Om du vill lämna kommentar på ett inlägg - klicka på kommentar under inlägget. Skriv din kommentar. Markera namn/URL. Skriv ditt namn eller alias.

torsdag 9 februari 2017

Eli Åhman Owetz: Hemma hos Bettan - Bokomdöme



Hemma hos Bettan

Av Eli Åhman Owetz

Bokfabriken 2017
ISBN 9789176294000, Inbunden, 292 sidor

Återigen har jag lämnat mitt deckarläsande. Vad ska det bli av mig? Återigen har jag gett mig på en riktig feelgoodbok. Och återigen har jag valt Eli Åhman Owetz. Jag har tidigare recenserat två av hennes tre böcker och det var en självklarhet att läsa denna fjärde också. Omdöme om Anna-Lisas Antik, Omdöme om En sommar på luffen

Författaren har lämnat sin tidigare huvudperson, Anna-Lisa, som läsarna fått följa när hon gått på luffen och när hon öppnat en egen antikaffär. Men förfäras inte, Anna-Lisa dyker upp i en biroll i den här boken också. Hennes butik finns kvar och hon verkar ha rotat sig i bygden. Puh! Som man har undrat.

Nu handlar det istället om Bettan och hennes två barndomskamrater Matte och Carina. De har fortsatt hålla kontakten sedan sommarloven i norra Uppland. Nu är de femtio + (ett begrepp som inte får uttalas högt i boken) och ganska vilsna i livet. Bettan kör buss i Stockholm, men är ganska less på det. Matte är författare, men de stora förlagen vill inte nappa och Carina som är chef har just blivit erbjuden avgångsvederlag.

Bettan vill öppna en inredningsbutik i Norrtälje och bjuder ut sina vänner till sin stuga i närheten för att uppleva 70-talet på nytt. Kamraterna nappar, men när Bettans affärsplaner går omkull kommer de på en annan idé. De ska öppna ett retroretreat för sådana som de, lätt vilsna personer som längtar tillbaka till en tid som flytt. Det VAR bättre förr!

Författaren använder mannen i trion som berättarjag, vilket till en början förvirrar mig. Jag var så säker på att det skulle vara Bettan. Efterhand fick jag istället en känsla av identifikation. Jag kände mig som Matte trots att jag är drygt tio år för gammal. 60-talet är min grej. Men principen var densamma – att längta till den bekymmersfria tiden, som ju inte alltid var sådan som man minns.

Jag kan därför bli lite irriterad på Matte, på mig själv då, när han inte ser det uppenbara. Det som finns framför hans näsa. När han söker efter sin drömkvinna blir han blind på båda ögonen.

Men det är ju feelgood. Allt ordnar sig, det är gemytligt, humoristiskt och mycket, mycket värme i berättelsen. Eli Åhman Owetz är en av landets skickligaste på att få läsarna på gott humör. Som omväxling till det blodiga jag brukar läsa är det perfekt. Det är kanske ändå därför jag önskar mig lite fler konflikter i den här boken. Det går lite för mycket som på räls.

När jag lade ifrån mig boken gjorde jag ändå det med ett stort leende, ett brett sådant. Och nu har hustrun kastat sig över boken

Betyg: 4 tomteluvor  


 Foto: Bengt Alm

Inga kommentarer: