Om du vill lämna kommentar på ett inlägg - klicka på kommentar under inlägget. Skriv din kommentar. Markera namn/URL. Skriv ditt namn eller alias.

onsdag 30 september 2015

Veckans Tio i Topplåt 339

Dave Clark Five: The Red Balloon
In på listan 26 oktober 1968
Låg kvar i 2 veckor, Högsta placering: 10

måndag 28 september 2015

Märkliga skivomslag 432

Jaha, varför inte? Japansk salsa.

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag 

fredag 25 september 2015

Märkliga skivomslag 431

Här finns det många varför. Varför har de extremt fula fezar på sig? Varför poppar han upp ur en likkista? Varför är det en gigantisk biljardboll i kistan (Ja, jag vet att de heter The Eight Balls, men i alla fall)? Varför är det den enda musikern under 80 bast som är i kistan?

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag 

Varg Gyllander: STHLM: inferno - Bokomdöme

STHLM: inferno
Av Varg Gyllander
Hoi Förlag 2015
ISBN 9789175579832, Inbunden, 335 sidor
Vi är vana vid att Varg Gyllander skriver om de två kriminalteknikerna Pia Levin och Ulf Holtz i ganska traditionella polisromaner, där Varg har fått användning för sina erfarenheter som presschef vid Stockholmspolisen. Men nu har han sadlat om i och med denna bok, till en så actionfylld bok att jag aldrig läst något liknande. Det är en thriller med EXTRA ALLT.

Vi hittar två hjältar, Norma och Joshua. De är två cowboys – de ska fixa allt själv utan inblandning av andra. De vet bäst, de kan allt och de klarar allt. De är lite som Bruce Willis i Die Hard-filmerna och det är inte den enda likheten. Det är precis likadana actionfyllda scener i de filmerna som i denna bok.

En shejk i en arabstat söker efter en sedan århundraden förlorad bärnstenshäst. Han kan göra vad som helst, och betala hur mycket som helst, för att få tag i den. En professor i marinarkeologi är hästen på spåren men hittas mördad på Stockholms universitet. Mordet följs av flera sprängattentat i staden. En grupp människor blir instängda på Restaurang Gondolen högt uppe i luften vid Katarinahissen. De är hotade och klockan tickar mot undergången och de kan inte ta sig någonstans. Jag får en känsla av en annan film här, Skyskrapan brinner. Det är samma hopplösa undergångskänsla.

Så småningom brinner Stockholm, det är katastrof. Hur allt detta hänger ihop och hur Norma och Joshua tar sig an problemet skall inte avslöjas. Det får man läsa boken för att finna ut. För de som gilla Carin Gerhardsens böcker kan nämnas att hennes polis Conny Sjöberg dyker upp här, lite skamfilad och grinig, men ändå på de godas sida.

Man kan inte skylla författaren för att använda klyschor och klichéer. Sådant är boken alldeles för fylld av. Det är lite det som är grejen. Ta allt av den sorten och stoppa det i en mixer. Blanda och häll ut igen. Då får man STHLM: inferno.

Naturligtvis är det spännande, om än lite tjatigt eftersom man vet att efter ett löst problem dyker två nya upp. Hjältarna kan naturligtvis inte dö, de måste klara uppdraget. Allt kan ändå hända, och gör det. Jag tror att Varg Gyllander har haft väldigt roligt när han har skrivit den här boken. Att få fläska på allt vad man har, vilken lycka!

Självklart är det underhållning, och endast underhållning. Den som vill ha det minsta lilla djup får söka sig någon annanstans. Jag tror att superhjältarna Norma och Joshua kommer att få sina fans och följare. Det innebär också uppföljare, lämpliga att läsa i hängmattan för en stunds hisnande förströelse – men håll i er, det går undan!

