Återkommen

Just återkommen från en rundresa på Österlen. Tog lite bilder som nu finns i systerns dator. Återkommer med lite text när jag har bilderna också.

Veckans låt 60

Under somrarna bytte Tio i Topp namn till Sommartoppen. De legendariska sommartoppsåren 1963 - 1965 hade Pekka Langer som programledare. Han var den enda som kunde tillåta sig att tala om för de som röstade att de skulle satsa på hans två favoriter. Den ena var Chuck Berrys No Particular Place To Go. Den blev inte bättre än femma. Men den andra Alma Cogans Tennessee Waltz (av Pekka omdöpt till Tennisvalsen) gick upp som etta 13 juni 1964 och låg kvar där i hela åtta veckor, näst längst av alla.

Alma Cogan var en brittisk sångerska som föddes 1932, och gick bort alldeles för tidigt redan 1966. Hon hade två ettor på Tio i Topp, nästa blev The Birds And The Bees, sommaren 1965. Hon hade hela 21 låtar på Englandslistan under sin korta karriär som började 1961. Trots sin svåra sjukdom (leukemi) uppträdde hon till "the bitter end". http://www.almacogan.com/

Säsongsavslutning

Ikväll hade vi avslutning för säsongen i Sällskapet Deckar-vännerna på Lilla Hornsberg. Fint väder, god mat, trevligt sällskap, gemenskap och några knepiga tävlingar gjorde kvällen till en fin sådan.

Dagens gäst var advokaten Louise Bjurwill som både agerat i rollen som domare och varit manusförfattarna behjälplig i TV-serien Livet i Fagervik. Det var trevligt att höra henne berätta om hur det är att vara brottsmålsadvokat idag.

Sören Alsén: En blues i Mars - Bokomdöme

En blues i mars
Av Sören Alsén
Recito 2010
På omslaget kan man läsa om debutanten Sören Alsén; han är så fullkomligt okänd att namnet lika gärna kunde vara en pseudonym. En googling på hans namn gav 1.790 svar – så uppenbarligen finns han.

En blues i mars handlar om svartsjuka och ändlig kärlek. Huvudperson är den odräglige läraren och besserwissern Erling Brodén – omtyckt av ungefär ingen. Det kanske är därför han också blir bedragen av sin fru, en händelse som triggar igång en mängd skeenden. Erling blir inblandad i brottslighet och får kanske sitt moraliska straff.

Boken börjar mycket trevande. Inget lämnas åt läsarens egen fantasi och adjektiven har blivit en bristvara. Allt beskrivs in i minsta detalj. Så småningom finner författaren en mer humoristisk ton. Dock är det inte mycket som har sannolikhetens prägel. Alla människor är som karikatyrer.

Här finns ändå ett författarskap att bygga på. Med lite hjälp kan det nog bli ganska anständigt så småningom.

Betyg: 1 tomteluva

Leva och låta dö - Filmomdöme

Leva och låta dö

(Live and let die) 1973

Regi: Guy Hamilton

Roger Moores första film som James Bond. Saknaden efter Sean Connery blev omedelbart stor. Roger Moore kan förmodligen bara spela en roll, som Helgonet Simon Templar eller som Brett Sinclair i Snobbar som Jobbar. När han iklär sig Bondkostymen är han fortfarande en ganska arrogant engelsman, who couldn't care less. Att damerna dras till honom som flugor till den berömda sockerbiten är en gåta.

Men det är klart. Syftet är att det ska vara lite komiskt och lite underhållande. Men för mig blir det bara tröttsamt och tråkigt. Dessutom är det omitiverade dödandet av vakter och småfolk runt den stora boven bara osmakligt. Storyn är densamma som i alla Bondfilmer, en galning försöker ta över världen - James Bond stoppar honom - hans imperium spräng bildligt i miljoner bitar.

Musiken är alltid bra. James Bond temat får man naturligtvis höra. Titellåten Live And Let Die är skriven och framförs av Paul & Linda McCartney.

Betyg: 2 tomteluvor

Avlyssnat

I förra veckan en solig eftermiddag satt jag en stund på Ulla Winblads uteservering på Djurgården. Jag kunde inte låta bli att avlyssna bordet bredvid där fem äldre damer satt.

- Ska vi ta in en flaska vin till?

- Ja vi är ju pensionärer, vi ska väl tåla lite vin.

- Men börjar inte ishockeyn snart på TV?

- Danmark ska dom väl slå.

- Säg inte det, de kan vara ganska jävliga.

- Och de har en svensk som chef.

- Vi måste gå nu om vi ska hinna.

