Veckans Tio i Topplåt 748

Don Partridge: Going To Germany
In på listan 20 december 1969
Låg kvar i 4 veckor, Högsta placering: 8

Veckans Tio i Topplåt 747

George Harrison: Bangla-Desh
In på listan 18 september 1971
Låg kvar i 5 veckor, Högsta placering: 5

Eli Åhman Owetz: Renoveringsobjekten - Bokomdöme

Renoveringsobjekten

Av Eli Åhman Owetz

HarperCollins 2020

ISBN 9789150948646, Inbunden, 285 sidor

 

Eli Åhman Owetz, som jag började läsa av en egenartad slump när hennes första bok Anna-Lisas Antik kom ut 2013, har blivit min absoluta favorit inom feelgoodgenren. Hon kan som få roa läsaren med miljöer man vill besöka, med retroinspirerade inredningar och med varma karaktärer som är lätta att älska.

Årets bok handlar som titeln visar om renovering. Arkitekten Susanne, som just skilt sig, får ett uppdrag i Grävinge i norra Uppland. Det låter bra till en början, men när hon får reda på mer ställs hon inför svåra val. Uppdragsgivaren vill att hon ska rita om en gammal skofabrik till konferensanläggning. Fine. Det kan hon väl ställa upp på. Men när också husen vid Fabriksgatan i orten ska rivas och ersättas av ny bebyggelse vet hon inte hur hon ska hantera problemet. Där bor ju människor i de gamla husen. Och hon kan se potential i dem, trots att de är dåligt underhållna.

Sagt och gjort. Hon flyttar in i det gamla Konsumhuset och börjar umgås med de som bor på gatan. Naturligtvis uppstår varma känslor, men är de besvarade? Ju mer Susanne lär känna de fina människor som bor där, ju omöjligare blir hennes uppdrag. Hur ska hon kunna slutföra det med gott samvete?

Som vanligt beskriver författaren miljöer och människor med stor värme. Efter att ha lärt känna några av ortsborna vil jag omedelbart resa dit. Synd då att orten är fiktiv. Men grannorterna Östhammar, Öregrund och Gimo kan man ju alltid ta sig till.

Jag vet inte hur hon gör det Eli Åhman Owetz, men hon får mig alltid att läsa med ett leende på läpparna. Även om denna bok kanske inte är hennes starkaste så blir jag som vanligt på gott humör av hennes sagor.

Betyg: 3 tomteluvor  

Foto: Håkan Owetz

Olséni & Hansen: Livräddaren - Bokomdöme

Livräddaren

Av Olséni & Hansen

Bokfabriken 2020

ISBN 9789178353712, Inbunden, 333 sidor

Ljudbok, 7 timmar 48 minuter, Uppläsare: Anton Körberg

Den här boken har jag lyssnat på. Anton Körberg gör ett bra arbete som uppläsare. Inga stora åthävor, vilket jag uppskattar.

Humor/Feelgood- deckare är ett känsligt område. Få är de som lyckas. Det är lätt att det blir för farsartat och därmed bara tramsigt. Humor är förvisso svårt i alla sammanhang, men de här författarna tillhör de som lyckats med konststycket att kombinera en trovärdig kriminalintrig med ett antal goda skratt.

Deras karaktärer är lätta att tycka om. Allra helst De Fyras Gäng, fyra 80+ karaktärer som alltid lyckas trassla till det. Systrarna Elisabeth och Märta, Märtas man Ragnar och grannen Egon som är äldst, 87. Dessutom finns där en polis, Mårten. Förmodligen Skanör/Falsterbos mest late sådan. Han är snäll och hjälpsam, bygger hellre verandor åt andra än genomför adekvat polisarbete.

Det är då tur att pensionärerna hjälper till och är de som egentligen löser brotten. Men det är även de som stjälper en smula. Som denna gång när Elisabeth och Märtas mor ska begravas, hur gammal hon blev kan man knappt föreställa sig. Egon och Ragnar hittar kyrkvaktmästaren mördad i en kyrkbänk, och för att inte störa begravningsakten gömmer de honom i predikstolen. Där står sedan Egon och visslar under begravningsceremonin, en melodi som han framför till den avlidnas ära.

