Jag var på Stadsteatern igår och spanade in Anton Tjechovs
Tre Systrar. Norrmannen Alexander Mörk-Eidem har regisserat och bearbetat liksom han tidigare har förvandlat bl a Shakespears
En midsommarnattsdröm. (Och snart kommer också Alexander Dumas
De tre musketörerna.) Till skillnad mot
En midsommarnattsdröm är
Tre Systrar mer trogen orginalet även om handlingen är förflyttad närmare nutiden. Och Tjechov skrev antagligen inga repliker på Rövarspråket. Elolloleror hohuror?

En stor ensamble (14 skådespelare) gör en fantastisk insats och får pjäsen att lyfta till stora höjder. Tidvis sitter publiken så andlös att man kan höra den berömda knappnålen falla. Jag hörde en engelsk kommentar efteråt från någon i publiken bakom mig: -"
An emotional rollercoster". Det fångar lite av vad som händer på scen. Man kastas mellan glädje,komik, ilska, sorg och förtvivlan. Man lider och gläds med systrarna som spelas magiskt av Helena af Sandeberg, Ann-Sofie Rase och allra bäst av Josefin Ljungman. En imponerande insats av denna unga och tämligen okända skådespelare, som vi kommer att se mycket från de kommande årtiondena.
En helkväll (över tre timmar teater) som inleddes med en viatnamesisk måltid. På det hela taget en oförglömlig kväll som herr Omar skulle ha sagt. Mjauu!!!