lördag 7 maj 2016

Olle Lönnaeus: Marias tårar - bokomdöme

Marias tårar
Av Olle Lönnaeus
Massolit Förlag 2016
ISBN 9789176790182, Inbunden, 380 sidor
Det här är andra boken om den luggslitne kriminalinspektören Jonny Lilja. Han är en hyggligt bra polis men har ett stort spelberoende som han ändå har börjat lära sig att bemästra. Han har ofta balanserat på lagens gräns i sitt arbete. Den första i denna serie, Jonny Liljas skuld mitt omdöme, kom 2014 och nominerades av Svenska Deckarakademin till priset för Årets Bästa Kriminalroman. Hans debutbok, Det som ska sonas, fick Akademins Debutantpris 2009. Totalt har han nu givit ut fem böcker.

Efter det som hände i första boken tror Jonny att allt har börjat ordna sig och att han kan börja leva ett mer normalt liv. När maffiabossen Ratko Jokovic söker upp honom inser han sitt misstag. Jokovic kräver betalt för en gammal spelskuld som Jonny trodde var ur världen.

Samtidigt drabbas Jonny hårt på annat sätt. Hans exfru och stora kärlek blir mördad, och Jonny blir misstänkt. Ingen verkar tvivla på hans skuld och han inser att enda sättet att rentvå sig är att leta upp den riktige mördaren.

Det finns alltid någon som tror på den jagade polisen, i detta fall en före detta mördare och den nu återkommande arbetskamraten Eva Ström.

Det är ett upplägg som man känner igen, egentligen ganska klassiskt. Den enskilde polismannen med få vänner mot hela världen. Spelplats är ett vinterkallt Malmö där det naturligtvis dyker upp ett par stöddiga och osympatiska poliser från Stockholm för att lösa brottet. Även det ett klassiskt grepp.

Man kan säga att Olle Lönnaeus har tagit en något uttjatad historia och förfinat den. Även om man känner igen grundidén, bjuds det på många överraskande vändningar. Dessutom är persongestaltningarna så fint mejslade att varje karaktär, huvud- som biroll, känns som riktiga levande människor. Författaren har verkligen inte slarvat bort den något utnötta intrigidén.

Den skånska staden och bygden däromkring blir en målande bakgrund även för en stockholmare som jag. Olle Lönnaeus fortsätter att leverera. I mina ögon tillhör han den allra högsta svenska eliten i genren. Han är också en av Sveriges mest framgångsrika journalister och har nominerats till Stora Journalistpriset tre gånger. Det är antagligen därför som hans kriminalromaner kommer ut med c:a två års mellanrum. Men jag vill ha mera, mycket mera.

Betyg: 4 tomteluvor  


Foto: Thomas Löfqvist

Inga kommentarer:

Veckans Tio i Topplåt 1127

Freddy Weller: Games People Play In på listan 16 augusti 1969 Låg kvar i 1 vecka, Högsta placering: 8