Efter en god natts sömn i bekväma sängar vaknade vi och gav oss iväg på den morgonpromenad vi dagen innan bestämt att vi skulle ta. Gårdens hundar Sten Sture och Torsten fick hänga med. Världens coolaste jyckar. Vi passerade många gårdar med ilsket skällande, bjäbbande och ylande hundar. Men man såg verkligen hur Sten Sture och Torsten ryckte på axlarna, gav blanka … i dem och bara tassade på. Inte ett ljud över deras läppar.
Vi var väl inte hundra på vägen även om Felicia förklarat hur vi skulle gå, men efter en timme och en kvart var vi tillbaka. Naturskönt hade det varit, men nu var det dags för frukost. Eller ska man kalla det en mindre middag. Mycket att välja på. Nybakat bröd, varma croissanter, skånska charkuterier, ostar, marmelader, frukter, juicer och gott skånskrostat kaffe. Och vackert uppdukat var det i ett ljust och vackert rum, och med linneservetter. Mjauuu!!! (Hustrun blev avundsjuk på 50-talsbokhyllan)
Utflyktsdags. Vi drog iväg mot östkusten, gjorde några stopp här och där, men fastnade naturligtvis vid Kiviks Musteri. Ett eldorado för den äppelintresserade. Jag fattar inte hur många äppelträd man såg, och de var nerklippta till ganska låg nivå. Plockvänligt. Det blev lite shopping i butiken också. Färskpressad äppelmust (ljuvlig), fläderblomsdricka som inte hade den tråkiga parfymsmak man ibland brukar finna i sådan. Och så tranbärsjuice – smarrigt osöt.
Nu bar det av mot nationalparken Stenshuvud. Några fler flaskor färskpressat äpple inköpte vi på vägen. Gott och svalkande. Stenshuvud är en 390 hektar stor Nationalpark. Själva huvudet är 97 meter högt och dit upp traskade vi. Vi tog givetvis den långa vägen, så det tog några timmar. Vem har sagt att Skåne är platt? Här växer mycket bok, enar och torrmarksblomster. Och eftersom här finns näktergal kan man höra fågelsång dygnet om.
Fikatime på Café Annorlunda där de har kaffebrödsbuffé. En ganska överreklamerad sådan. Men gott kaffe och fin miljö och en god smörgås höjde humöret. Och sedan vidare till Simrishamn. Vilken liten pärla till stad! Bara 7.000 invånare och de flesta husen är inte högre än två våningar. Dessutom är många utrustade med s k Simrishamnsdörrar, dörrar med blommotiv. Sedan gick färden vidare ner mot kust- och fiskeorterna Brantevik och Skillinge.
Dagens sista utflyktsmål var Glimmingehus. Sveriges bäst bevarade medeltidsborg. Den började byggas 1499. Vi kom dit så sent att allt var stängt, men vi hade ändå inte tänkt gå in. Och stupstocken utanför fick också vara i fred. Men pampigt är det. På nära håll känner man verkligen historiens vingslag. Borgen är hela 26 meter hög.
Middagen var tänkt att intas på Daniel Berlins berömda krog i Skåne Tranås. När vi klev in där var det abonnerat och tydligen alltid svårt att få bord. Så vi bokade snabbt till lördagen då det fanns ett bord ledigt.. Var skulle vi äta nu? Vi drog till den större orten Tomelilla. Där fanns inte en anständig krog. Men hungern har ingen lag, så det fick bli pizza. Vart är Skåne på väg?
En lång och promenadintensiv dag avslutades kanske med en liten whiskypinne innan jag somnade helt ovaggad. Fler bilder från dag 2 finns här :
http://picasaweb.google.com/harryfriberg/OsterlenDag2##
Efter en god natts sömn i bekväma sängar vaknade vi och gav oss iväg på den morgonpromenad vi dagen innan bestämt att vi skulle ta. Gårdens hundar Sten Sture och Torsten fick hänga med. Världens coolaste jyckar. Vi passerade många gårdar med ilsket skällande, bjäbbande och ylande hundar. Men man såg verkligen hur Sten Sture och Torsten ryckte på axlarna, gav blanka … i dem och bara tassade på. Inte ett ljud över deras läppar. 
Äntligen har jag fått tummen ur och ska börja rapportera från den nu avslutande Österlenresan. En resa som jag fått i 60-årspresent av brodern och systern. Och jag fick ha med mig hustrun också, vilken bonus!!! 
Vi blev upplockade i hemmet onsdag morgon. Vädret lovade mycket och som vanligt hade vi för stor packning. Vad är det som gör att väskor fungerar som klädmagneter? Vi lyckades med att bli kaffesugna efter tio minuter och stannade så småningom vid Saltå kvarn, antroposofernas hak utanför Järna. 
Fika, leverpastejmacka och ekologisk glass. Mjauuu!!! Samt varningskyltar för tamdjur!!!
När vi kom ut ur smålandsskogarna började landskapet öppna upp sig, det vackra Österlenlandskapet. Och fortfarande lös solen på de goda, om än inte med värsta gasset.
Sjöbo Gästgifvaregård fick äran att ta emot oss denna kväll. Ett märkligt, men vackert och intressant ställe. Det som först mötte oss var ett gäng kamouflageklädda militärer. Direkt hämtat ur filmen Repmånad. Och det var ju onsdag – piglördag. Vi funderade på att köpa vit sprayfärg och skriva HELIKOPTER på deras bil som stod utanför. Krogen hade en imponerande samling av elefanter – ingen levande. Och autografer av bl a Nick Borgen och Nanne Grönwall på väggen. Toppa det om ni kan!! 
Gästgifvaregården var värd en resa bara för sin sparris. Jättesparrisar i jätteportioner med goda tillbehör som lufttorkad skinka, hollandaisesås mm. Mjauuu!!! Vi provade också det lokal färskölet från Ystadbryggeriet. Nja, nu har vi testat det. 
Till sist återstad bara att söka upp vårt blivande natthärbärge – där vi skulle sussa gott i fyra nätter. På Haga Österlen. 
Jag återkommer med rapporter från kommande dagar. Fler bilder från dag 1 kan ni se här: 
Drömmen förde dej vilse
