Norr om paradiset
Av Thomas Engström
Albert Bonniers Förlag 2015
ISBN 9789100151027, Inbunden, 301 sidor
Thomas Engström har blivit mycket prisad för sina två första
böcker i ”Väderstrecksserien”. Väster om
friheten (mitt omdöme) fick Svenska Deckarakademins debutantpris 2013, och förra året
nominerades Söder om helvetet (mitt omdöme) till Årets
Bästa Deckare. Nu kommer den tredje delen och då med Norr i titeln. Det
återstår med anda ord Öster, som jag och många med mig ser fram emot. Att det
då kommer att vara fokus på Europa igen kanske man kan gissa sig till, allra
helst som författaren nu är bosatt i Tbilisi.
Engströms huvudperson heter Ludwig Licht. Han är en f d Stasiagent,
eller var det kanske dubbelagent? Det är mycket som är mystiskt kring Ludwig.
Numera är han en mycket motvillig problemlösare, oftast anlitad av CIA eller
suspekta underavdelningar till den organisationen. Han har efter äventyren i
Pennsylvania i förra boken bosatt sig i Florida och köpt sig en ny krog, en
riktig förlustaffär. Man han bryr sig som vanligt inte så mycket, bara han får
droga och supa och lalla runt i största allmänhet på sitt eget cyniska sätt.
Ludwig är en tämligen osympatisk antihjälte, men allt som oftast glimtar det
fram ett gott hjärta.
I Miami exploderar ett par bilbomber. Offren är några ledare
från den exilkubanska anti-Castrorörelsen. Ludwig blir kontaktad av sin gamle
chef GT, som jobbar åt ett säkerhetsföretag med nära kopplingar till CIA. Egentligen
mot sin vilja låter Ludwig sig övertalas att bli en del av utredningen. En
utredning som spretar åt olika håll och har många historiska bottnar. Att
skriva om Cuba inbjuder till det. Alla väntar på att Fidel Castro ska försvinna
från makten, och kapplöpningen om makten är rå, brutal och inga medel skys.
Den här tredje boken är förvisso spännande och
händelsefylld, men håller ändå ett något lägre tempo än den föregående. På
gott och ont. Ludwig Licht är fortfarande en komplex figur, svår att förstå sig
på. Som läsare kan man bara hatälska honom, men mest älska ändå. Han är
grundligt och målande gestaltad, liksom bokens övriga personer. För att inte
tala om miljöerna. Thomas Engström har en fantastisk förmåga att göra
karaktärer och scenerier levande, att få mig som läsare att sitta med som en
fluga på väggen.
Författaren har beskrivit som en ny Jan Guillou, men det är
orättvist. Thomas Engström är en så mycket skickligare författare. Jag tycker
att en jämförelse med John Le Carré är mer på sin plats.
Trots att jag i grunden är ganska världspolitiskt
ointresserad kan författaren få mig med i intrigens slingerbultar. Och jag har
aldrig tråkigt. Det blir tack vare det emellanåt poetiska och uppkäftiga
språket ständigt en levande historia där de små eleganta humorstråken bara gör
det ännu mer läsvärt.
Nästa bok ska heta Öster
om undergången. Sedan är väderstrecken slut om man inte börjar laborera med
nordväst, sydsydost o s v. Jag kan knappt tåla mig till nästa bok. Thomas
Engström tillhör de svenska spänningsförfattare jag inte kan tröttna på.
Betyg: 4 tomteluvor
Foto: Mathias Blom
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar