Ryan Air, nu får ni torka er!!!!!!!

Ryan Air planerar att ta betalt för toalettbesök på sina flygplan. Nöden har ingen lag???

Landskamp

Fredagkväll i Helsingfors. Landskamp i dart. Sverige vann med 24-17. Det var jämnt upp till 16-16, men sedan började parspelet, dubblarna. Sverige har alltid varit bra på att spela dubbel, spela i lag - och det gäller alla sporter. I just dart har Sverige blivit Europamästare 5 gånger i dubbel. (Varav fyra gånger under min tid som förbundskapten - skryt)Min dag var annars fylld av samtal om dartens framtid på olika sätt. Det ser ganska mörkt ut just nu. Ungdomsverksamheten är blygsam och startantalen i juniortävlingarna är låga. Och det är ju ungdomen som är framtiden.

Luuket till På Spåret

Jag kan bara hoppas att jag fortfarande blir bjuden till inspelning av På Spåret nu när Luuk tar över programledarskapet. Mycket hänger på om Björn Hellberg blir kvar.

Framme i Helsingfors

Nyinstallerad på rummet. Allmän dator i lobbyn. Skaldjursfat på båten. Löjrom & champagne till frukost. Utsikt över Hesperiaparken. Mjauu!!!

Helsinki here I come

Och nu är det dags för ett Finlandsäventyr igen. Åker till Helsinki för att bevista Finnish Open i dart. Träffa gamla och nya vänner, turista lite samt deltaga i gubbtävlingen.Jag gillar verkligen Helsingfors. Mer och mer för varje besök. Det tar lite tid att lära känna denna kärva men gästfria stad, men när man väl blivit vänner är man det för evigt.

Pension

....skulle man inte ha något emot redan nu. Igår hade Försäkrings-kassan information för alla som fyller 60 i år. Ett bra initiativ med ett intressant innehåll.

Men....hon som pratade kallade oss oavbrutet för Mina Kära Vänner och talade långsamt och tydligt som om vi redan vore dementa och bosatta på hemmet. När jag såg mig om kunde jag nästan förstå det. Alla såg ruskigt gamla ut. Jag måste skaffa mig en bättre spegel!!!

Bröllop på G

Kronprinsessan har förlovat sig och ska gifta sig nästa år. Det snackas oavbrutet om detta på TV. Få saker kunde intressera mig mindre.

Konst(iga) vinster

Hustrun och jag vann var sin tavla på Järnvägarnas konstlotteri. En fin färglitografi av Björn Wessman och ett mer suspekt kopparstick av Åke Johansson. Gissa vem som vann vilken?

Melodifestivalen 3

Alla kalas gjorde att det blev ett lite förryckt tittande och hörande på helgens låtar i Melodifestivalen. Det gjorde nu inte så mycket i denna svaga omgång. Några fick jag höra en gång och några flera gånger. Och eftersom det ofta behövs ett flertal lyssningar för att uppskatta en sång (och ibland tvärtom) blir mina åsikter lite orättvisa. Vid första lyssningen tyckte jag t ex att Molly Sandéns låt var OK, men det tog jag snart tillbaks. Tråkig. Ett par lyssningar på Rigo & The Topaz Sound feat. Red Fox gjorde mig mer vänligt stämd till den. Resten lät inget vidare. De trebokstaviga grupperna EMD & BWO får jag utslag av. Öronproppar på.

Isak 15 bast

Och direkt från Leahs kalas åkte vi till nästa. Barnens kusin Isak fyllde 15 år och firade också i efterhand. Han bor i Gävle men firade nu med släkten hos sin mormor i Enhörna. Oxfilé och rödvin, perfekt middag för en nybliven nästan vuxen. Han får nu i alla fall deltaga som fullvärdig tävlande i våra midsommartävlingar. Och när man fyller femton får man sin "brud"kista. Så också Isak. En kista i form av en stor korg fylld med mycket av vad som kommer att behövas i ett kommande hem. Och sedan är det bara att fylla på till det är dags att flytta.

Tack Isak för en trevlig kväll. Alltid lika kul att träffa dig. Trevliga tonåringar växer inte på trän.

Leahs kalas

Lilla norska Leah som just fyllt 1 år fortsatte med förlängt födelsedagskalas hos mormor och morfar i Tumba. Gullighetsfaktor = 100%. Många paket, många barn - precis som ett barnkalas skall vara.Igelkotts- och krokodilmat (Potatismos med istuckna korvar samt skurna gurkor) efterföljt av Puhtårta. Och ack vad knepigt det är att sikta och blåsa ut det där ensamma ljuset.

Hustrun och jag hade fått det stora privilegiet att få bli bjudna till denna fest hos Branka & Zeljko (mormor & morfar). Tack så hemskt, hemskt mycket.

Det ska bli extra trevligt att få följa denna skönhetsprinsessa i framtiden. Tack lilla Leah (och Anna-Maria & Anders) för ett fint kalas!!