- Nä, vi tar det där vinet istället!!!

Och vin blev det, minst en flaska. Jag gick.

Veckans låt 59

Den 23 maj och tre veckar framåt huserade Liverpoolbandet The Searchers på Tio i Topps första plats med Don't Throw Your Love Away. Jag gillade den skarpt när den kom, nu vet jag inte varför.

The Searchers var ett av de bästa banden från Liverpool som trädde fram i Beatles skugga. De hade två Englandsettor, förutom den här också Needles And Pins. De hade stora framgångar under några år, men svalnade sedan. Men de turnerar fortfarande, även om gubbarna nu är i sjuttioårsåldern. http://www.the-searchers.co.uk/ Här kommer en ljudmässigt kass version. Men den är live....och från DÅ!!!

Varg Gyllander: Bara betydelsefulla dör - Bokomdöme

Bara betydelsefulla dör
Av Varg Gyllander
Bra Böcker 2010
Varg Gyllander följer upp förra årets lovande debut Somliga linor brister med en ny kriminalroman om de två kriminalteknikerna Ulf Holtz och Pia Levin. De är varandra motsats inte bara i kön och ålder, utan också i bakgrund och syn på sitt arbete. De är fortfarande lite frifräsare i polisutredningarna, men hur skulle de annars kunna inneha huvudrollerna i dessa böcker. Författaren har ett så extremt lätt och ledigt språk att man mycket snabbt kommer till sista sidan. Tyvärr kunde jag på ett tidigt stadium lista ut vem den värsta boven var eftersom en gammal välkänd mall var använd, medvetet eller omedvetet. Actionscenerna som fanns i den första boken har tonats ner, vilket bara är positivt.

Vi får äntligen veta mer om både Holtz och Levin, men jag är så nyfiken på deras bakgrund och drivkrafter att jag önskar mig ytterligare information. Men det kommer säkert i efterföljarna. Fler böcker lär det bli om författaren håller vad de två första böckerna lovar.

Boken inleds med ett mycket spektakulärt mord på en nazistledare vid en av den rörelsens stora manifestationer i en stockholmsförort. Kriminalteknikerna dras in i utredningen och tvingas gräva i gamla familjehemligheter, samtidigt som de brottas med sina egna problem. Många frågetecken väntar på uträtning: Vad hände i Örnnästet? Vem var mannen på mordplatsen?

Varg Gyllander är väl insatt i polisarbete, pressekreterare vid kriminalpolisen som han är. Han har också förmågan att förmedla sin kunskaper och göra dem spännande för oss deckarläsare.

BETYG: 4 tomteluvor

17 maj - Heja Norge

Jag begav mig till Skansen igår för att på nära håll följa firandet av Norges nationaldag. Det bor en del norrmän i Sverige, men det var ändå mäktigt att se dessa massor av folk som samlats för att sjunga, lyssna på tal, umgås, picknicka och vifta med flaggor. Och så många barn.

Och vilka träffar man på där, om inte familjen Falkum: Lilla Leah, Anders & Anna-Maria, och A-M's föräldrar Branka och Zeljko. En sådan trevlig överraskning...och ett sådant fantastiskt väder, värdigt en nationaldag. Fler bilder finns på http://picasaweb.google.com/harryfriberg/17Maj2010#

Agent 007 med rätt att döda - Filmomdöme

Agent 007 med rätt att döda
(Dr. No) 2001
Regi: Terence Young
Eftersom jag skaffat Blue Rayspelare har jag också skaffat några filmer i den tekniken. Den första James Bondfilmen har blivit restaurerad och kan nu ses med fantastisk kvalitet.

Och de första filmerna har ju Sean Connery som Bond. En skådespelare med en sådan integritet att det alltid blir bra. Storyn är naturligtvis lika skruvad som vanligt. Den mystiske Dr. No vill ta över världsherraväldet genom att till en början förstöra USA:s rymdprogram. Men då kliver hjälten in i bilden, och James Bond är verkligen en sådan. Trots att han ofta ligger ganska risigt till reser han sig på nio, och klarar biffen. Något annat är otänkbart. Och kvinnorna faller som käglor. Något annat är lika otänkbart.

Som underhållning är de första Bondfilmerna högklassiga, men det onödiga dödandet som förekommer känns lite kvävande.

BETYG: 3 tomteluvor

Blå grodorna

Hustrun och jag delade ut en julklapp igår. Vi tog min bror till Scalateatern för att lyssna och se Peter Carlsson & De Blå Grodorna.