Betyg: 3 tomteluvor 


Foto: Nils Scherman

onsdag 23 september 2015

Veckans Tio i Topplåt 338

Daniel Boone: Skydiver
In på listan 3 november 1973
Låg kvar i 7 veckor, Högsta placering: 2

tisdag 22 september 2015

Kö till U2

Hej och hå - jag stod i kö i söndags. Till U2's konsert i Globen. Efter att ha stått utanför i tre timmar fick vi beskedet att det var flyttat till idag, tisdag. Någon galen människa hade tagit sig in med pistol.
Om en stund åker jag till Globen för ett nytt försök. I keep my fingers crossed!!

Hans Edlers 60-talsshow

I lördags var jag på Hans Edlers 60-talsrevival på Stockholms Konsert. All heder åt Hans, 70 år fyllda. Han arrangerar galor med retromusik över hela världen. På 50- och 60-talet spelade han i Ghostriders och We Four, de senare hade en hit på Tio i Topp, Remember.

Det är påkostat med kör och stråkar och bra band. Edler är en utmärkt gitarrist själv, men hans röst bär inte riktigt. Och hans moves är inte direkt Jaggerlika.



Eli Åhman Owetz: En sommar på luffen - Bokomdöme

En sommar på luffen
Av Eli Åhman Owetz
Förlaget Orda 2015
ISBN 9789175531274, Inbunden, 297 sidor
Detta är den tredje feelgoodromanen om retrotjejen Anna-Lisa. Det är också den första i kronologisk ordning, den utspelar sig före de andra. Jag har tidigare rosat den första boken Anna-Lisas antik. (mitt omdöme). De omdömen jag gav den boken är i stort sett samstämmiga med dem som jag ger den här. Det är samma småleende på mina läppar när jag läser. Jag får samma associationer till 50-talsfilmer med namnen Annalisa Ericson och med Sickan Carlsson. Jag både hör och ser dem, ännu mer i denna roman faktiskt.

Anna-Lisa har gjort slut med sin ganska trista och egocentrerade pojkvän. Hon har läst Harry Martinssons Vägen till Klockrike och fascinerats av luffaren Bolle Varför kan man inte luffa i dessa dagar också? Sagt och gjort, hon ger sig ut på vägarna med endast ett knyte som bagage – i en pinne. Lite reservpengar har hon, med vandringen finansieras till stor del av loppisfynd efter vägen, som hon säljer på Tradera. På det viset kan hon ibland äta på restaurang, åka tåg och bo på vandrarhem. Det gör strapatserna lite lättare att stå ut med. Annars knackar hon på här och där och erbjuder sig att arbeta för ett mål mat och en sovplats.

Efter vägen träffar hon på en raggare lite här och var. Är hon förföljd? Han är extremt irriterande. Men det vet man ju hur sådant slutar i sådana här böcker. Rosenskimrande…eller? Anna-Lisa träffar många människor efter vägen, som går från Roslagen – mot Norra Uppland, till Västmanland, ner i Östergötland och tillbaka till utgångspunkten igen. Hon blir bemött med respekt, värme och ren otrevlighet, det finns människor av olika sorter. Och många är de loppis hon besöker för att försöka fynda.

Man kan inte benämna Anna-Lisa annat än käck. Det är en käck bok med massor av värme. Kanske saknar man lite fler allvarligare incidenter, även om det blir lite småstrul här och där.

Är det en bok endast för kvinnor? Absolut inte! Även män mår bra av feelgood! Kunde den ha skrivits av en man? Knappast! Kunde det ha varit en man på luffen? Definitivt, men det hade förändrat intrigen drastiskt!

Jag som normalt recenserar kriminalromaner kan inte annat än kapitulera, bättre sätt att variera läskosten kunde jag inte ha valt. Det är förvisso inte mycket som skiljer den här boken från den första, mer än intrigen. Men det gör inget. Eli Åhman är en mästare på att underhålla, i alla fall mig. Jag önskar att jag hade läst den här boken utomhus, i solen, på bryggan.

Betyg: 3 tomteluvor  

måndag 21 september 2015

Märkliga skivomslag 430

This is what I mean...och hör sen!!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag 

fredag 18 september 2015

Märkliga skivomslag 429

Add a little beauty to the world predikar The Rhodes Kids. Med kläder direktimporterade från Polyesterstan har de tyvärr inte lyckats leva upp till sitt budskap.

