Om du vill lämna kommentar på ett inlägg - klicka på kommentar under inlägget. Skriv din kommentar. Markera namn/URL. Skriv ditt namn eller alias.

lördag 30 juli 2011

Märkliga skivomlag 27

Say no more!!!

Källa: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag

Malin Ödmann: Dörjevångagåtan - Bokomdöme

Malin Ödmann
Dörjevångagåtan
Vårt Hems Förlag 1926
Dörjevångagåtan ingår i en bokserie som hette Vårt Hems Blå Böcker och är den andra boken av två om Privatdetektiv Barbro Bellings Äventyr.

Att ha en kvinnlig hjälte redan på 20-talet måste anses varit revolutionerande. Men Barbro Belling är ingen stålkvinna. Hon gråter och dånar som en feminin romanfigur skulle göra under denna tid. Och hon lutar sig naturligtvis mot en man när det börjar dra ihop sig, även om hon är mer självständig här än i den första boken.

Eller som det står skrivet när hon ska ut på sitt uppdrag: "Som en sann kvinna ägnade jag först mina omsorger åt frisyr och toalett."

Men alltnog, hon löser brott. Dörjevångagåtan handlar om två hästekipage med kusk och passagerare som försvunnit spårlöst. Barbro Belling reser till ort och ställe, inkvarterar sig hos en gammal skolkamrat och börjar forska i saken.

Flera suspekta individer finns i trakten och många ruskigheter inträffar innan vår privatdetektiv lyckas lösa fallet.

Betyg: 3 tomteluvor

Ulla Öberg: Adrian Wendts arv - Bokomdöme

Ulla Öberg


Adrian Wendts arv


Albert Bonniers Förlag 1926


Detta är en av de bästa stockholmsskildringar jag läst. 20-talets huvudstad beskrivs mycket detaljerat och färgstarkt. Det allra bästa är att de flesta av bokens karaktärer är hämtade från samhällets bottenskikt. Brottslingar, gatflickor och hemlösa beskrivs med värme och förståelse.


Adrain Wendt får låna en lägenhet i Gamla Stan av en gammal vän mot att han lovar att ta väl hand om någon som heter Mary. När sedan vännen begår självmord och Mary inte står att finna börjar Adrian söka efter henne i Stockholms mörkaste kvarter.


Vi får möta flera vinddrivna individer, t ex Flaggen och Döden Fadder som till sist ger Adrian en hjälpande hand. Fransyskan Aimée agerar sjuksyster och stannar i hjältens armar.


Språket är extremt målande och det blir extra intressant att jämföra med Stockholm av idag. Tankeväckande är att författaren ondgör sig över stadens förändring. "allt sopas bort av alla dessa båglampor och automobiler som har förstört miljön" !!!


Betyg: 5 tomteluvor

Hugo Öberg: Advokaten från Stockholm - Bokomdöme



Hugo Öberg

Advokaten från Stockholm

AB Dahlberg & Co:s Förlag, 1914

Baksidestexten jämför som ni ser författaren med August Strindberg. Det är väl att ta i, men visst, Hugo Öberg kan skriva...och speciellt roligt är det att han provat på deckargenren. Några uppgifter om honom hittar jag ändå inte i de uppslagsverk jag har.

Bokens behållning är dess humor. Hugo Öberg driver friskt med Sherlock Holmes-detektiveri och överklasssnobberi. Dessutom har han en alldeles egen sens moral, där mördaren inte nödvändigtvis behöver sättas dit.

En ganska ruskig typ hittas mördad och allt pekar på hans rival om den vackra flickan. Men den lätt snobbige, ganska flickaktige advokaten från Stockholm vet bättre. Han rentvår mannen, hittar den skyldige och ser till att en annan brottsling får skulden. Det är naturligtvis mycket annorlunda, speciellt med tanke på att boken har nästan hundra år på nacken.

