Gunborg Sahlin: Tro - Bokomdöme

Tro

Av Gunborg Sahlin

Drömmars Förlag 2018

ISBN 9789197755924, E-bok

Finns även i tryckt format ISBN 9789197785948, Häftad 232 sidor

Jag blir inte riktigt klok på den här boken. Jag vet inte riktigt vad jag ska tro och tycka. Är den naivt skriven eller är språket tänkt att vara naivt för att beskriva huvudpersonen. Den handlar om den lilla flickan Rakel, som sedan själv byter namn till Tethy. Vi får följa hennes unga år och vidare en bit in i tonåren.

På sätt och vis är boken berättad i två delar och på två olika sätt. Eftersom det är skildrat ur Rakels synvinkel är det till en början skrivet på ett förhållandevis barnsligt språk. Även de vuxnas agerande och dialog är skrivet på samma sätt, vilket är lite förbryllande. Rakel har ingen lätt uppväxt. Hennes föräldrar vill knappt veta av henne och hon tyr sig till sin faster som är en av de få som visar henne lite värme. Men Rakel får under en tid bo på ett barnhem där hon inte trivs och blir illa behandlad.

När Rakel, eller Tethy som hon då heter, kommer upp i tonåren blir hennes liv på intet sätt lättare. Hon bor hos sin faster, men i skolan trivs hon inte och få av hennes kamrater accepterar henne. Nu är berättarspråket präglat av hur en arg tonåring låter.

Tethy är annorlunda. Hon går sin egen väg, har egna idéer om livet och om framtiden. Hon ljuger för att klara sig ur knipor och för att åstadkomma det hon vill. Men allra mest ljuger hon för sig själv, främst genom att låta fantasier bli sanningar.

Boken är kort, vilket medför att ingen del av Rakel/Tethys liv blir noggrant belyst. De nedslag som författaren gör att läsaren ändå får en hygglig inblick i flickans eländiga, ensamma och självupptagna sagovärld. En värld som är präglad av de billiga noveller hon läser. Precis som i de vill hon leva sitt liv.

Betyg: 3 tomteluvor

Märkliga skivomslag 644

Det blir nog billigare att köpa den här plattan än att gå till en hjärnskrynklare.

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

Dag Öhrlund: Se till mig som liten är - Bokomdöme

Se till mig som liten är

Av Dag Öhrlund

Lind & Co 2018

ISBN 9789177791294, Inbunden, 571 sidor

Dag Öhrlund fortsätter på egen hand med den fjärde boken om polisen Ewert Truut. Titeln har en religiös barnanknytning liksom den förra boken hade, Tryggare kan ingen vara. Jag måste säga att jag uppskattar denna författare bäst utan sin kompanjon Dan Buthler, tillsammans skriver de romanerna om psykopaten Christopher Silfverbielke.

Även om boken naturligtvis är på tok för lång förmår Dag Öhrlund bygga upp en spänning som varar boken igenom. Ämnet denna gång är människohandel och sexuella övergrepp. Författaren berättar sin historia genom polisens och än mer från brottslingarnas synvinkel. Det är lite synd att läsaren därmed får gissa sig till det skitiga och skrämmande i barnens upplevelser.

Boken avslutas med en lång faktaartikel om den vidriga människohandeln. Den innehåller en del kritik mot dagens politiker, vilket också romanen är full av.  

Ewert kastas rakt in i dramatiska händelser. En ung flicka skjuter nästan ihjäl honom och därefter blir en av hans vänner brutalt mördad. Osannolikt nog finns det kopplingar mellan de båda fallen. Den lilla tremannaavdelningen inom polisen som leds av Truut består också av Måns, som är sambo med Ewerts son, och Carolina som är på väg in i ett förhållande.

Alla dessa tre har olika relationsproblem som de grubblar på. Just dessa stycken är inte Dag Öhrlunds styrka. Han är desto bättre på att skapa dramatik, action och spänning runt jakten på brottslingarna.

I denna bok, jämfört med tidigare, har författaren tonat ner de explicita sexscenerna. Det är bra. De som nu finns har mer relevans för intrigen och passar därför bättre i sammanhanget. Lite humor kan man alltid förvänta sig av Dag Öhrlund. Ewert Truut är lite komisk i sig, med sitt gammeldags och konservativa tänkande. Ett surkart med guldhjärta. Dessutom har författaren skrivit in sig själv i intrigen. Han har också döpt rikspolischefen till Elias Danielsson. Fniss!

Ewert Truut har blivit en välsedd gäst på mitt deckarbord. Att han oftast får vara en av de första som visar sig på det nya året är inte heller fel. Ewert är en trivsam gubbe med grymt många hisnande och spännande äventyr på gång.