AC/DC

I fredags delade jag ut en julklapp igen. AC/DC biljetter. Konsert på Globen med de australiska rocklegenderna som numera bor i Holland. Klappmottagare var döttrarna inklusive en pojkvän, lämpligt iklädd i Brian Johnsonkeps. Man blev inte besviken. Bandet levererade flera av sina stora hits (alla skulle aldrig hunnits med) och lagom många nya låtar. Det nya albumet Black Ice som kom i höstas är för övrigt bland det bästa de gjort. Frontfiguren Angus Young var som vanligt iklädd sin skoluniform och höll igång i högt tempo hela kvällen. Sångaren Brian Johnssons röst var naturligtvis uppe i plågad falsett. Hur håller rösten till mer än en konsert kan man undra?

AC/DC är lite av 70 och 80-talets Chuck Berry. Stadiga leveranser av enkla och lättillgängliga rockrefränger, den ena egentligen ganska lik den andra.

Snuvan

Det har inte blivit så många inlägg de senaste dagarna. Snuvan har slagit till. Jag får jobba ikapp.

Leah 1 år

Idag fyller min favoritnorska 1 år.

På nålar igen

Och så var det dags för Akupunkturvecka igen. Två timmar varje morgon med ett trettiotal nålar i kroppen. Jag vaknar upp med en konstig känsla som blandar total utmattning med euforisk lätthet. Mysko!!!

Melodifestival 2

Jag höll på Cookies 'n Beans igår. Och om jag under pistolhot måste välja en till hade det blivit Jennifer Brown. Och därmed var de två chanslösa att gå vidare. Normalt tycker ingen som jag. Måns Z usch usch usch!!!

Sköna Helena

VM GULD i skidskytte. Häftigt!! Helena Jonsson verkar vara en fin människa och värd all framgång.

Tristare då med alla dopade ryssar. Det självklara beslutet för ryska förbundet hade naturligtvis varit att ta hem alla sina åkare. De har ändå ingen trovärdighet. Att fyra norrmän var i topp igår gjorde inte så mycket eftersom det hindrade en ryss att ta medalj. Jag hatar fusk.

Tappat tempo

Jag läser inte lika mycket som vanligt, och ser inte lika mycket film som vanligt. Normalt läser jag minst två böcker i veckan och är inte i närheten av det nu. Humöret är väl inte på sin högsta topp kanske!!

Hockey igår

Det är tryck på Hovet numera när Djurgårn spelar hockey. Igår var förstafemman plats - jag, döttrar, syster & bror. Och vi fick se en målexplosion i första perioden. 4-0 till hjältarna som till slut blev 5-2. Motståndare: Scooterraggarna från Luleå. Och de outtröttliga järnkaminerna sjöng i 60 minuter. Cool. Häftigt. Mäktigt.

Vårsalongen

Igår kväll var familjen på Liljevalchs vårsalong. Det är lika trevligt varje år. Mängder med konstverk som skänker inspiration, eftertanke och känslor. Äldsta dottern Tereses kompis Julia Widstrand tillhör en av de lyckliga som i år fått sina konstverk hängda i denna exklusiva samling, dit många försöker komma men få är utvalda.Hennes fina verk (ovan) är broderade porträtt av för henne okända personer. De har blivit välförtjänt uppmärksammade av konstkritikerna. Som vanligt på vårsalongen är det svårt att ta till sig alla nya, olika och udda konstriktningar, men Julias porträtt tillhör verkligen en del av utställningen som jag tyckte mycket om.

Kvällen avslutades tillsammans med Julia på Restaurant Oljebaren på Torsgatan vid S:t Eriksplan. Fantastisk mat, urtrevlig service, mysig miljö....5 poäng. Kan rekommenderas. Mjauuu!!!

Sopor

Sopgubbarna strejkar här i Stockholm. Redan nu börjar sopbergen växa utanför soptunnorna. Ett paradis - om man är råtta.

Hatkärlek

Och så var det dags för Melodifestivalen igen. Kvällstidningarna är dagen efter fyllda av gnäll, klagomål, röstskandaler & fusk. Själv tittar jag med skräckblandad förtjusning - gnäller själv på de flesta låtar, programledaren mm.
Carline af Ugglas bidrag igår stack verkligen ut. Hon har ju tidigare gjort covers på Janis Joplinlåtar. Nu hade hon skrivit en egen "Joplin". Helt lysande, och helt i min smak. Men det är klart att alla annorlunda bidrag är sådana som man älskar eller hatar. Men hon fick expertjuryns röst också.

De flesta låtarna var sådana som jag får rysningar av. Obehagliga rysningar. Alcazar, Serneholt, Clamp, Scotts....usch usch usch.

Men trots det kommer jag fortsätta titta, gnälla och klaga och till sist tycka om ett par tre låtar som sedan visar sig chanslösa.

Olika falla ödets lotter...ett nödrop!!!

Vi fick ett brev igår. Från Zimbabwe. En av denna världs mest oroliga platser. Där bor vår gamla vän Ylva Bergström. Brevet hade färdats sedan 27 november förra året. Så hur det ser ut just idag kan vi aldrig veta.

