fredag 2 april 2010

Det sket sig... (8th report from London)


Jag skulle ha varit i Barcelona med hustrun nu. Skulle. Jag är inte där. Skit. Men, men det SKA bli av, bara vid ett senare tillfälle.

Näst sista dagen på kursen i London mådde jag inte bra. Det kändes som en släng av njursten igen. Men dagen var intressant och jag kämpade mig igenom den. Väl tillbaka på hotellet började allt gunga när dagens koncentration släppte. Definitivt feber. Ut på stan: handla febernedsättande och en termometer (varför har man aldrig en sådan med sig?).


39,2 och sprängande huvudvärk. Vi hade fått som kvällsuppgift att skriva en erotisk berättelse, men det här var definitivt fel slags feber. Nästa dag - ännu högre feber. Fick i mig te och ett par rostade. Det blev dagens födointag, som för övrigt tillbringades i någon slags dvala i sängen. Ringde kursledaren och ställde in mig själv, de andra tror väl att jag bangade erotiken.


Nästa dag. Hemresedag. Samma överväldigande huvudvärk och höga feber. När jag lyckats få ned febern till 38.5 packade jag, men det höjde naturligtvis temperaturen igen. Tack och lov bodde jag vid Paddington Station och kunde ta snabbtåget, 15 minuter, till Heathrow. Väl framme där fick jag packa upp mitt bagage. I feberyran hade jag gjort det klassiska misstaget att packa mina dartpilar i handbagaget.

Blundade utan att sova hela flygresan. Min snälle bror mötte på Arlanda. Släppte väskorna i Bredäng och drog till akuten på Huddinge Sjukhus.


Tre timmar senare var jag inlagd med dropp, kateter och intravenös antibiotika. Urinvägsinfektion där bakterierna spritt sig ut i blodet. E.coli. Inte bra. Men fem dagar bland en massa trevliga omvårdande systrar har i alla fall fått mig på benen, om än i lite tilltufsat och utmattat tillstånd.


Barca, vänta på oss!!!

Inga kommentarer:

Veckans Tio i Topplåt 1195

Bobby Vee & The Crickets: Suomeday (When I'm Gone From You) In på listan 22 december 1962 Låg kvar i 5 veckor, Högsta placering: 7