Betyg: 3 tomteluvor

Kåre Halldén: Champagneführern - Bokomdöme

Champagneführern
Av Kåre Halldén
Damm förlag 2011
Denna deckare kategoriseras i facket Wine Crime. Jag skulle snarare kalla den en gammal hederlig mysrysare. Högreståndsmiljö, lite romantik och lite lagom ruskigheter.

Och som i alla mysrysare är de vackra mycket vackra, de korkade är extra korkade och bovarna extra ondskefulla. Karaktärerna i boken är lite karikerade och inte speciellt trovärdiga.

Harald Poppe åker på en vinresa till Frankrike. När turistgruppen han ingår i besöker ett berömt champagnehus hittar han en döende man som viskar ett mystiskt budskap i hans öra.

Den dödes barnbarn Isabelle tror inte på polisens teori om självmord och tillsammans med Harald försöker hon reda ut vad som egentligen har hänt hennes morfar. Fler dödsfall inträffar och mystiken tätnar.

Bokens mest intressanta avsnitt handlar just om champagnens tillverkning och historia. Det pimplas ganska friskt i boken, men det verkar inte påverka någon nämnvärt. De till och med tar bilen efter ganska stora vinintag.

Deckarhistorien är emellertid ganska tunn och det dröjer inte länge innan jag kan gissa vem mördaren är. Förgreningarna till andra världskriget och ockupationstiden är väl beskrivna och intressanta. De historiska avsnitten är insprängda i bashandlingen och är nog så spännande. Något att satsa på för författaren – historiska deckare?

Betyg: 2 tomteluvor

Limme & Palmqvist: Strömkarlen - Bokomdöme

Strömkarlen
Av Johanna Limme & Martin Palmqvist
Kabusa Böcker 2011
Det är alldeles för få som skriver historiska deckare i Sverige. Förutom detta författarpar är det väl egentligen bara Bo R Holmberg, och han ger ut sina ångermanländska kriminalromaner ganska glest. I många länder är detta en stor och populär genre inom kriminallitteraturen.

Det äkta paret Limme och Palmqvist har förlagt handlingen i sina deckare till Karlshamn vid 1800-talets slut. Deras antihjälte är en tämligen rundlagd kyrkoherde vid namn Simon Eldefeldt. Han är ansatt av religiöst grubbleri och tappar från och till sin gudstro. Men när brottsligheten drabbar staden lägger han gärna näsan i blöt och försöker tillsammans med sin systerson, reservkonstapeln Ivar Jönsson, att lösa fallen.

Jönsson är egentligen en odåga och en fruntimmerskarl, men han har tagit sig i kragen när han iklätt sig polisuniformen. Han ska till på köpet gifta sig vilket får honom att känna stor oro. Han är ju fortfarande en kvinnornas man.

En väverska hittas död i ett vattendrag vid Karlshamn. Fler mystiska dödsfall med anknytning till vatten inträffar. Är det Strömkarlen som härjar eller finns det en förklaring av mer mänsklig natur? Morden förbryllar polisen och kyrkoherden.

Vi får inte bara följa jakten på mördaren i denna andra del om Simon Eldefeldt. Författarna har lagt till ett flertal intressanta parallellhistorier som är minst lika intressanta och spännande. De historiska fakta och beskrivningar läsaren får sig till livs är snyggt inkluderade i handlingen och blir därför aldrig tråkiga. Boken är skrivet i ett behagligt, lite gammaldags tempo och är föredömligt kort.

Betyg: 3 tomteluvor

torsdag 21 juli 2011

Amanda Lind: Francys testamente - Bokomdöme

Francys testamente
Av Amanda Lind
Damm förlag 2011
Författarinnan Johanna Nilsson kallar sig för Amanda Lind när hon ger ut sin thrillertrilogi Sthlm Red i vilken detta är del två. Den handlar om den svenska maffialedaren Francy Björnsson. Hon är en våldsam och obehaglig person som ändå besitter många mänskliga och empatiska egenskaper. Detta gör att läsaren lätt fattar tycke för henne trots att hon kallblodigt avrättar ett flertal människor.

Hon drabbas av vardagliga problem och har flera konflikter på det personliga planet. När hon dessutom får bröstcancer får hon också problem med sig själv och sin kropp. Francys nästan vuxne son Adrian har vänt sig från henne, medan den åttaåriga Belle avgudar sin mor och är fast besluten att så småningom axla hennes mantel.

Vi har förflyttats sju år framåt sedan den förra boken och Francys far, den förre maffialedaren, släpps ur fängelset. Han är fast besluten att ta tillbaka makten. En hård far och dotterkamp väntar.

Parallellerna till Mario Puzos Gudfadern är många. När Francys närmaste kvinna gifter sig spelas t o m musik från filmen. Men Amanda Linds karaktärer är skörare, mänskligare men likafullt mycket våldsamma och kapabla till extremt blodiga gärningar om det gagnar deras syften. Men just mänskligheten är bokens styrka. Författarinnan skapar en andlös spänning inte bara i thrilleravsnitten. De vardagliga händelserna blir lika dramatiska.

Jag har svårt att tro att det i del tre ska sluta med tomtebolycka för Francis. Men på det beskedet får vi vänta ytterligare ett år.

Betyg: 4 tomteluvor

Veckans låt 121

Återigen är det nästa veckas låt som kommer här....

På vår resa genom Tio i Topps förstaplatser har vi nu kommit fram till 1 juli 1967, och tre veckor framåt. Och dags igen för Birminghambandet The Hollies och deras fjärde etta av sex, Carrie Anne.

Märkliga skivomslag 26

Ett skivfodral från 1984 som får betraktaren att vrida nacken av sig......och hur stavas egentligen sextett?

Källa: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag

Hans-Olov Öberg: Kreugermorden - Bokomdöme

Hans-Olov Öberg

Kreugermorden

CosyCrime 2009

Finansthrillers är inte det mest upphetsande man kan läsa. Insideraffärer, optioner och aktiemarknaden gifter sig inte av sig själv med deckargenren. Det krävs ytterligare kvaliteter för att den miljön och sådana intriger ska fungera som thrillers eller för all del pusseldeckare.

Tack och lov för att Hans-Olov Öberg har mer att tillföra. Framförallt är det humor som är hans vapen. Öberg skriver alltid med glimten i ögat, snar till en komisk ordvändning. Hans språk för övrigt går inte att anmärka på. De slingriga ordvändningarna är ofta briljanta, men kan emellanåt bli lite tråkiga. Och likt Jens Lapidus använder han sig flitigt av kolon och semikolon.

Läsaren får här återse Micke Norell, finansvärldens Harry Friberg. Mannen som snubblar över brott vart han går. Han rör sig i en miljö som tenderar att bli affärsvärldens motsvarighet till det fiktiva grevskapet Midsomer. De som arbetar i denna miljö faller ifrån på ett mer eller mindre blodigt sätt. Vem ska i framtiden förvalta mina aktier - om jag hade några?

Micke Norell konfronteras med den åldrade Elof som har sensationella uppgifter om historien med finansmannen Ivar Kreuger. En nära vän till Micke mördas och Elof försvinner. Vår hjälte tvingas till en jakt på mördaren som för honom runt världen.

Sidohistorien om Mickes hustru Sara är som finanshistoria ganska tråkig, men i ett genus- och humorperspektiv riktigt fyndig, skrattframkallande och spännande. Dock utan deckarinslag. De många referenser som finns i boken till olika hårdrocksband och låtar tilltalar mig också.

Jag tror mig veta att författaren i sin nästa bok har lämnat Micke Norell, och kanske finansvärlden också. Spännande!! Recension kommer inom kort.

Betyg: 3 tomteluvor

lördag 16 juli 2011

Veckans låt 120

Det kan bli lite oregelbundet med Veckans Låt på sommaren. Detta är egentligen nästa veckas låt.

