Sagt och gjort, jag begav mig dit. Det visade sig att mottagningen var belägen i en villa. Och det var inte bara jag som hade uppmärksammat att här fanns det minsann vaccin. Kön ringlade långt ut på gatan. Men det var bara att ställa sig sist och tålmodigt köa och vänta.
Redan efter en och en halv timme fick jag nålen stucken i vänstra överarmen av sköterskan Tant Sur. Men det kanske man blir efter sådan anstormning.
1 kommentar:
Gud vad jag avskyr alla dessa sprutbilder överallt ock här med..... Brrrr
Skicka en kommentar