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag 

torsdag 17 september 2015

Ulf Broberg: Den tredje mannen . Bokomdöme

Den tredje mannen
Av Ulf Broberg
ARX Förlag 2015
ISBN 9789187043567, Inbunden, 214 sidor
Ulf Broberg har blivit mest uppmärksammad när han har gjort som många andra svenska kriminalromanförfattare, skrivit i par med någon annan. Tillsammans med polisen Peter Lundström har han skrivit sju actionfyllda thrillers huvudsakligen lokaliserade i Uppsala. Tillsammans med Leif Ericksson skrev han den rosade dramadokumentären om Fadime Sahindal, Du ska dö.

Det är inte hans första egna bok, men den första polisromanen. Uppsala är fortfarande huvudort, men hjälten Kenneth Klintman beger sig också ut i landet för att jaga bovar. Han kallas internt för Clint, och det inte bara för hans efternamn. Han är en hårding, bangar inte för något. När han blivit skjuten, och borde vara sjukskriven, stapplar han ändå ut från sjukhuset och fortsätter bovjakten.

Boken börjar med ett att en man begår självmord. När polisen finner honom i sin bil hittar de också ett kuvert. Det är adresserat till f d spaningsledaren i Palmegruppen Stig Edqvist. Innehållet är minst sagt sensationellt. En ny teori om mordet på statsministern. Sveriges mest hemliga organisationer reagerar, mäktiga krafter kommer i rörelse. Det gör det ytterligt svårt för Klintman och hans partner Lisa Norén att agera. Är de på väg att lösa brottet eller är de också en bricka i ett spel de inte kan kontrollera.

Ulf Broberg har en bakgrund på Radio Uppland och Sveriges Radio där han har arbetat främst med kriminaljournalistik. Den stora erfarenhet av polisernas arbete som han har skaffat sig har han stor nytta av här. Egentligen är det bokens kärna; en beskrivning av riktigt polisarbete. Procedurer och den interna jargongen känns äkta. Men naturligtvis måste man ändå tillrättalägga lite här och där för att det ska bli en intressant och spännande bok. Läsaren får ändå ett autentiskt intryck, även om upplösningen är väl dramatisk för att kännas trovärdig.

Att boken inte är tegelstenstjock är befriande. Den har ungefär samma omfång som Sjöwall/Wahlöös första böcker. Sympatiskt. Man behöver inte breda ut sig mer än nödvändigt, och här finns inte i egentlig mening någon parallellhistoria. Då räknar jag bort de mer känslo- och familjerelaterade delarna av boken. Där är trovärdigheten lägre och det känns lite krystat.

Den som vill läsa en polisroman om polisarbete, med ganska mycket spänning och lite politik hittar nog en favorit här. De böcker i genren som finns är, med några få undantag, mycket långt ifrån verkligheten.

Betyg: 3 tomteluvor  



Cecilia Lindblad: Och sedan aldrig mer - Bokomdöme

Och sedan aldrig mer
Av Cecilia Lindblad
Hoi Förlag 2015
ISBN 9789175579856, Inbunden, 210 sidor
Ännu en debutant ser dagens ljus. Cecilia Lindblad är ekonom i grunden och har tänkt skriva en serie böcker om polisen Monica Blom i Vellinge. Ytterligare en av Sveriges mindre orter får därmed sin egen polishjälte.

Huvudpersonen har tjänstgjort i Linköping, men har av personliga skäl tvingats söka sig därifrån. Hon får jobb i skånska Vellinge, i sina barndomstrakter. Naturligtvis är det många minnen som då kommer upp till ytan, på gott och ont.

På stranden i Skanör, i en badhytt, hittas en man död. Fler våldsdåd inträffar. Poliserna i Vellinge får fullt upp. Monica och hennes arbetspartner Fredrik tvingas arbeta hårt för att hitta lösningen.