Och det är det svenska bandet The Hounds med The Lion Sleeps Tonight. Den låg etta på Tio i Topp i fyra veckor från och med 3 juni 1967. The Hounds var ett Stockholmsband med flera hits, men detta var den överlägset största. Låten lanserades redan 1952 som Wimoweh av The Weavers och blev också en hit med denna titel med The Tokens 1961.

fredag 15 juli 2011

Mari Jungstedt: Det fjärde offret - Bokomdöme

Det fjärde offret
Av Mari Jungstedt
Albert Bonniers förlag 2011
Nu kommer Mari Jungstedts nionde Gotlandsdeckare om kommissarie Anders Knutas och hans medarbetare. De tidigare utgåvornas titlar har alla börjat med Den eller I Denna, men nu är det dags för ett Det. Det kan knappas vara en slump, även om jag inte riktigt förstår tanken.

Författarinnan ligger i den svenska mittfåran av ganska likartade och vanliga deckare. Man kan svårligen hitta något nytt, allt är sig likt. Och då inte bara likt hennes tidigare böcker, utan även ett flertal andra författare. Här finns de olika parallellhistorierna, den historiska kopplingen, poliser med familjeproblem och ett ganska stort antal mord.

Men det lyfter aldrig. Som läsare känner jag mig lite skriven på näsan. Att låta karaktärerna i ord och handling gestalta bevekelsegrunder, känslor och motiv saknas. Det mesta blir mer direkt beskrivet och min egen fantasi sätts lite grand ur spel.

Grundhistorien är annars fyndig. Som pusseldeckare finns här de ingredienser man kan förvänta sig. Ett värdetransportrån i Klintehamn leder vidare till ett antal grymma mord. Hur hänger allt ihop? Anders Knutas får samtidigt som han brottas med personliga problem ett svårt fall att utreda. Misstankarna riktas mot ett flertal olika håll, bl a är medlemmarna i en MC-klubb inblandade. Som vanligt i Jungstedts böcker figurerar också journalisten Johan Berg i utkanten av historien. Han används som ett medel att föra fram ytterligare information till läsaren.

Ganska tidigt börjar man ana hur intrigen är konstruerad, vad som komma skall. Upplösningen blir därför ingen överraskning. Men deckarhantverket är gediget. Så här ser de flesta svenska kriminalromaner ut nuförtiden.

Betyg: 3 tomteluvor

På Pub Niska...

...i Mariehamns västra hamn kan man få alldeles utmärkta plåtbröd. Plåtbröd är för den som inte vet åländsk pizza. Mjauuu!!!

Brandlarm...

...på hotellet i Mariehamn. Full utryckning, men ingen fara på taket. Det hade hänt något på våningen under där jag bodde, oklart vad.

IFK Mariehamn

Kort besök på Åland häromdagen. Fotboll i Finska Ligan. Femman Mariehamn mot sexan Haka. Bortalaget fick en utvisad i inledningen och Mariehamn kunde konfortabelt vinna med 2-1. Ett Mariehamn där mina hjältar Daniel Sjölund och Jaani Lyyski tidigare har spelat.

Båtvakt

Att vara båtvakt erbjuder nästan ofelbart ett antal vackra naturupplevelser.

Storskär

Åkte ångbåten Storskär härom kvällen. Fantastiskt väder. Fantastisk skärgård och fantastisk mat. Och tillsammans med mina fantastiska grannar.
Den klassiska ångbåtsmenyn med SOS, Ångbåtsbiff och Skeppar Bengts glass. Mjauuu!!!

Läsarhörnan

Kära bloggläsare av mina små blygsamma recensioner. Så här på sommaren ser min läsarhörna hemma ut så här.