Peter Carlsson är ett hygglo (född 1952) och har nu underhållit svenska folket med sina shower i sexton år. Feelgoodshower som bygger på mycket musik och massor med berättelser & anekdoter. Alltid fullsatt trots att han inte marknadsför sig nämnvärt. Tidigare arbetade han vid Dalateatern och var också medlem i sextiotalsgruppen Jailbird Singers som låg på Svensktoppen med När Björkarna Susa. Han var den ende i gruppen som inte suttit inne.

Förra året var vi och tittade på honom på Dalhalla. Jag filmade med min lilla fickkamera och la ut på YouTube och här på bloggen. Det klippet har nu setts av 8.387 personer. http://nissescherman.blogspot.com/2009/05/bla-grodor.html Och här ett inslag från TV2 med lite svensk reggae:

Hans-Olov Öberg: En gudabenådad bullshitter - Bokomdöme

En gudabenådad bullshitter
Av Hans-Olov Öberg
Kalla Kulor Förlag 2001
Det här är lite känsligt. Hans-Olov var min lärare på deckarkursen i London. Han har gett ut en dryg handfull deckare som jag hade tänkt läsa nu under sommaren. Han debuterade med denna finansthriller med ekonomijournalisten Micke Norell som huvudperson.

Normalt är jag allergisk mot finansthrillers, eftersom ämnet inte intresserar mig ett dyft. Men här är själva finansbiten nedtonad, rent av förståelig. En seriemördare går lös i finansvärlden. Han verkar känna sina offer som han avrättar kallblodigt. Kan det rent av vara Norell som är mördaren, eller nästa offer? Mordgåtan är knepig och bra konstruerad. Det blir lite spännande.

Handlingen är förlagd till Stockholm, en miljö som författaren känner och väl beskriver. Annat som det finns gott om i boken är adjektiv och liknelser. Det märks att han ansträngt sig för att ge så målande beskrivningar som möjligt. Det kan ibland bli lite överdrivet. Men inte så krystat som dialogen är, framförallt i Micke Norells samtal med sambo och barn. Jag hoppas att det går över till kommande titlar.

Dessutom är han av de många som inte lärt sig stava till det engelska ordet loser. Men det viktigaste är kanske att inte vara en. Och det är han inte. Han är en synnerligen trevlig prick.

Betyg: 2 tomteluvor

Bockholmen

Bröllopsdagsmiddagen på Bockholmen blev en hit. Fantastisk miljö, trevlig personal och underbar mat. Mjauuu!!!Det här svalde vi:

Drink: Mumm champagne

Förrätt: Olivoljebakad vit sparris, grov timjanvinaigrette, olivkött & rostad paprika (Lena) - Bockholmsklassiker = löjrom, syrlig mandelpotatiskräm, schalottenlök, kavringskrisp, dill, citron & olivolja (jag). Drycker: Aoc Alsace Domaine Marcel Deiss (Lena), Firefinch Sauvignon Blanc, Springfield Estate (jag)

Varmrätt: Saffrans- och skaldjursris, hummer, gambas, pilgrimsmussla, blåmussla, röding, tonfisk, pinjefrö, aioli & krutonger. Dryck: Chablis Domaine De La Boissoneuse.

Dessert: Kärleksburk = Vanilj- och kardemummapannacotta, rabarber, jordgubbar, mynta & chokladkrutonger. Dryck: Kaffe - capuccino resp. machiato.

Ta er dit vet jag!!!

Johan Theorin: Blodläge - Bokomdöme

Blodläge
Av Johan Theorin
Wahlström & Widstrand 2010
Precis som Mons Kallentoft håller Johan Theorin på med en årstidsserie, en bok för varje. Båda författarna har nu kommit fram till våren. Kallentofts kommande bok heter Vårlik och Theorins nu trdeje bok heter Blodläge. Blodläge är ett oxiderat skikt i gamla stenbrott som uppstått när marken där legat under vatten för tusentals år sedan.

Theorin har som tidigare byggt sin historia av tre grundpelare. Där finns själva kriminalgåtan, där finns aningen av det övernaturliga, här i form av älvor och troll. Och framförallt finns där flera familjehistorier, främst tragedier. Det är de senare ödena som fascinerar mig mest. Han skriver mest om olika former och på flera plan om sorg, rädslor och tillkortakommanden. Dessa familjehistorier vävs samman, kolliderar och konfronteras i en liten by på Ölands Alvar. Och just Alvaret är en perfekt plats för Theorins naturväsen att husera.

Under påsken flyttar nya invånare till byn. Bland annat i två nybyggda villor, men även till gamla stenhuggarstugor. Vissa söker ensamheten, vissa söker svar på gamla gåtor om älvor och troll.