Ylva från Södertälje vann Swedish Open i dart 1977 och därefter har hennes livsöde verkligen tagit ovanliga vägar. I Zimbabwe bor hon nu med sin make pastorn Gilbert. Hon har tre barn. Hennes två döttrar Elina och Sara pluggar här i Sverige, medan sonen försöker studera i ett allt mer sönderfallande skola i Zimbabwe.

Detta brev är dokument som verkligen visar vilka svårigheter innevånarna möter i fattiga länder. Och detta för en familj som ändå har det bättre än de flesta.

T ex Ett bröd kostar fyra gånger så mycket som det är tillåtet att ta ut från banken. Koleran lurar runt husknuten...frimärken är hårdvaluta (slutorden i brevet är: hälsa alla som känner oss, jag har inga fler frimärken)... lyckan är när det regnar, så att man kan odla lite själv.

Min familj försöker hjälpa till så mycket vi kan. Men det är svårt. Det går inte att skicka något till Zimbabwe...det försvinner på vägen. Vi skickar pengar och kläder via Ylvas döttrar till en bulvan i Botswana som sedan kan smuggla in dem i Zimbabwe.

Ta er gärna tid att läsa detta brev även om det är långt. Man får en tankeställare. Vad är våra små vardagsproblem egentligen värda.

Alla vägar bär till Rom

Förra våren startade vi en stegräkningstävling på jobbet. Målet var att lagvis ta oss till Paris. Vårat lag var först där. Jag fortsatte att registrera mina steg och kom ner till Barcelona, för att där vända och ta mig mot Rom. Och nu när jag bara var 10 mil från Rom upphörde mitt lösenord att vara giltigt på inregistreringssidan.

Så nu sitter jag här i dikeskanten, 10 mil från Rom, och vet inte om jag ska lifta eller bara lägga mig ner och......

Choklad

Himlen öppnade sig och släppte ner tonvis med snö på vägen tillbaka från lunchen på Movitz idag.

Det var alldeles tvunget att införskaffa en tröstens chokladbit efter halva vägen. Smak: Svart citron. Mjauu!!!

Svensk kriminalfilm

Gårdagens träff med Sällskapet Deckarvännerna hade besök av Daniel Brodén som talade om sin bok/avhandling Folkhemmets skuggbilder. Han har nagelfarit svensk kriminalfilm på bio och TV sedan 1940-talet och skrivit en mycket intressant bok i ämnet.

Vi fick se klipp från fyra filmer och en intressant, om än något lång, beskrivning av hur folkhemmets förvandling även har präglat kriminalfilmen.

Jag vann dessutom hans bok i lotteriet, hade massor av rätt i frågetävlingen (om just svensk kriminalfilm) och avnjöt tillsammans med hustrun en utmärkt Västerbottenjärpe i Odd Fellows salonger. På det hela taget en högst njutbar kväll som Herr Omar skulle ha sagt.

Provocerande

Åmselemördaren, finländaren Juha Valjakkala (numer Nikita Fouganthine) har släppts ur fängelset efter 20 år. Provocerande var han iklädd sverigetröja och Tre Kronor-keps. Till vilken nytta?

Jag har skrivit det förr

Kallt denna morgon. Minus nio. Över hälften av de jag mötte på min promenad till tunnelbanan saknade mössa. Mest kvinnor. Frisyren?

Mer gnäll: Har Stockholms Stad slutat sanda? Halt som f-n. Överallt. Alltid.

Rågsved

Om Rågsved sjöng en gång Sonia Hedenbratt, en fin liten text av Hasse & Tage. Dessutom är det hemvist för Joakim Thåström. Nu flyttar yngsta dottern dit. Hon har tidigare varit tillfälligt utflugen till Värnamo, men nu känns flytten hemifrån mera definitiv.

Så nu får hustrun och jag sitta hemma alldeles själva och rulla tummarna. Eller?

Filippa - Ulrika - Christer

Våran Filippa här på jobbet heter Ulrika och är VD. Det är mest hårfärgen som skiljer dem åt. Nu har hon blivit förflyttad till KF:s koncernledning där hon ska arbeta som strategidirektör.

Det är inte lätt att lära sig alla nya titlar som poppar upp som svampar i skogen. Våran nya VD heter Christer Jönsson, så nu får vi väl stå ut med att kallas Jönssonligan!!

Ingemar Johansson

En av Sveriges största idrottsmän alla kategorier har gått ur tiden. Mitt största minne av honom är naturligtvis den där sommarnatten 26 juni 1959 när jag 10 år gammal lyssnade på titelmatchen i tungvikt mot Floyd Patterson. Matchen sändes endast på Radio Luxemburg. Boxning var inte passande för Sveriges Radio och TV-sändningar över Atlanten var inte tänkbart på den tiden.

Min familj tillbringade sommaren på Åland och vi hade samlats hemma hos vårat värdpar Gun & Pelle Eriksson. Jag minns att de vuxna var lindrigt nyktra, så jag antar att jag var den som uppskattade matchen och segern mest. Brorsan var bara 6 år och somnade förmodligen innan boxningssändningen började.

Inom dartvärlden minns vi Ingemar Johansson som mycket uppskattad prisutdelare i ett Swedish Open i Göteborg, minns inte vilket år.