Åsa Schwarz: En död ängel - Bokomdöme

En död ängel
Av Åsa Schwarz
Telegram Bokförlag 2011
Åsa Schwarz har hittat ett eget fack inom deckarlitteraturen. Hon blandar friskt thrillern med skräck och mysticism. Hon har även ett stort inslag av historiska fakta och miljökamp. Allt detta berättas i ett för en thriller ovanligt lågt tempo. Och det känns hälsosamt. Varför ska en thriller vara fullspäckad med action? När den istället kan, som här, innehålla en krypande känsla av att något obehagligt ska inträffa när som helst.

Huvudpersonen Nova, som figurerade i Åsa Schwarz förra bok Nefilim, återkommer nu, liksom flera andra karaktärer. Hon reser till Ararat för att resa en ark som symbol för kampen mot klimatförändringar. Hon och pojkvännen Benjamin finner mystiska miljöer, men Nova blir nerslagen och Benjamin försvinner.

Nova vaknar upp på Karolinska Sjukhuset, men Benjamin är fortfarande försvunnen. Med hjälp av vännen Arvid ger hon sig ut på jakt efter sanningen och efter sin egen historia. Hennes far, som är en osedvanligt ruggig typ, förföljer henne och tycks ha något med saken att göra. Allt är mycket mystiskt, skräckinjagande och inte minst ganska spännande. Vad döljer historien? Vad har hänt med Benjamin? Vilka kan man lita på? Finns Noaks ark och i sådana fall var någonstans?

Det lugna tempot, som ändå inte blir tråkigt, gör detta till en ganska ovanlig bok. Åsa Schwarz visar att man kan skapa spänning på annat sätt än med våld, jakt och vapen. Men lite bättre korrekturläsning än här kan man önska sig.

Betyg: 3 tomteluvor

Märkliga skivomslag 25

Ett skivomslag från Kjell Lönnås körstad, utgivet 1989, som verkligen lockar till köp....eller?

Källa: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag

onsdag 13 juli 2011

Veckans låt 119

Den 6 maj 1967 och fyra veckor framåt var det dags för The Deejays att toppa Tio i Topp igen. Nu med Baby Talk.

Gruppen bildades i London, men efter en Sverigeturné 1963 bestämde de sig för att satsa på den nordiska marknaden. De hade ett flertal hits med lättsamma poplåtar. Detta blev deras andra och sista etta på Tio i Topp.

lördag 9 juli 2011

Amanda Lind: Francys evangelium - Bokomdöme

Francys evangelium
Av Amanda Lind
Damm förlag 2010

Likt Jan Arnald/Arne Dahl skriver Johanna Nilsson under pseudonym när hon försöker sig på kriminalgenren. Hon har erhållit ett flertal priser för sina romaner och ger sig nu på att skriva en serie om tre böcker om maffiabossen Francy.

Francy är en Gudfaderliknande person (eller man kanske ska säga Gudmoder) och är maffiaboss i Stockholm. Men till skillnad från Mario Puzos huvudpersoner är hon ganska vanlig. I alla fall när det gäller känsloliv och bevekelsegrunder. Men hon kan också förvandlas till en våldsmaskin som låter ändamålen helga medlen.

Trovärdighet är inte det ord som först kommer till mig när jag läser om Francys äventyr. Jag kan tänka mig att hon inte hade överlevt särskilt länge med det beteende hon uppvisar. Men det är inte alltid så viktigt i en underhållningsroman. Uppfriskande är det att läsa att maffiabossen har menstruationer, nervproblem, allmänna familjeproblem och till på köpet inte tål att se blod. Om det inte hade varit så blodigt och våldsamt hade jag tagit detta för humor, men det är nog bara en beskrivning av att skurkar också är människor.

Att Amanda Lind (Johanna Nilsson) behärskar det svenska språket är ställt utom all tvivel, och det får denna bok att lyfta över den vanliga mittfåran av svenska kriminalromaner. Inom kort kommer en recension av del två i serien; Francys testamente.

