Veckans Tio i Topplåt 797

Three Dog Night: Joy To The World

In på listan 29 maj 1971
Låg kvar i 7 veckor, Högsta placering: 5

Märkliga skivomslag 798

 

Det här måste självklart vara en reklamplatta för bananer. Det är ett känt faktum att de äter mycket bananer i Mexico.

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

Veckans Tio i Topplåt 796

Lucas: Go Now

In på listan 28 oktober 1967
Låg kvar i 8 veckor, Högsta placering: 4

Olle Lönnaeus: Gamen - Bokomdöme

 

Gamen

Av Olle Lönnaeus

Bokfabriken 2021

ISBN 9789178356423, Inbunden, 368 sidor

 

 

Olle Lönnaeus har alltid tillhört mina favoritförfattare. Höjdpunkten hittills är boken från 2014, Jonny Liljas skuld. Tre av författarens tidigare sex böcker har handlat om den lite luggslitne polisen Jonny Lilja.

 

Nu är det ånyo en fristående roman, eller eventuellt början på en serie. Det är fortfarande Skåne i fokus och speciellt Malmö. Men det är samtidigt något av en internationell thriller med IS-terrorister i centrum.

 

Den svenske elitsoldaten Simon Olsson har ett hemligt uppdrag. Han ska söka upp en svensk IS-jihadist, benämnd Gamen, i Syrien och döda honom. Uppdraget misslyckas kapitalt och ger Simon själsliga sår. Han bor nu med sin lillasyster, med vilken han har starka band.

 

Gamen blir senare dödad i en amerikansk drönarattack. Men Simon stöter på honom på en kebabrestaurang i Malmö och det ger honom en chock.

 

Den extremt begränsade del av Försvarsmakten som känner till Simons uppdrag förbjuder honom att yppa något och att försöka forska i saken. Men Simon kan inte låta bli.

 

Det leder till stora problem. Simons liv är i fara. Flera kamp-mot-klockan scenarier följer slag i slag och spänningen stiger ju längre man läser. Det är ständigt ont om tid.

 

Olle Lönnaeus är journalist med inriktning politisk och religiös extremism. Ingen är mer lämpad än han att skriva denna thriller. Han gör det så initierat och detaljrikt att jag samtidigt med den spännande intrigen känner mig mer informerad än tidigare om detta ämne.

 

Det är en bok om politik och hemliga uppdrag. Det handlar om fanatisk terrorism. Men det är samtidigt en skildring av en skör människa och av ett gripande syskonskap.

 

Persongestaltningarna är fina och miljön är än bättre hanterad. Det har ju inte gått så många veckor på året än, men detta är ändå överläget årets hittills bästa.

Betyg: 5 tomteluvor  

Foto: Martin Magntorn

Veckans Tio i Topplåt 795

Cilla Black: Surround Yourself  With Sorrow

In på listan 22 mars 1969
Låg kvar i 5 veckor, Högsta placering: 5

Kamilla Oresvärd: Vinterströmmen - Bokomdöme

 

Vinterströmmen

av Kamilla Oresvärd

Bokfabriken 2020

ISBN 9789178355280, Inbunden, 332 sidor

Ljudbok, 9 timmar 28 minuter, Uppläsare Marie Richardson

 

Den här boken har jag konsumerat med öronen. Uppläsaren, Marie Richardson passar väldigt bra för sådant. Hon läser klart och tydligt och gestaltar inte för mycket. Trots det hade det nog varit bättre om jag läst på papper. Boken är till stor del dialogbaserad och det gör att jag emellanåt blir okoncentrerad under lyssnandet,

Detta är den tredje delen om Vargön, ett litet samhälle i Västergötland med runt 5 000 innevånare. Författaren beskriver miljön bra och även personteckningarna är välgjorda. Det är gott om intressanta karaktärer. Centralfigur är som tidigare Mona Schiller som har hemligheter som inte tål att visas upp, men samtidigt är hon viktig i lösandet av brotten i böckerna. Hon får information och inspiration från sin son som är polis. Kamilla Oresvärd debuterade 2015 med Minnesbäraren, som inte ingår i serien.

En styckad man hittas i vattnet. Polisen har svårt att identifiera honom. Mona Schiller anar vem det är, men kan inte avslöja det eftersom hon då kanske röjer sin egen hemlighet.

Författaren blandar överraskningar med klichéer. Intrigen spretar något åt olika håll men är ändå logisk nog.

Betyg: 3 tomteluvor  

Foto: Lisa Jabar

Sammy Jeridi: Ghettokungen - Bokomdöme

 

Ghettokungen

Av Sammy Jeridi

Bokfabriken 2021

ISBN 9789178356690, Pocket, 352 sidor

 

 

En spännande debut står denna författare för. Spännande i ordets rätta bemärkelse. Han sparar inte på krutet och ger läsaren en berg- och dalbaneupplevelse med mycket action.

 

Det var kanske Jens Lapidus som introducerade den här genren med mycket förortssvenska och organiserad brottslighet i Stockholm. Nu är det inte längre någon nyhet men Sammy Jeridi kvalar verkligen in i samma klass.

 

Här finns några intressanta huvudpersoner. Främst handlar det om Leon som driver företaget Ghettosäljarna. Dit kan man vända sig för att beställa nästan vad som helst. T ex en levande tvättbjörn. Leons företag är mycket framgångsrikt, han kan ta betalt. Samtidigt har han lite heder i kroppen, narkotika vill han definitivt inte sälja. Han tycker själv att han har ett gott syfte med sina skumma affärer, han vill säkra sin lillebrors utbildning.

 

Kriminalkommissarie Eva Möller har ett förflutet där det ryms hemligheter. Hon agerar inte alltid efter regelboken, vilket får henne förflyttad till Palmegruppen. Där får de ett tips som kan lösa mordet.

 

Jambolo är en klassisk hårdför gangster. Han är ute efter ett vapen som Leon har sålt. Därför gör han allt för att få tag i honom och han skyr inga medel.

 

Den jakten blir upprinnelsen till en serie mer eller mindre våldsamma händelser med flera mord. Jakten trappas upp och de tre huvudpersonerna blir mer och mer indragna i en karusell av händelser.

 

Författaren lyckas hålla spänningen uppe och jag rycks med även om en del scener kanske är lite väl våldsamt explicita. Karaktärerna är väl gestaltade och trots brottsligheten kan man sympatisera med dem.

 

Kanske har Sammy Jeridi använt sig av slumpen alltför mycket. Många händelser och möten sker av en tillfällighet.

 

Det finns ändå inte mycket som ger sken av detta är en debut. Del två Ghettobröder kommer senare i år.

Betyg: 4 tomteluvor  

Författarfoto: Charlotte Baird