Tragiken och dramatiken i relationsbeskrivningarna fångar mig mycket även om också kriminalhistorien är intressant. Men den actionfyllda upplösningen kunde jag varit utan. Den stilla och sökande tonen i boken hade kunna fortsatt till sista sidan.

Theorin vann 2007 priset för bästa svenska nykomling inom kriminalgenrén med Skumtimmen och 2008 priset för bästa svenska kriminalroman med Nattfåk. Han har också utgivits i många länder. Jag tycker denna tredje bok är den bästa och väntar spänt på nästa årstid.

BETYG: 5 tomteluvor

ÅÅhh en sådan härlig dag

Granitbröllop. Hustrun & jag har idag varit gifta i 32 år. Champagne och chokladpraliner från Handgjort till frukost och så småningom middag på Bockholmen. Mjauuu!!

Danslärarens återkomst - Filmomdöme

Danslärarens återkomst

2004

Regi: Stephan Apelgren

Filmen är baserad på Henning Mankells kriminalroman med samma namn. Huvudrollen, den unge polisen Stefan Lindman, spelas av Jonas Karlsson. Många andra duktiga skådespelare syns i övriga roller: Lia Boysen, Mats Bergamn, Göran Graffman och mina favoriter Lena Granhagen och Sven-Bertil Taube.

En av Stefans gamla kollegor har blivit mördad i Härjedalen. Han beger sig dit och när han vänder på en och annan sten finner han inte vad han väntat sig. Den makabra historien som rullas upp har förgreningar ända in i Stefans familj.

Precis som boken blir filmen mycket spännande. De onda människorna framträder mer och mer. Dramatiken stegras. De nästan tre timmar som filmen varar blir aldrig långtråkiga. Jag tror att detta från början var en TV-serie, därav den relativt långa speltiden.

Betyg: 3 tomteluvor

Veckans låt 58

Endast en vecka lyckades Millie (ännu inte fyllda 18) ligga etta på Tio i Topp med My Boy Lollipop. 16 maj 1964 röstades hon in där av jurygrupperna i Stockholm och Arvika. Programledare var legendaren Klas Burling.

Millie föddes som Millicent Small på Jamaica 1942. Hon lyckades inte få några fler hits än denna och försökte sig då på en karriär som utvikningsflicka, med lika liten succé. Här en inspelning från finsk TV. Var bara lugna - finnarna tänder ljuset så småningom.

Ocean's Eleven - Filmomdöme

Ocean’s Eleven
2001
Regi: Steven Soderbergh
Detta är en film utan allt för många bottnar. Det är en riktig skröna med ett stort antal stjärnor i både huvud- och biroller. Man återfinner Brad Pitt, George Clooney, Elliott Gould, Matt Damon, Andy Garcia, Julia Roberts m fl. Efter en ganska trög och tråkig start där alla huvudpersoner mest ägnar sig åt att vara så balla som möjligt tar sig filmen och det blir riktigt roligt och underhållande till slut.

De har en plan. Reglerna är enkla. Om allt går som det ska blir bytet minst 150 miljoner dollar. Delat på elva. Att ge sig på en kupp mot Las Vegas kasinon är ingen barnlek. Eller kanske ändå, i alla fall i denna film. Den är oblodigt gjord och med stor lekfullhet. Det är meningen att man ska heja på bovarna, och det gör man.

Filmen är inte värd att ens få lukta på en Oscar, men några tomteluvor för lättsam underhållning kan den ändå få.

BETYG: 3 tomteluvor

Morgon med DN och Melodikryss

Sådan är rutinen en vanlig lördagsmorgon. Frukost med kaffe, juice, fil, müsli, mackor med t ex leverpastej & saltgurka samt ost & rädisor. Dagens Nyheter och Melodikryss.

Dagens Melodikryss var lite blandat där man bland annat sökte efter kompositören till många av Edvard Perssons låtar. Svaret var den numer ganska okände Alvar Kraft. Krysset brukar annars oftast vara ganska lätt, man kan redan innan låten spelas lista ut svaret i många fall.

Eldeman gratulerar kryssvinnare

Och mitt i Krysset är det alltid nyheter på radion. En av dagens: Tusentals ungdomar köade utanför Kulturhuset i Stockholm för att komma in och få göra audition till TV-programmet Idol. Vart är världen på väg???

Jag hittade många små lustigheter från sporten i DN idag:

* TV4-journalisten Patrick Ekwall twittrar om en antifotbollskrönika som Fredrik Strage skrivit: "Det är alltid kreddigt att säga att man är ointresserad av sport. Men man betraktas som idiot om man inte vet nåt om musik eller litteratur."