Författaren har, som så många andra, låtit händelser i det förflutna påverka intrigen. Det gör hon på ett intressant sätt. Handlingen är också fylld av relationsrelaterade frågeställningar och har också en intressant bihandling om en anorektisk flicka. Naturligtvis lämnas det frågetecken vid bokens slut. Det ska ju bli en serie.

Intrigen är väl konstruerad, men alla händelser och konsekvenser hänger inte riktigt ihop. Det hade behövts ett bättre redaktörsarbete för att skapa trovärdighet i handlingens vändningar. Man kan också önska sig en djupare gestaltning av bokens karaktärer. Jag blir nyfiken på dem, men min nyfikenhet stillas inte.

Det som är bokens styrka är skildringarna av lokalbefolkningen. Två kufiska fiskhandlare, några småkriminella t ex. Det vill jag läsa mer av. Jag vill också verkligen veta hur det ska gå för Monica Blom, hennes arbetskamrater och vänner. Det hoppas jag att få läsa om i en lite mer genomarbetad bok.

Betyg: 2 tomteluvor 



onsdag 16 september 2015

Veckans Tio i Topplåt 337

Ray Adams: Little Rose-Mary
In på listan 27 januari 1962
Låg kvar i 1 vecka, Högsta placering: 4

måndag 14 september 2015

Eli Skriner: Bondeoffer - Bokomdöme

Bondeoffer
Av Eli Skriner
Ordfront 2015
ISBN 9789170378409, Inbunden, 361 sidor
Eli Skriner är en pseudonym. Det enda man vet är att författaren har goda kunskaper om dagens politiska liv och också om mediabranschen. Vad är då lämpligare att skriva där man står, om just politik och media.

Författaren använder sig av en mix av verkliga och fiktiva personer. Många politiker är karaktärer i boken under sina riktiga namn. Framförallt partiledarna, och allra mest Stefan Löfven. Det ger naturligtvis färg åt boken och förklarar varför hen har valt att skriva under pseudonym. Igenkännande i en politisk skildring gör att man nästan är villig att tro på allt som skrivs. Det känns autentiskt.

Boken tilldrar sig innan, under och strax efter valet 14 september förra året. Det politiska läget är instabilt. Maktkampen runt regeringsbildningen, budgetar och politiskt kompromissande tar upp en stor del av boken och är också dess mest intressanta del. Som läsare kan man inte undgå att fundera på vad som är sant och inte.

Två unga politiker, en från folkpartiet och en från socialdemokraterna, blir ivägskickade på en Finlandsfärja för att förhandla om förutsättningar för blocköverskridande samarbete. Men dramatiska händelser sätter stopp för detta.

Monika från SVT Värmland har ett vikariat i Stockholm. Hon får ett uppdrag att fotografera och skildra ett romskt läger som brunnit ner. En man avlider, men polisen är ovillig att utreda. Monika vill gå vidare. Hon blir på det viset bokens huvudperson, tillsammans med politikerna.

De två parallella kriminalhistorier som finns i boken är inte så djupt skildrade, men har ändå stor betydelse för intrigen. Det politiska maktspelet är mer detaljerat beskrivet, även om man kunde ha önskat sig ännu mer där också. Hur långt kan man kompromissa och vad kan man sträcka sig till att göra för få sitta på en stol där man får bestämma? Det är mer spännande att läsa om det, än om de mordgåtor som ändå gör detta till en thriller.

Betyg: 3 tomteluvor

Märkliga skivomslag 428

Om ni undrar så är det Seymour på omslaget. Don är väck. Till och med dockor kan bli osams.