Betyg: 4 tomteluvor

fredag 8 juli 2011

Ny musik i telefonspelaren igen

En härlig sommarblandning med allt från Miles Davis från 1950 till Liz Phair från 1998. Men också Ray Charles, The Monkees, Beastie Boys och Iron Maiden. Lista finns längre ned på bloggen i vänsterkolumnen.

Carin Gerhardsen: Helgonet - Bokomdöme

Helgonet
Av Carin Gerhardsen
Norstedts 2011
Carin Gerhardsen fortsätter att skriva om övergrepp på barn, och det gör hon initierat, sakkunnigt och engagerande. I denna fjärde del om Hammarbypoliserna kan man ana att något sådant är den bakomliggande orsaken till brottet, men det blir först i den senare delen av boken som detta blir klarlagt. Och det är också först då boken tar fart och börjar krypa in under läsarens skinn.

En högst respekterad familjefar blir mördad, nedskjuten på en gata i Herrängen i Stockholms södra förorter på väg hem från en middag med sina herrbekanta. För polisen och för hans omgivning är det ett oförklarligt brott. Han är omtyckt av alla och det enda spår som man finner är ett par spelkort och ett kryptiskt meddelande på en blöt papperslapp. Conny Sjöberg vid Hammarbypolisen och hans kollegor får en hård nöt att bita i.

Bokens första hälft är trevande. Tillfälligheterna är legio och historien binds bara nödtorftigt ihop. Men när författarinnan får behandla sitt specialämne blir stilen mer engagerad och därmed också mer läsvärd. Hon brister fortfarande något i personbeskrivningar men har utvecklats betydligt även där. Att sedan bokens miljö är hämtad inte långt hemifrån mig gör ju att läsvärdet åtminstone för min egen del höjs. Men även i miljöbeskrivningarna finns det en klar utvecklingspotential.

Det är ändå bra att Carin Gerhardsen ihärdigt använder sig av deckarformen för att föra fram sitt budskap. Våld och övergrepp som drabbar barn ska alltid uppmärksammas och bekämpas. Det är aldrig försvarbart att ge sig på de allra svagaste och de som är helt utan skuld.

Betyg: 3 tomteluvor

Märkliga skivomslag 24

Enligt Janne Berlin är utomjordingarna redan här. Janne själv var tvungen att avbryta inspelningarna för att tala privat med dessa gröna gubbar!!!

Källa: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag

onsdag 6 juli 2011

Veckans låt 118

Det amerikanska TV-seriebandet The Monkees hamnade etta på Tio i Topp 8 april 1967 och låg kvar i fyra veckor med The Girl I Knew Somewhere. Det var deras andra och sista etta, men de var omåttligt populära och hade många låtar på listorna.

1965 hade man audition för att testa presumtiva medlemmar i bandet som skulle bli TV-serie. En av dem som inte platsade var supergitaristen Stephen Stills (Buffalo Springfield, Crosby, Stills & Nash) p ga för högt hårfäste och dåliga tänder.

tisdag 5 juli 2011

Eriksson/Axlander Sundquist: Hungerelden - Bokomdöme

Hungerelden
Av Jerker Eriksson & Håkan Axlander Sundquist
Ordupplaget 2011

Eriksson & Axlander Sundquists thrillertrilogi tillhör det mer intressanta som skrivs inom svensk kriminallitteratur just nu. Hungerelden är del två i serien om Viktoria Bergmans svaghet. Serien är märklig på det viset att böckerna inte bör läsas fristående, de är verkligen tre delar i ordets rätta bemärkelse.

Det handlar nästan uteslutande om mäns våld mot kvinnor och barn. Det är m a o mycket hemskt och emellanåt svårt att läsa. Brotten är många och avskyvärda och gärningsmännen är likaledes många och bestialiska.

Författarna använder sig likt Stieg Larsson av cliffhangers på ett sätt som gör att det är mycket svårt att ta paus i läsningen. Även de olika böckerna avslutas med rejäla cliffhangers, där man får vänta ett år på fortsättningen. En fortsättning med namnet Pythians anvisningar, som kommer i maj nästa år.

