Lana Brunell & Thomas Bodström: Ditt hjärta är mitt - Bokomdöme

Ditt hjärta är mitt

Av Lana Brunell & Thomas Bodström

Dibb Förlag 2020

ISBN 9789198478761, Inbunden, 291 sidor

Antalet författarpar slutar aldrig att växa verkar det som. Här är ytterligare en konstellation som innehåller en rutinerad deckarförfattare. Thomas Bodström är välkänd inte bara för det naturligtvis. Han är advokaten som också har varit justitieminister. Hans skrivarpartner Lara Brunell debuterar här som författare av kriminalromaner. Hon är journalist och har tidigare skrivit barnböcker, låtar och krönikor.

Jag antar att detta ska bli starten på en serie om Motalapolisen Nina Malm. Då har den staden fått sin fiktiva polis också, Östergötland är ju annars tidigare inmutat av bl. a Mons Kallentoft och Emelie Schepp. Det är en av de saker jag tycker om i denna bok, skildringen av Motala.

Där sker ett mord samtidigt som Nina framträder som vokalissa på en konsert. Fler brott sker och Nina blir hårt ansatt av pressen (i form av hennes syster Danny), åklagaren och allmänheten. Samtidigt har hon relationsproblem. Lite som vanligt i dagens kriminalromaner alltså.

Nina Malm är annars en ganska osympatisk person. Hon platsar inte in i schablonen med den trevlige huvudpersonen. Annars vimlar det av genrens övriga klichéer. En läcka i polishuset, den slemme stockholmsadvokaten, dåligt snutkaffe, en inkompetent förundersökningsledare med mera.

Dessutom saknas nästan helt gestaltningar. Det mesta skrivs läsaren direkt på näsan. Även det som inte nämns kan förstås av karaktärernas handlingar. Det har författarna missat. Jag kommer på mig med att längta efter en professionell redaktör som kunde sätta tänderna och rödpennan i texten. När jag också kunde gissa rätt gärningsperson väldigt tidigt, blev jag lite nedstämd.

Det finns som man kan förstå mycket att förbättra till nästa del i serien, om det nu är tänkt en fortsättning. Det skulle läsarna vinna mycket på.

Betyg: 2 tomteluvor  

Privat foto

Märkliga skivomslag 769

Mr Bibb ser mest ut som en bilhandlare utan skrupler.

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

Björn Hellberg: Narrspegel - Bokomdöme

Narrspegel

Av Björn Hellberg

Lind & Co 2020

ISBN 9789179032524, Inbunden, 327 sidor

Polisen Sten Wall har vi inte hört något från på några år, 2017 var senaste gången. Det är den polis som Björn Hellberg oftast använt i sina deckare. Jag tror att det här är 25:e gången han utreder brott i den fiktiva staden Staden. Man kan hitta många likheter med författarens egen hemstad Laholm, men fördelen med att ha en fiktiv stad är ju att man kan bygga landskapet lite som man vill.

Handlingen cirkulerar mycket kring olika relationer och innehåller en stor mängd passion. Det verkar som om Björn Hellbergs böcker mer och mer har fått det innehållet i takt med författarens egen stigande ålder. Naturligtvis sker här en hel del brott också. Ond bråd död i form av mord, flera stycken.

En smitningsolycka med dödlig utgång utlöser flera våldsamma händelser. Är det bilföraren som försöker göra sig av med eventuella vittnen? Sten Wall får en del att fundera på.

Björn Hellbergs språk är oomtvistat perfekt. Faktum är att det nästan är för perfekt. Han skriver med en stil och finess som är både behaglig och gammaldags. Det kan nästan bli så att språket blir viktigare än berättelsen. Det går också ut över spänningen.

Trots det allvarliga ämnet blir det lite för gemytligt, det känns inte på riktigt. När dessutom intrigen bygger en hel del på tillfälligheter och inte på polisens gedigna arbete närmar sig boken feelgoodgenren.

Men Björn är Björn. Han har sina trogna fans. Dem gör han aldrig besvikna. De kan gotta sig i ännu en Sten Walldeckare i gammal välkänd stil. Man vet vad man får.

Betyg: 3 tomteluvor  

Foto: Mats Andersson

Martin Rössel: Curare - Bokomdöme

Curare

Av Martin Rössel

Lind & Co 2020

ISBN 9789178618992, Inbunden, 395 sidor

Här har vi en debutant ytterligare, och en intressant sådan. Martin Rössel är en känd musikprofil. Han är låtskrivare och producent och har dessutom spelat in. Dels under eget namn dels i bandet Dom dummaste.