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag 

fredag 11 september 2015

Release med Ulf Broberg

Igår var det release på Ulf Brobergs första polisroman i en serie, Den tredje mannen. Uppsalabo som Ulf är begav jag mig per tåg till den vackra staden för att tillsammans med andra intresserade lyssna på vad författaren hade att berätta om boken. Ulf har tidigare mest skrivit i par, t ex actionfyllda kriminalromaner tillsammans med Peter Lundström och dramadokumentären om Fadime Sahindal, Du ska dö, tillsammans med Leif Ericksson.
Ulf Broberg
Bokens poliser är en salig blandning av fiktiva och verkliga personer. Bl a förekommer Stig Edqvist, mest känd som spaningsledare för Palmemordet 1997-2012. Stig var närvarande vid releasen och berömde boken för sin autenticitet.
Stig Edqvist

Märkliga skivomslag 427

Han däruppe svarar bara på den rosa linjen!!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag 

torsdag 10 september 2015

PeKå Englund: Född på en söndag - Bokomdöme

Född på en söndag
Av PeKå Englund
Norstedts 2015
ISBN 9789113062006, Inbunden, 466 sidor
Kanske reagerar någon av mina läsare nu. Ska deckarrecensenten börja skriva om ”vanliga” romaner också? Men jag kan lugna er, detta är bara ett tillfälligt inhopp. Jag kunde inte stå emot när en bok handlar så mycket om mitt favoritfotbollslag Stoke City.

Det rödvitrandiga fotbollslaget har en central funktion i denna varma uppväxtskildring. Jalle växer upp med en hispig mamma och en ej närvarande pappa. Han blir därför tvungen att skapa sin egen värld, av drömmar och realiteter. Till att börja med kretsar allt kring seriefiguren Tintin och de övriga karaktärerna i berättelserna.

Hans trygghet, förutom Tintin, blir styvpappan Sten, som tar hand om honom på bästa sätt. Han respekterar Jalles Tintinvärld, de döper om riktiga personer till figurer från serierna. Jalle är naturligtvis Tintin. Sten och hans arbetskamrater hejar på Stoke City och då gör självklart Jalle det också. Dessutom introducerar Sten sin styvson till operans värld. Maria Callas tolkning av Carmen blir det som får honom att bli operaälskare.

Jalle växer upp och blir varumärkeskonsult, en framgångsrik sådan. Han får till jobb att bygga en profil för den nya operastjärnan Hanna Kjöle. Det gör han framgångsrikt men hans känslor för Hanna gör att han har svårt att skilja på privat- och arbetsliv.

Hela tiden följer Tintin, Stoke City, Maria Callas och Carmen med honom. Även i vuxen ålder. I bokens nutid börjar han närma sig 50 år.

Det är svårt att undvika att ställa frågan vad som är författaren och vad som är Jalle Englund i denna berättelse. PeKå Englund har förutom sin ålder, flera gemensamma nämnare. Men egentligen har det ingen betydelse, han har i sitt debutverk fått ihop en kärleksfull berättelse om en pojke som växer upp och kanske aldrig blir riktigt stor.

Trots Jalles trassliga uppväxt har författaren lyckats sprida en betagande glädje i berättelsen. Lite sorg naturligtvis, annars blir ju inte glädjen så stor. Tidsmarkörerna är många och välplacerade. PeKå Englund snuddar hela tiden vad som händer socialt och politiskt i framförallt Sverige. Det ger en förståelse för berättelsen och sätter olika händelser i sitt sammanhang.

Man blir på gott humör av att läsa den här boken, även om den inte alltid är lycklig. Jalle är en intressant bekantskap. Han är kall, kalkylerande och smart men ändå hjärtans god och omtänksam. Trots att sidantalet var lite för stort i denna volym vill jag veta mer om honom.

Och att läsa om Stoke City är lyckan för en rödvitrandig deckarkritiker som jag!

Betyg: 4 tomteluvor 


Foto: Gustav Mårtensson

onsdag 9 september 2015

Veckans Tio i Topplåt 336

The Rolling Stones: Mother's Little Helper
In på listan 1 oktober 1966
Låg kvar i 2 veckor, Högsta placering: 5

måndag 7 september 2015

Anna Karolina: Står dig ingen åter - Bokomdöme

Står dig ingen åter
Av Anna Karolina
Norstedts 2015
ISBN 9789113068831, Inbunden, 352 sidor
Förra året debuterade polisen Anna Karolina med en kriminalroman med den fyndiga titeln Stöld av babian. Den blev förhållandevis uppmärksammad. Därför är det ingen överraskning att hon nu kommer med en uppföljare.