Intrigen tar olika vändningar hela tiden, överraskningseffekterna är många och dramatiska. Men som läsare har man vant sig lite med detta i den första delen Kråkflickan, och man är därför lite bättre förberedd. Det är snarare så att man förväntar sig dessa svängningar, det är författarnas signum.

Ett antal invandrarpojkar har brutalt mördats och polisen Jeanette Kihlbergs utredning har många frågetecken men hon har svårt att finna svaren. Hon tar hjälp av psykologen Sofia Zetterlund och inleder dessutom en relation med henne. Sofias problem på det personliga planet har parallellt tydliga kopplingar till polisens utredning. Hela tiden fortsätter sökandet efter Viktoria Bergman, en person som tycks ha svar på alla frågor men som själv är försvunnen.

Författarparet har ett alldeles eget sätt att skriva och ett alldeles eget sätt att närma sig kriminalgåtan. De beskriver männens vidrighet och kvinnornas och barnens utsatthet på ett sätt som får läsaren att reagera med ilska, äckel och hämndlystnad.

Jag förstår inte hur jag ska kunna stilla mig till i maj nästa år när den avslutande delen kommer. http://krakflickan.se

Betyg: 4 tomteluvor

Jens Lapidus: Livet deluxe - Bokomdöme

Livet deluxe
Av Jens Lapidus
Wahlström & Widstrand 2011
Den efterlängtade tredje delen i Jens Lapidus serie om Stockholms undre värld låter oss återigen få träffa JW, som suttit inne sedan han åkte fast i första boken Snabba Cash. Han är fortfarande en mångfacetterad person. Han kommer från en högst ordinär norrländsk familj, men har hamnat bland stureplansfolket och bland de tyngsta kriminella i Stockholm. Han har en extrem ekonomisk begåvning som han utnyttjar maximalt, men privat är det ingen som kommer honom in på livet.

Vi får även återse Jorge Royale alias J-Boy och den jugoslaviska maffiabossen Radovan. Eller snarare hans dotter Natalie som abrupt kastas in i faderns verksamhet. Tankarna går osökt till Mario Puzos Gudfadern i beskrivningen av familjens sammanhållning och hur de löser sina problem.

JW har hela tiden under sin fängelsevistelse skött sin verksamhet med att göra svarta pengar vita. Han har blivit en kraft att räkna med. J-Boy drömmer om den stora kuppen och planerna är på väg att realiseras. Allt går ut på att skaffa sig ett liv med guldkant, ett liv deluxe.

Men det går inte alltid som man tänkt sig, alla är inte att lita på. Målen är ofta för högt satta, vilket får konsekvenser som huvudpersonerna inte har önskat sig. Jens Lapidus beskriver ömsint sina karaktärer och man fattar sympati för dem, även om de är grovt kriminella. Man känner igen hans språk från Snabba cash, men som läsare har man nu vant sig, överraskningseffekten är mindre. Historien är också mer av en ordinär thriller, men miljön är fortfarande lika mystisk – de kriminellas värld i Stockholm. Och Lapidus skriver med trovärdighetens stämpel, både i språk och avseende karaktärer. Den underliggande humorn som bitvis skymtar tilltalar mig också.

Någonstans har jag läst att detta är den sista delen i serien, men slutet ger ändå en öppning om en fortsättning även om de flesta frågetecken nu har rätats ut.

Betyg: 4 tomteluvor

fredag 1 juli 2011

Märkliga skivomslag 23

Vad heter skräddaren?

Källa: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag

Veckans låt 117

The Hollies var ett av 60-talets stora band, men de var faktiskt allra störst i Sverige. Graham Nash blev sedemera en av medlemmarna i Crosby Stills & Nash. Och svenske Micke Rickfors var under en kort tid sångare i Hollies.

Den 18 mars 1967 hamnade deras On A Carousel etta på Tio i Topp och låg där i tre veckor.