För övrigt finns det många musikaliska referenser i boken. Jag hade gärna sett en referens till en spellista på Spotify för att kunna lyssna på under läsning. Men jag letade upp låtarna där under läsning för att få lite av den stämning som kanske var avsedd.

Det är en hiskelig historia som författaren fått ihop. Sannolikhetsgränsen är sprängd med råge, men ibland kan man acceptera det för att få i sig en spännande historia.

En man hittas brutalt mördad och skändad på Östermalm i Stockholm. På mordplatsen har mördaren målat bokstaven X, eller är det ett kryss, eller vad ska det betyda. Det klarnar så småningom och sätter en extra press på polisen.

Erika Hård, som gör skäl för sitt efternamn, får i uppdrag att leda utredningen. Fler liknande mord följer och det blir komplicerat. Hon lyssnar på hårdrock, tränar MMA och vet inte hur hon ska ha det med sina relationer. Hon är homosexuell, vilket har blivit vanligt bland kriminalromaners poliser. Men hennes yrke gör att hon har svårt att hålla fast vid någon. Jobbet kommer före. Också det vanligt i dagens deckare.

Martin Rössels språk lämpar sig väl för thrilleraktig spänning. Det är högt tempo, bladvändande och cliffhangers. Allt som man kan begära.

Är då allt på topp. Nja, det finns förbättringspotential. Gestaltningarna är inte riktigt godkända, vissa saker skriver författaren i onödan. Allt behöver inte sägas, läsaren är inte dummare än att han/hon begriper ändå. Den humor som finns insprängd skulle jag också vilja ha lite vassare.

Lite gubbgnäll blev det där, men i det stora hela är detta en överraskande bra debut. Erika Hård är en intressant karaktär och fortsättning lär följa.

Betyg: 4 tomteluvor  

Foto: Cato Lein

Veckans Tio i Topplåt 738

The Deejays: Zip-A-Dee-Doo-Dah
In på listan 10 december 1966
Låg kvar i 2 veckor, Högsta placering: 7

Veckans Tio i Topplåt 737

Johnny Tillotson: Judy, Judy, Judy
In på listan 28 september 1963
Låg kvar i 1 vecka, Högsta placering: 8

Märkliga skivomslag 768

Här kryllar det av fördomar. Hu!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

Tony Johansson: Källa X - Bokomdöme

Källa X

Av Tony Johansson

Lind & Co 2020

ISBN 9789179032395, Inbunden, 363 sidor

I serien om Landskronapolisen My Englund och journalisten Erik Larsson är detta den tredje delen. Författaren bor i Lund och har skrivit krönikor i så geografiskt skilda tidningar som Skånska Dagbladet och Västerbottens Folkblad.

Berättelsen tar sin början på Ven där en man hittas död. På platsen finns också ett självmordsbrev där mannen tar på sig skulden av ett mord på en inte namngiven kvinna. Polisen tror sig ändå veta vem kvinnan är, de båda offren är journalister.

Erik Larsson är vän med kvinnan och driver en parallellutredning för att få klarhet. Vad arbetade de båda offren med, och var är egentligen kvinnans lik? Eller lever hon? Frågetecknen är svåra att räkna.

Det är många olika spår som polisen följer, mer eller mindre relevanta. Det visar sig så småningom handla om illegal vapenhandel med främmande makt. Både polisens och journalistens efterforskningar är snåriga och segdragna. Därför blir de smått långtråkiga.

Karaktärernas egna relationer tar också en del plats i boken. Det är inte där författaren är som bäst. Han briljerar mer i de actionfyllda scenerna. Sådana finns det, de känns som russinen i kakan.

Tony Johansson har nu etablerat sig på den svenska deckarhimlen. Han har en potential som jag hoppas att han tar tag i och utnyttjar mera.

Betyg: 3 tomteluvor

Foto: Per Wilkens

Mats Svensson: Den trettonde bomben - Bokomdöme

Den trettonde bomben

Av Mats Svensson

Lind & Co 2020

ISBN 9789178616947, Inbunden, 254 sidor

Författaren är utbildad civilingenjör och bor i Skåne. Det här är hans debutroman. Min första tanke när jag höll i boken var: så skönt med en titel i vettigt format. 250 sidor är alltför sällan man hittar numera. Just den här romanen hade definitivt inte hållit för ett större antal sidor ytterligare.

Här handlar det om svenska atomvapen. Ett Viggenplan störtar under en övning 1972. Vad inte många vet är att planet var bestyckat med en kärnvapenrobot. Detta får så småningom återverkningar i modern tid.