Betyg: 3 tomteluvor 

Foto: Knut Koivisto

Veckans Tio i Topplåt 482

Sandie Shaw: Wight Is Wight
In på listan 18 juli 1970
Låg kvar i 10 veckor, Högsta placering: 3

Anne-Marie Schjetlein: Döden ingen ser - Bokomdöme

Döden ingen ser

Av Anne-Marie Schjetlein

Bokförlag, 2017

ISBN 9789176295762, Inbunden, 336 sidor

Författaren har arbetat som operationssjuksköterska och hon gräver verkligen där hon står. Stort fokus i hennes tredje kriminalroman ligger på verksamheten på ett sjukhus. Huvudpersonerna är läkare och sköterskor och det mesta av intrigen kretsar kring dem på olika sätt.

Kirurgen Anders Nylund känner sig pressad från flera håll. Dels i det privata livet, men också på jobbet där tiden aldrig tycks räcka till. Dessutom inträffar flera dödsfall i just hans grupp vilket gör att han oroar sig för sin egen säkerhet.

Privatlivet får ta stor plats i handlingen, kanske för mycket ibland. Deckarintrigen är förvisso hyggligt välkonstruerad men blir ändå delvis sidoordnad och ibland lite krystad. Det är ingen polisroman. Utredningen av morden får läsaren följa från sidan och endast delvis i det direkta polisarbetet.

Problemet med stress och underbemanning inom sjukvården är ett ämne som är centralt i romanen. Ett par barn blir felbehandlade med ödesdigra konsekvenser. I de styckena i boken lyckas författaren allra bäst.

Skådeplats är Halmstad och Tylösand, men miljöbeskrivningarna är få. Fokus ligger på karaktärerna. Dessa är oftast lättlästa. God eller ond och inte så många gråskalor. Även om de onda ibland visar lite humanare sidor (och tvärtom), och då utan att anledningen därtill är helt klar.

Anne-Marie Schjetlein är en skicklig deckarförfattare som borde få lika mycket uppmärksamhet som hennes kvinnliga kollegor som skriver kombinerade kriminal- och relationsdramer som t ex Läckberg och Jungstedt.

Betyg: 3 tomteluvor 

Foto: Creative Commons/Model Lab Gothenburg AB

Veckans Tio i Topplåt 481

Joan Baez: Let It Be
In på listan 19 februari 1972
Låg kvar i 3 veckor, Högsta placering: 8

Kristina Appelqvist: Den fjärde pakten - Bokomdöme

Den fjärde pakten

Av Kristina Appelqvist

Piratförlaget 2018

ISBN 9789164205384, Inbunden, 373 sidor

Författaren återkommer med den fjärde delen om litteraturforskaren Helena Waller på Skövde Universitet. Dessutom kommer rektor Emma Lundgren tillbaka från barnledighet. Henne känner läsarna igen från Kristina Appelqvists tidigare serie.

Det är fortsatt en hög mysfaktor i dessa böcker även om hemska saker inträffar. Emma får problem med universitetsledning och dekaner när hon återvänder. Hon känner sig motarbetad och det verkar som om det finns krafter som vill ha bort henne från rektorsstolen.

En student faller ner från universitetets klocktorn. Varför? Olyckshändelse, självmord eller mord? Det verkar vara svårt att få grepp om händelsen. Polisen står undrande, men på universitetet har man annat att fokusera på. En mecenat vill skänka ett mycket stort belopp för att bekosta ett forskningscenter. Turerna kring detta är dolda i dimma. Emma och Helena tvivlar på att allt gått riktigt till.

Universitetsledningen reser till Nice för att konferera. Notan blir skyhög. Vem ska betala? Ytterligare frågetecken dyker upp. En journalist i Skövde kommer händelserna på spåren och allt drivs mot sin spets.

Universitets problem är det som driver boken, det är också dessa som blir mest intressanta, spännande och initierade. Själv mordhistorien får inte ta stor plats, kanske för liten för att det ska bli en riktig deckare. Men naturligtvis, mord, utredning och uppklarnande rättfärdigar naturligtvis att boken ska ha den benämningen.

Att Kristina Appelqvist har sina fans kan man förstå. Hon skriver en slags gammeldags deckare på ett trevligt och underhållande sätt, där hennes välgestaltade karaktärer blir alltmer familjära för läsarna. Hur det ska gå för Helena och Emma känns minst lika viktigt som att lösa eventuella våldsdåd.

Betyg: 3 tomteluvor 

Foto: Anna-Lena Ahlström