Den här boken är ofta skrattframkallande, men kanske inte författarnas bästa. Jag tycker bättre om när de fyra gamla får ta mer plats. Det blir väl mycket Mårten och hans problem denna gång och då är humorn inte lika subtil.

För att vara feelgood förkommer här ovanligt många mord, tre. Mystiken kring brotten tätnar, och Mårten ligger illa till. Hans lathet avslöjas av polischefen och han får inte leda utredningen. Agatha med bacillskräck tar över. Hon är ett riktigt rivjärn och en paragrafryttare, och underhållande bara därför.

Det är då tur att Mårten har Egon som hjälper honom att lösa mysteriet och sedan själv få äran.

Trivsam hängmatteläsning under sommaren med många skratt och leenden.

Betyg: 3 tomteluvor 

Foto: Erik Grönlund

Mariette Lindstein: Requiem på Dimön - Bokomdöme

Requiem på Dimön

Av Mariette Lindstein

HarperCrime 2020

ISBN 978915094, Inbunden, 492 sidor

Författaren har varit medlem i scientologirörelsen men har hoppat av. Sina erfarenheter därifrån har hon använt i en trilogi med böcker om sekten på Dimön. Därefter skrev hon två spänningsromaner om tvillingarna Alex och Dani. Detta är således hennes sjätte bok

Nu är hon åter på Dimön där hennes trilogi slutade. Psykopaten och sektledaren Franz Oswald har efter en lång konvalescens återhämtat sig från en stroke. Han har återigen stora planer för Dimön. Där vill han omvända människor som har blivit utstötta ur samhället på grund av sina udda åsikter och hemska handlingar. Han bjuder dit en känd pälsförespråkare, en nazist och en våldtäktsman. Tanken är att med oortodoxa metoder göra dem till nya och bättre människor.

Tanken är också god, men Franz metoder är inte riktigt vad som kan accepteras av andra. Han bryter ner sina klienter totalt för att sedan inte ge dem fler alternativ än de han själv har tänkt sig.

I de tidigare böckerna var sektledaren besatt av den unga Julia. Det är han fortfarande. Julia är nu 18 år och journalist. Dessutom sambo med Franz son!!! Den enda som får skriva om och besöka anläggningen på Dimön är just hon. Under experimentet bor hon där. Det är förvisso en ö, vilket gör att den naturligt är isolerad. Men också väder och Franz vakter ser till att ingen annan kommer i närheten.

Boken är upplagd så att Franz i jagform berättar om sina tankar i vartannat kapitel. I tredje person får man sedan följa Julia i de övriga kapitlen. Psykopatens egna berättelser och funderingar är överlägset de mest intressanta i boken. Det är ett finurligt upplägg som Mariette Lindstein har använt sig av.

Författaren har liksom Caroline Engvall dammat av det hemska gamla tortyrinstrumentet judasstol/judasvagga. Hemskare finns knappt att finna. Franz Oswald har inte många skrupler, även om han här på grund av Julia börjar bli lite känslosam och blödig. Just det faktumet gör att boken tappar lite i trovärdighet och i alla fall mitt intresse falnar något.

Mariette Lindstein skriver underhållande i denna spänningsroman (det är inte en kriminalroman). Men hon lyckas inte riktigt med att hålla dramatiken på topp hela vägen. Därtill är boken på tok för lång.

Betyg: 3 tomteluvor  

Foto: Adde, Halmstad

Märkliga skivomslag 773

Vem är det som har vält halva bakgrunden? Barnen verkar ändå gilla lallaren i randig skjorta, och han i sin tur underhåller farbrorn i de utställda byxorna. Vilket gäng!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

Veckans Tio i Topplåt 746

T. Rex: Metal Guru
In på listan 8 juli 1972
Låg kvar i 2 veckor, Högsta placering: 8