Ekwall & Zlatan

Kommentar från bloggen: Men snälla Patrick, det är inte därför du betraktas som en idiot!!!

* Ishockeyns förbundskapten Bengt-Åke Gustafsson har skiljt sig p g a att heltidsengagemanget ledde till skilsmässa. Han får frågan om han ångrar sig? "Det går inte att ångra det som har hänt."

Bengt-Åke

Kommentar från bloggen: Ska man ångra det som inte hänt?

* Johan Croneman skriver om att AIK's målvakt Tomi Maanoja hängts ut i media av sina lagkamrater. "Dulee Johnson babblade på att man inte får spela som en femåring. Får man uppträda som en? AIK har släppt in 14 mål, lika många som sju allsvenska kollegor. Ni har gjort sex mål, Dulee, var finns problemet nu? Har Tomi Maanoja gjort för få pytsar framåt?

Croneman

Kommentar från bloggen: Jag är glad att jag är djurgårdare så att man slipper skämmas!!!

Thomas Ahrens: Makten och närigheten i evighet? - Bokomdöme

Makten och närigheten i evighet?
Av Thomas Ahrens
Hexa Förlag 2009
Av en slump har jag nu läst en bok av Thomas Ahren som jag med största sannolikhet tror är gift med Anita Ahrens, vars senaste bok jag lämnade ett omdöme om för ungefär en vecka sedan. Men så är det. Världen är liten. Och det tyckte jag också om handlingen som på många ställen överensstämde med min senaste situation i arbetslivet.

När jag började läsa blev jag ganska irriterad. Jag tyckte språket var övertydligt. Inget lämnades åt läsaren att ana, gissa eller förstå. Men efter hand blev det roligare och roligare, dråpligare och mycket träffsäkert. Makten och närigheten är en skröna om affärsvärlden. Författarens beskrivningar av hur det går till i direktions- och styrelserum är så dråpliga att det blir spännande av den oförställda humorn.

En A-lagare och en städerska lyckas skaka om den stora koncernen. En koncern som med arbetsgrupper och projekt försöker styra sina anställda och sin verksamhet. Det är så klockrent beskrivet att jag utan problem kan känna igen mig också i den stora koncern som jag arbetat i, och numera är uppsagd ifrån. Det spel under täcket som pågår i affärsvärlden är här skrattframkallande och säkert allmängiltigt på många ställen.

Emellanåt märks det att Thomas Ahrens är skönlitterär debutant. Men sådant går att arbeta bort om han fortsätter i samma stil.

BETYG:3 tomteluvor

Jag minns Brita Borg

Brita Borg har gått ur tiden, 83 år gammal. När jag var liten parvel var hon en av mina idoler. Hon uppträdde ofta med Povel Ramel i hans Knäppupprevyer och blev en folkkär artist med nummer som Fat Mammy Brown och Alla Kan Ju Inte Älska Alla Här I Världen. Hon började i revygruppen Vårat Gäng och var medlem i sånggruppen Flickery Flies.

Hon låg länge på Svensktoppen med Ljuva Sextiotal och representerade Sverige i Eurovision Song Contest 1959 med Augustin. Så här såg det ut när hon tävlade i Cannes:

Veckans låt 57

Jag började min genomgång av Tio i Toppettor med Eddie Hodges I'm Gonna Knock On Your Door, etta 14 oktober 1961. Nu är vi framme vid 2 maj 1964 (drygt 46 år sedan). Då och två veckor framåt toppades Tio i Topp av Terry Staffords Suspicion.

Han föddes 1941 och avled 1996. Han var en amerikansk Elvis Presley sound-a-like och hade sin största framgång med denna låt. http://keepkey.yochanan.net/terry.htm

Nu när våren är här...

...och det nästan är varmt till och med, känns det lägligt att byta musik i MP3'an. Lite Puff Daddy, Frank Zappa, Rolling Stones & Frank Sinatra t ex. Lista finns längre ner i vänsterkolumnen.

Åh en sådan härlig dag!!!!

1972 spelade Kisa Magnusson in en Djurgårsplatta med tre sånger som klacken fortfrande sjunger. Tyvärr dog denna svenska soulsångerska alldeles för tidigt 2003. http://www.kisamagnusson.se/index.htm
Och idag var det förmidddagsderby mot Gnagarna. 2-1 till mina hjältar. Gnagarna gnällde efteråt på allt och alla. Ett gott råd: Spela bättre fotboll - sluta tro att hela världen är emot just er.