Bokens huvudperson är Alina Dragovic som är polis och arbetar på kontraterroristenheten i Skåne. Hon och hennes kollega Omar följer upp ett spår om en möjlig terrorcell. Oväntat hamnar de i en eldstrid och Alina ställs inför val och situationer som hon inte var beredd på. Liv och död i fokus.

De gamla svenska kärnvapnen spökar och det är många som är ute efter sanningen, och kanske också efter eventuella kvarvarande missiler. Hemliga grupperingar och ryska intressen är ute efter svaren liksom Alina och svenska myndigheter.

Författaren har inte fallit för att briljera i vapenförkortningar och konstiga organisationsnamn. Det är annars lätt gjort i en thriller av detta slag. Det är istället mycket spännande men vill ändå inte riktigt krypa under skinnet trots det extremt allvarliga och seriösa ämnet. Därtill är karaktärerna lite för endimensionella. De gestaltningar som är nödvändiga för att höja läsvärdet saknas.

Kanske får vi återse Alina igen. Jag hoppas då på en mer genomarbetad bok med precisare personporträtt.

Betyg: 3 tomteluvor  

Foto: Emil Malmborg

Mari Jungstedt: Innan molnen kommer - Bokomdöme

Innan molnen kommer

Av Mari Jungstedt

Albert Bonniers Förlag 2020

ISBN 9789100183257, Inbunden, 298 sidor

Ljudbok, 7 timmar 55 minuter, Uppläsare: Katarina Ewerlöf

För första gången konsumerade jag Mari Jungstedt som ljudbok. Det var ingen oangenäm upplevelse. Katarina Ewerlöf gör ett bra arbete och lyckas hålla min uppmärksamhet hög. Jag får för mig att Katarina och Mari har liknande röster. Erfarna, lätt hesa och med stort magstöd. Röster som man litar på och som gifter sig med den här berättelsen.

Författaren har i och med den denna bok lämnat Gotland och det för andra gången. Det här är första delen i en serie som hon har kallat Málagasviten. Oklart hur lång den blir. Jag kan inte säga att jag saknar Anders Knutas och de övriga i Visby. Lite slentrian hade det kanske smugit sig in i skrivandet om de karaktärerna.

Nu är det en svensk lärare i huvudrollen, Lisa Hagel. Hennes man har svikit henne och de är under skilsmässa efter trettio års äktenskap. Lisa överraskar sig själv genom att köpa ett ganska nedslitet hus i en spansk by. 

Hon träffar polisen och änkemannen Hector Correa på en flamencokurs och man behöver inte vara Einstein för att gissa att dessa två kommer att dras till varandra. Vi får se hur lång startsträckan är.

En åklagare med svensk fru blir mördad brutalt vid en sevärdhet i Ronda. Hector Correa leder den komplicerade utredningen. Ytterligare mycket spektakulära mord inträffar och intrigen tätnar. Vissa spår leder ända tillbaka till general Francos tid.

Naturligtvis kan inte Lisa låta bli att lägga näsan i blöt. Det här är ju en Mari Jungstedtdeckare! Relationshistorien har lika mycket bärighet som kriminalgåtan. Om då den svenska lärarinnan stöter på Hector även utanför danskursen hettar det givetvis till lite snabbare.

Jag uppskattar verkligen att författaren har startat om. Det känns som nytt blod på flera sätt. En tätare intrig, intressantare karaktärer och en mycket väl gestaltad miljö. Det märks att Mari Jungstedt älskar Spanien. Det är inte utan att man som läsare blir lika frälst, bara av att läsa.

Även om den gryende kärlekshistorien mellan Lisa och Hector är viktig så går den inte ut över den spännande berättelsen. Morden är explicita och mycket upprörande.

Bra Marie, en nystart med mersmak.

Betyg: 4 tomteluvor  

Foto: Sarah Saverstam

Anna Roos: En evig sömn - Bokomdöme

En evig sömn

Av Anna Roos

Louise Bäckelin Förlag 2020

ISBN 9789177991304, Inbunden, 237 sidor

Författaren är i full gång med en serie som heter Morden vid världens ände. Det är alltså Trosa det handlar om och detta är del två av tre.

Vi får fortsatt följa revisorn Vera Jansson och å-barnen. Det senare är en benämning på barn och ungdomar som funnits i hennes bekantskapskrets i tidiga år. Det som hände då får återverkningar i nutid, precis som i den första boken i serien.

