Om du vill lämna kommentar på ett inlägg - klicka på kommentar under inlägget. Skriv din kommentar. Markera namn/URL. Skriv ditt namn eller alias.

måndag 25 januari 2016

Hans-Olov Öberg: Även som död sig lik - Bokomdöme

Även som död sig lik
Av Hans-Olov Öberg
Kalla Kulor Förlag 2015
ISBN 9789188153081, Danskt band, 200 sidor
Det här är författarens 23:e bok. Imponerande. Jag har läst många av hans kriminalromaner och kan konstatera att han har en utvecklingskurva som pekar uppåt, det kan man verkligen inte säga om alla i genren. De första s.k. finansdeckarna om Micke Norell var hyggliga och ojämna men lite klämkäcka. De senaste böckerna kan man kanske kalla nostalgideckare eftersom han har placerat intrigen i de senare decennierna av 1900-talet, i denna bok varvar Öberg nutid med 60- och 70-tal. Och detta är något författaren behärskar, att skriva historier som får oss som var med på den tiden att nicka och känna igen sig. Tidsmarkörerna är många och väl valda.

Dessutom väljer Hans-Olov att skriva om sådant som han känner till, han följer råd ett i deckarskolans handbok: Skriv där du står. Därför är det inte konstigt att hans skriver initierat om Skultuna, där han själv har vuxit upp. Han har själv en bulldog, javisst finns här en bulldog som tar en stor plats i handlingen. Författaren är musiker, därför finns också många intressanta kopplingar till olika låtar som väcker minnen till liv hos läsaren. Några mopeder figurerar i historien, naturligtvis är det också ett område som författaren behärskar. Det är smart gjort och ger en autenticitet till boken utan att det behövs alltför mycket research.

Tony Hammar är historiker och gick ut grundskolan i Skultuna 1980. Trettiofem år har gått. Nu är det dags för återträff. En klassisk och tacksam miljö för en deckare. Gamla oförrätter kan dammas av, gamla groll kan skapa nya. Några är sig lika sedan skoltiden, medan andra har vuxit upp och förändrats. Gamla kärlekar blir som nya. När ett mord sker, och det gör det, finns alltid en stor mängd misstänkta. De har dessutom festat och kanske inte varit helt nyktra, vilket gör deras göranden och låtanden svåra att rekonstruera.

Hans-Olov Öberg hoppar skickligt mellan skoltiden och nutiden i berättelsen. Den glada ungdomen kanske inte alltid var så glad. Han berättar med en lagom dos humor om känslor och drivkrafter hos de unga skolkamraterna och om vad som motiverar dem nu. Ibland blir det käckt och onaturligt i överkant i dialogen, men återblickarna till uppväxten ger ändå boken liv. Kriminalhistorien är mer satt åt sidan och lite förutsägbar. Men den ger boken en röd tråd, något att hänga upp de mer intressanta relationsbeskrivningarna på.

Kanske har författaren här hittat en framgångsrik subgenre. Nostalgideckare. Kan de förresten kallas historiska deckare? Var går gränsen för det?  När börjar, eller slutar historien? Författaren skänker sin del av eventuell vinst för boken till Skultuna IS. Sympatiskt.

Betyg: 3 tomteluvor 


Foto: Nils Larsson




Inga kommentarer: