablerade samhället har de gemensamt. Och den humor jag skymtade i bokens början är också liknande även om den avtog ju längre jag läste.

Göransson har tidigare enbart ägnat sig åt faktaböcker. När han nu debuterar som skönlitterär författare har han inget att skämmas för. Utan att nå några riktiga höjder är det ändå en bok som gott och väl kan konkurrera med de flesta i spänningsgenren. Blir det en fortsättning borde han nog ändå fundera på vad slags bok han vill skriva och försöka undvika att gapa över alltför många genrer samtidigt.

Betyg: 3 tomteluvor 

Ny musik i luren

Nu har jag bytt ut mina 22 album i telefonen mot nya (eller snarare gamla). Det blir mest nostalgi på tunnelbana, bussar och pendeltåg. Som t ex Boy George i Culture Club.

Som vanligt finns en komplett lista längr ned i vänsterkolumnen.

Märkliga skivomslag 251


Åhh, nu längtar jag till London igen!!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

onsdag 1 januari 2014

Veckans Tio i Topplåt 248

The Rolling Stones: 19th Nervous Breakdown
In på listan 12 februari 1966
Låg kvar i 5 veckor. Högsta placering: 4