Författaren använder sina poliskunskaper väl, även om hon naturligtvis  förenklar. Det måste man ju göra för att det ska bli läsbart. Men hennes erfarenheter gör ändå att man får en autentisk känsla. Hon har uppenbar koll på facktermer och procedurer. Polisernas interna mellanhavanden gör mig ändå lite mörkrädd. Går det verkligen till så här på ett poliskontor? Mobbning, påhopp, elakheter och till och med olagligheter är ett stående inslag i kriminalaren Amandas vardag.

Amanda är huvudpersonen som det mesta kretsar kring. Hon får ett extra vidrigt fall på sitt bord. En mamma har blivit drogad med MDPV, som kallas kannibaldrogen. Drogen gör att mamman mördar sitt sexåriga barn och äter på henne. När polisen kommer dit har hon barnets öra i munnen.

Flera liknande mord sker. Polisen har svårt att hitta samband mellan offren, mördarna är ju också offer eftersom de inte frivilligt tagit drogen. Siktet sätts på maffialedaren Milorad Kraljevics, som sannolikt är den som säljer och distribuerar MDPV.

Amanda infiltrerar Kraljevics organisation och stöter där ihop med Adnan. Han är far till Amandas tvillingar, men det vet han inte om. Han är tillbaka i landet för att försöka rentvå sig från tidigare anklagelser.

Det är en komplex och hemsk intrig. Hemskt spännande dessutom. Anna Karolina lyckas skickligt väva ihop de olika delarna i handlingen och behåller tempot boken ut. Hennes beskrivning av undre världen är Lapiduslik, och ger en god inblick i vad som händer där vi vanliga Svenssons aldrig vistas.

Gestaltningarna av poliserna hade jag väntat mig mer av. Deras bevekelsegrunder och livsval känns mer dunkla. Jag blir nyfiken på dem, men får få svar.

Det är svårt att hitta en mer actionfylld och spännande bok än denna. Som läsare ser man filmen rullas upp samtidigt, och det är kanske är i ett sådant media denna story passar allra bäst.

Betyg: 3 tomteluvor


Foto: Ola Torkelsson

Märkliga skivomslag 426

Hmmm!!!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag 

fredag 4 september 2015

Camilla Grebe: Älskaren från huvudkontoret - Bokomdöme

Älskaren från huvudkontoret
Av Camilla Grebe
Wahlström & Widstrand 2015
ISBN 9789146229445, Inbunden, 491 sidor
På sätt och vis är detta en debut. Camilla Grebe har tidigare enbart skrivit tillsammans med någon annan. Fyra böcker med sin syster Åsa Träff (det kommer en ny i höst) och två med Paul Leander-Engström (den senaste kom förra året). All titlar har varit i spänningsgenren.

Men nu står hon på egna ben, och det är inte utan att hon tjänat på det. Eftersom det är hennes sjunde bok är hon ju ändå ingen duvunge i branschen. Hon har skapat en smart intrig med spännande karaktärer som fångar läsaren.

Boken är skriven med flera berättarröster och i olika tidsplan. Man får inte slappna av när det gäller skiftningar i tidsperspektivet. Nutiden är skriven i presens och i första person. Man får följa tre olika personers berättelse. Först är det den unga Emma som är butiksbiträde och har fått en älskare, som till på köpet är hennes högsta chef. Men han försvinner spårlöst. Kort därefter hittas en ung kvinna mördad i hans hus.

Den andra karaktären som berättar är Peter, en polis som lever ensam. Han utreder mordet på kvinnan. Han är en enstöring och har inte lätt att passa in i samhällets normer. Den tredje berättaren är Hanne som är psykolog. Hon är kuvad av sin man i sitt äktenskap, dessutom har hon fått diagnosen begynnande demens.

Gemensamt för de tre är att de har varsin ryggsäck med historier och minnen som plågar dem på olika sätt. Deras sätt att hantera sina spöken tar sig dock helt olika former.

Det är en intelligent roman. Camilla Grebe har lyckats skapa karaktärer som känns äkta och närvarande. Hennes persongestaltning är excellent, men de tre berättarna har kanske lite väl lika röster när de framför sina historier. Även kriminalhistorien är uppfinningsrik och annorlunda, även om man ganska långt innan bokens slut kan klura ut händelseförloppet.

Boken är, som så ofta numera, alldeles för lång. Men det kommer man undan med när man har skrivit en sådan bladvändare som denna. Jag tror säkert att vi får höra av Camilla Grebe igen i ensamt författarskap. Det läser jag gärna, med dessa karaktärer eller andra.

Betyg: 4 tomteluvor 


Foto: Ulrica Zwenger

Märkliga skivomslag 425

...och där sitter hon på sin väska....och där stannar han med sin långtradare....och där börjar han att ragga!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag 

torsdag 3 september 2015

Marianne Cedervall: Av skuggor märkt - Bokomdöme

Av skuggor märkt
Av Marianne Cedervall
Lind & Co 2015
ISBN 9789174614107, Inbunden, 300 sidor
Marianne Cedervall har gjort sig känd för sin feelgood-serie om Miriam och Hervor, som blev fem böcker lång. De gränsar lite till kriminalgenren, men nu tar författaren steget ut. Hon börjar med denna bok en deckarserie om Anki Karlsson.

Därmed inte sagt att hon har lämnat feelgood. Det finns det rikligt av här också, om än inte i samma utsträckning som tidigare. Det är snälla deckare, visserligen blir några mördade, men det är inte så blodigt och inte så överdrivet våldsamt.

Anki Karlsson är en pensionerad lärarinna som flyttar till Gotland för att bo själv med två hästar. Väl där, i den lilla socknen Mullvads, inträffar egendomliga och mystiska händelser. Så småningom blir dessutom en kvinna mördad. Misstankarna riktas naturligtvis direkt mot utbölingen, den nyinflyttade.

Anki hittar i alla fall en som tror på henne, den pensionerade kommissarien Tryggve. Tillsammans beslutar de sig för att ”hjälpa” polisen och startar en parallell utredning. Det är ju förstås inte helt riskfritt.

Man kan spåra många influenser i Marianne Cedervalls första riktiga deckare. Landsbygdsmiljön och persongalleriet påminner både om Maria Langs Skoga och Morden Midsomer. Dessutom har Anki Karlsson själv många likheter med Agatha Christies Miss Marple. Den pensionerade kvinnan som inte kan låta bli att lägga näsan i blöt, även om Anki kanske inte är lika ofattbart skarpsinnig som sin förlaga.

För de som gillar den typen av traditionella deckare är det här en härlig återupplevelse. Hästar, kyrkor, konflikter i byn, den uppblåsta godsägarinnan och så något litet mord. Författaren gör det bra och skapar ett gemyt som jag tycker om.

Det kan emellanåt bli väl mycket teoretiserande om olika gärningsmän, alibin och tillvägagångssätt, när Anki och Tryggve spekulerar. Då stannar boken av lite. Men det är bara tillfälligt. När byborna, som är ganska få, börjar tissla och tassla blir det genast intressantare igen. Under ytan döljer det sig alltid mycket i den här typen av historier, så också ibland Mullvads innevånare.

Jag är nyfiken på hur det ska utveckla sig i Mullvads. Hur lång tid tar det innan Anki blir accepterad? Kan man ana en fling mellan de två pensionärerna? Vi får vänta till nästa bok för att få nyfikenheten stillad.

Betyg: 3 tomteluvor  


Foto: Mia Carlsson


onsdag 2 september 2015

Christoffer Carlsson: Mästare, väktare, lögnare, vän - Bokomdöme

Mästare, väktare, lögnare, vän
Av Christoffer Carlsson
Piratförlaget 2015
ISBN 9789164204769, Inbunden, 479 sidor
Christoffer Carlsson är doktor i kriminologi. Han är ung och betraktas som det svenska deckarunderbarnet. Han har givit ut fem kriminalromaner, denna är den tredje om polisen Leo Junker. Den första av dem, Den osynlige mannen från Salem, belönades med Svenska Deckarakademins pris för Bästa Svenska Kriminalroman 2013.

Hans titlar är tydliga hommager till andra kända författares böcker. Prisvinnarboken för tankarna till Sjöwall & Wahlöös Den vedervärdige mannen från Säffle. Förra årets Den fallande detektiven kan man koppla till GW Perssons Den döende detektiven och den här bokens titel bär spår av Le Carre’s Tinker, Tailor, Soldier, Spy (Mullvaden på svenska).

Leo Junker mår inte bra. Han knaprar tabletter för att kunna verka som polis. Hans bäste vän har försökt döda honom, själv har han av misstag skjutit en annan polis på Gotland. Hans chef ber honom ta semester.

En äldre man blir skjuten till döds i Halländska Bruket, Leo Junker kommer dit under sin ledighet och utger sig för att vara från Rikskriminalen. Han får arbeta med kriminalassistenten Towe Waltersson, som inte heller mår bra, hon har just kommit tillbaka från en lång sjukskrivning.

Författaren har förlagt berättelsen till fem olika tidsplan. Dels nutid som är 2014 och även 1984, 1980, 1971-1972 och 1965. Det är inga problem att följa med i de olika skutten mellan olika perioder i intrigen, men det blir ändå lite förvirrat. Intrigens olika tidsmoment hamnar främst om mordoffret, vad som lett till hans död. Men det är också en historia om Leo Junkers liv, en del av det som han själv är ganska obekant med. Många lögner och svek avslöjas. Vän kanske inte alltid är en vän, kärlek kanske inte alltid är kärlek.

Christoffer Carlsson har ett driv i sitt språk, det känns att han har hämtat inspiration från mästarna i genren. Drivet gör att läsaren hela tiden måste vara på tårna, vara beredd på det oväntade. Det gör i sin tur att nyfikenheten på vad som döljer sig runt knuten blir nervpirrande stor. Och det gör också att författaren lätt kommer undan med att skriva böcker på 500 sidor.

Boken är lika mycket en polis- som en spionroman. Det varierar p g a de olika skiftena i tidsplanet. Antagligen tack vare sin ålder skriver författaren med ett ungt och uppfriskande språk. Ett språk som känns vitalt, äkta och levande. De insprängda musikhänvisningarna gör mig hela tiden nyfiken på att leta upp den musik som nämns och spela den medan jag läser.

Det är naturligtvis upplagt för en fjärde del om Leo Junker. Än har jag inte tröttnat på honom.

Betyg: 4 tomteluvor



Foto: Ulrica Zwenger

Veckans Tio i Topplåt 335

Fickle Pickle: American Pie
In på listan 10 juni 1972
Låg kvar i 8 veckor, Högsta placering: 6

tisdag 1 september 2015

Deckarvännerna i Södertälje

Sällskapet Deckarvännerna anförda av Leif-Rune Strandell
Nästan 40 personer från Sällskapet Deckarvännerna gjorde igår sin årliga utflykt. Augustiresorna har tidigare gått till Sandhamn, Eskilstuna, Västerås, Mariefred och Uppsala. Nu var det Södertälje som bjöd på sol och värme.
Inger Frimansson
Vi promenerade runt i staden ledda av författarna Inger Frimansson och Märta Holmerin. De visade upp några platser som förekommit i sina böcker.
Märta Holmerin visar på en scen från sin senaste bok
Därefter avnjöt vi en lunch på Wendelas Hus, där Ami Lundberg & Per Eric Mattsson berättade om Wendele Hebbe, Sveriges första kvinnliga journalist. Dessutom fick vi höra en ryslig historia om Anders Lindeberg, som dömdes till döden för majestätsbrott och sedan vägrade att bli benådad.
Ami Lönnroth & Per Eric Mattsson från Wendelas Vänner
Allt som allt en trevlig dag i Södertälje.