Om du vill lämna kommentar på ett inlägg - klicka på kommentar under inlägget. Skriv din kommentar. Markera namn/URL. Skriv ditt namn eller alias.

måndag 3 februari 2020

Christina Wahldén: Nämn inte de döda - Bokomdöme


Nämn inte de döda

Av Christina Wahldén
Forum 2020
ISBN 9789137155326, Inbunden, 362 sidor

Vissa författare som inte har skrivit kriminalromaner för vuxna på länge har man saknat. Christina Wahldén är en av dem. Hon har under några år ägnat sig åt att skriva för barn och ungdom. Det har hon gjort med den äran och ska naturligtvis fortsätta med det. Detta är trots det en början på en serie böcker som tilldrar sig i Darwin i norra Australien. Vi förknippar mest det landet med dess andra regioner.

Norra territoriet är tropiskt och hopplöst varmt. Hettan påverkar befolkningen som till stor del består av urbefolkning. Dessa är uselt behandlade, en inhemsk rasism. Man kan dra paralleller till samerna. Men här är det värre, de behandlas värre än djur i vissa fall. Samtidigt håller de vattentäta skott mot den övriga befolkningen. De försöker på alla sätt bevara sina traditioner.

Författaren har skapat tre huvudpersoner som direkt får kontakt med läsaren och de gör i alla fall mig extremt nyfiken på dem. De är djupt välgestaltade och man får verkligen svar på många frågor som skapas under läsandet. Dessutom är de återkommande karaktärer i den nu påbörjade serien.

Polisen Bluey är en medelålders man, bufflig men med ett gott hjärta visar det sig. Han är en bättre polis än man kan tro. Den unga Jess är ny hos polisen och tillhör urbefolkningen, vilket inte ses med blida ögon av någon egentligen. Hon får arbeta i motvind och kan bara låta resultaten tala. Hennes hjärta är ännu godare än sin chefs och hennes kontakter från uppväxten visar sig användbara. Bluey spelar ABBA på högsta volym i sin bil, men Jess var inte ens född när de var populära. Ett mycket omaka utredarpar med stor charm.

Dessutom finns där en ung svenska, Greta. Hon behöver komma bort från Sverige och har hamnat i Darwin av alla platser. Att hon ser ut som Agnetha Fältskog tilltalar naturligtvis Bluey. Greta hamnar i en mordutredning av en slump. Hon hittar det första offret på en strand. Alla tror att kroppen har blivit lemlästad av en krokodil, men det visar sig inte stämma.

Jag blir alldeles förtrollad av den miljö som Christina Wahldén visar upp som bakgrund till karaktärerna. Hon lyckas beskriva den påfrestande temperaturen lika väl som skönheten i landskapet. Trots värmen skapar hon ett besökssug. Intrigen är väl konstruerad, om än onödigt dramatisk emellanåt.

Det är vågat att placera en svensk kriminalroman i okänt landskap lång bort. Men när man gör det så skickligt som den här författaren gör känns det ändå inte fjärran. Karaktärerna och miljön blir snabbt välbekanta och man vill bara läsa och lära sig mer. Så bra då att det ska komma fler böcker om Bluey, Jess och Greta.

Betyg: 5 tomteluvor

Foto: Caroline Andersson

Inga kommentarer: