Om du vill lämna kommentar på ett inlägg - klicka på kommentar under inlägget. Skriv din kommentar. Markera namn/URL. Skriv ditt namn eller alias.

tisdag 6 december 2016

Leif G W Persson: Kan man dö två gånger? - Bokomdöme

Kan man dö två gånger? En roman om ett brott
Av Leif G W Persson
Albert Bonniers Förlag 2016
ISBN 9789100161415, Inbunden, 490 sidor

Evert Bäckström är tillbaka. Efterlängtad eller hatad, det beror på vem man frågor. Han har trots allt blivit en klassisk figur inom svenska kriminalromaner. Leif G W Persson har skapat en odräglig, rasistisk, kvinnofientlig och i största allmänhet bufflig person som ändå blir omtyckt av läsarna. Men ju fler böcker som skrivits om honom så har hans image luckrats upp en smula. Han löser brott och han uppvisar okända goda sidor av sig själv, kanske mest till sin egen förvåning.

I den här boken undandrar han sig arbete som vanligt, men han har en vilja att lösa brottet och han visar sig ha en del mjuka kvaliteter som ingen har anat förut.

Det är givetvis hans poliskollega Annika Carlsson som gör det mesta polisarbetet, men Bäckström har en näsa för hur allt gått till som gör att han oftast hoppar över vissa led i utredningen. Sådant får Annika och kriminalavdelningen sköta.

Leif G W Persson lanserar också en ny sidekick, en genialisk sådan i flera bemärkelser. Han har en granne, den 10-årige Edvin som han gärna pratar med och även skickar på enklare uppdrag, som t ex att handla i affären. Edvin är på sjöscoutläger och hittar ett kranium på Ofärdsö i Mälaren. Eftersom Edvin vet vem som är världens bästa polis tar han med sig sitt fynd till Bäckström.

Kraniet visar sig inte ha legat så länge på ön och en mordutredning tar fart. Edvin drar sitt strå till stacken men hamnar också i fara, vilket upprör Bäckström, och även Annika som också har fattat tycke för den brådmogne pojken.

Man känner igen författarens stil. Han skriver som vanligt underhållande och spänningshöjande och hans berättelser är fyndiga och väl underbyggda. Drivet i historien är högt och det är svårt att göra paus i läsningen.

Samtidigt är det mycket som man känner igen alltför väl. G W Persson teknik att låta karaktärerna säga något och samtidigt tänka något annat har blivit för välanvänt. Det sker oavbrutet. Dessutom finns en del ordvändningar som blir lite tjatiga, som t e x ”Jag hör vad du säger” och ”Jag förstår hur du tänker”.

Det är ändå återigen en bra historia som författaren berättar, och det är ju alltid grundbulten i en god bok. Även om Annika Carlsson har fått stor plats i den här romanen, kanske det är dags att ge henne huvudrollen. Bäckström blir trots allt lite tjatig.

Betyg: 4 tomteluvor  



Foto: Thron Ullberg

Inga kommentarer: