Jan Olsson: En mördare blir till - Bokomdöme

En mördare blir till
Av Jan Olsson
Parabellum Nord 2013
ISBN 9789198037111, Inbunden, 292 sidor
Jan Olsson är en f d kriminalkommissarie som var rikskriminalens första chef för gärningsmannaprofilgruppen. Nu debuterar han med en roman som beskriver hur polisen arbetar, vilka svårigheterna och snårigheterna är samt hur det ganska lätt kan gå snett.

Jag ska erkänna att jag hade låga förväntningar när jag började läsa. Böcker som hämtar inspiration från verkligheten och ska beskriva hur det verkligen går till tenderar ofta att bli tråkiga, långsamma och enformiga. Man ack vad jag bedrog mig. Det visar sig att Jan Olsson är en särdeles skicklig deckarförfattare. Han skriver i Sjöwall/Wahlööisk stil med fina gestaltningar och också med en touch av humor. Sämre jämförelseobjekt kan man verkligen ha. Liksom dessa ger han karaktärerna liv. Där finns alla sorter bland poliserna - duktiga, lata, glada, buttra, inkompetenta, prestigebundna, ensamma, trygga och otrygga. Och naturligtvis kombinationer av detta. Persongalleriet ger verkligen boken en gedigen botten att stå på och samtidigt får man en sjusärdeles läsupplevelse.

En sopsäck med likdelar hittas utanför kyrkmuren vid en landsortskyrka. Polisen får snabbt en misstänkt även om utredningen tycks gå i stå. När polisarbetet fortsätter växlar misstankarna till en annan person. Utredningen svajar och åklagaren har inte så mycket att gå på. I mer traditionella deckare brukar avslutningen bli extra dramatisk, men här med verkligheten i botten blir det mer realistiskt.

Jag hoppas att Jan Olsson har kommit in i deckarförfattarkåren för att stanna. Han hör verkligen hemma där.

Betyg: 4 tomteluvor 

foto Åsa Mogren

 

Veckans låt 226

Sir Elton John har gjort många hits. 8 december 1973 blev han etta på Tio i Topp med Goodbye Yellow Brick Road. Den fick ligga där i tre veckor. Elton heter egentligen Reginald Kenneth Dwight och han föddes i England 1947. Texterna till hans låtar är skrivna av Bernie Taupin. Denna låt har hämtat sin titel från The Wizard Of Oz.

Märkliga skivomslag 205

Jaha, var det så här det såg ut i The Wild West?

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

Märkliga skivomslag 204

Att försöka se hård och tuff ut i masker från Toy Store är dömt att misslyckas.

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

Musikbyte

Nu har det varit albumbyte i telefonen igen. Där spelar jag nostalgimusik. Som vanligt blev det en salig blandning. Allt ifrån 50-tals jazz och country, via 60-tals rock, pop och folk, till hårdrock och hiphop.

Fint omslag på Marty Robbins gamla countryklassiker från 1959. En komplett albumlista finns som vanligt längre ner i vänsterkolumnen.

Veckans låt 225

Bob Dylan hade faktiskt bara en etta på Tio i Topp. Låten Knockin' On Heaven's Door placerade sig i topp 24 november 1973 och fick ligga där i tre veckor. Han behöver naturligtvis ingen närmare presentation. Dylan heter egentligen Robert Allen Zimmerman, men tog sitt artistnamn efter poeten Dylan Thomas. Den här låten liksom Dylan själv finns med i filmen Pat Garrett & Billy The Kid.

Björn Hellberg: Skumrask - Bokomdöme

Skumrask
av Björn Hellberg
Lind & Co, 2013
9789174611625, Inbunden, 315 sidor
Björn Hellberg är sig lik. Eller rättare sagt lite bättre än vanligt. Man känner visserligen alltid igen sig i hans böcker, men jag fick en känsla av att han med denna bok har nått lite högre än tidigare. Kanske beror det på att han delvis har lämnat Staden (hans fiktiva centralort) och förlagt en del av handlingen i Stockholm. Igenkännandets påverkan är stor. Men jag tror också att författaren har tagit upp problemet med tiggande på gatorna har haft betydelse för boken kvalitet. Ett aktuellt ämne som det inte har skrivits mycket om i deckarform.

En tiggande uteliggare blir brutalt mördad i Stockholm när Hellbergs huvudperson kommissarie Sten Wall befinner sig där. Mordet får oanat konsekvenser i Staden. Samtidigt blir en av Stadens våldsverkare utskriven från fängelset. Han är hatad av många. När han försöker återgå till ett normalt liv möts han av motstånd och avståndstagande, och till och med hat och våld.

Björn Hellbergs språk är som vanligt oklanderligt och underfundigt. Om man läser hans böcker och försöker föreställa sig hans röst, språk och stil faller allt på plats. Man förstår varför han skriver som han skriver. En Hellbergbok utan Hellbergsk humor skulle falla platt till marken. Utan att vara farsartad bakar han in sina små putslustigheter när man minst anar det. Dessutom har han aldrig hängivit sig åt att tillverka tegelstenar. Runt 300 sidor är hans koncept. Bra!

Björn är antagligen den som signerar flest böcker i Sverige. Han tröttnar aldrig på att möta sina läsare. Heders!!!

Betyg: 3 tomteluvor   Foto PeO Persson