Vera kommer tillbaka till Trosa för att ha semester och för att återigen försöka sälja sitt hus. Hon är dock arbetsnarkoman och tar samtidigt ett uppdrag med revision av ett nätdejtingföretag. Man kan inte annat än imponeras av idén att ha en revisor i huvudrollen. Och det blir verkligen inte krystat eller konstigt som man skulle kunna tro.

Vera och hennes kamrater har haft en turbulent barndom. Där har mycket inträffat som ännu inte är riktigt utrett. I nutid hittas en ung flicka medvetslös efter en studentfest. Misstankarna riktas mot en person som Vera anklagat för närmanden i tonåren. Nättrollen pekar ut honom. Hela boken handlar för övrigt mycket om sociala media och dess avigsidor.

Det är många konflikter som kommer i dagen. Dessa skildras med allvar, men också med en god portion humor. Trots alla problem lockas läsaren till många småleenden. Karaktärerna har egenheter som var för sig är underhållande. Det lättar upp den annars mörka historien på ett intelligent sätt.

Persongalleriet är intressant. Anna Roos skapar ett sug efter att få veta mer om var och en av dem. Det kommer säkert att uppdagas ytterligare hemligheter i nästa bok. Hon gör det bra, men själva kriminalhistorien är än så länge bara en bisats. Kanske kommer det mer i del tre som jag ser fram emot med intresse.

Betyg 4 tomteluvor  

Foto: Ellinor Koda

Karlin & Schwarz: Dockfabriken - Bokomdöme

Dockfabriken

Av Karlin & Schwarz

Norstedts 2020

ISBN 9789113102054, Inbunden, 395 sidor

Åsa Schwarz har tidigare sex böcker bakom sig medan Lena Karlin har ett förflutet inom barnboksvärlden. När det gäller böcker för vuxna är hon en känd översättare.

Böcker med docka i titeln har de två senaste åren nästan översvämmat bokmarknaden, åtminstone när det gäller kriminalromaner. Det är förståeligt eftersom en docka i spänningslitteraturen eller i skräck skapar associationer av barn i fara, och det finns få saker som kryper innanför skinnet som det. 

Nu är det ändå inte sådant det handlar om här. Författarna har fokuserat på AI, artificiell intelligens och då speciellt på robotar. Det är inte det vanligaste bland ämnen i denna genre. Konstigt nog, det borde det vara. Det är ju spännande i sig. Här fungerar det bra som plattform för berättelsen.

Heinrich Beckar har skapat en robot som är mycket människolik. Den kan göra det mesta, som du och jag ungefär, inklusive konversera vettigt. Det som saknas är känslor och empati. Becker och Adam, som roboten heter, blir kidnappade. Säkerhetspolisen Alex Lindhage tar hjälp av Beckers fru Nora och av forskarkollegan Clara i sökandet. Men har de båda rent mjöl i påsen, och vad har egentligen Becker forskat på? Många spörsmål dyker upp under läsandet.

Författaren bäddar in intressanta frågeställning i den mycket spännande historien. Hur är samhället rustat för att ta emot AI i allt mer avancerad form? Kan robotarna manövrera ut oss vanliga människor? Det är lika mycket en debattbok som en spännande berättelse.

Nog är det en hisnade historia författarna fått ihop. Den vrider och vänder och överraskar rejält ett par gånger. Karaktärerna intresserar, men är för svagt gestaltade för att rejält ta tag i läsaren, i alla fall i mig. Men å andra sidan; hur gestaltar man en robot?

Ett nytt författarpar, ett av dessa otaliga, men de är absolut ett av de mer intressanta. Vi får se om det kommer mer från den duon.

Betyg: 3 tomteluvor  

Foto: Kajsa Göransson

Veckans Tio i Topplåt 736

Francis Bay: In The Mood
In på listan 10 februari 1962
Låg kvar i 3 veckor, Högsta placering: 10

Veckans Tio i Topplåt 735

The Searchers: Everybody Come And Clap Your Hands
In på listan 26 mars 1966
Låg kvar i 2 veckor, Högsta placering: 6

Märkliga skivomslag 767

Dansinstruktioner på en platta? Instruktioner av en svettig tönt! Frank Wagner, är inte det Joel Kinnamans infiltrerande roll.

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

Veckans Tio i Topplåt 734

CCS: Walking
In på listan 20 mars 1971
Låg kvar i 14 veckor, Högsta placering:2

Veckans Tio i Topplåt 733

The Mamas & The Papas: I Saw Her Again
In på listan 3 september 1966
Låg kvar i 2 veckor, Högsta placering: 5

Märkliga skivomslag 766

Det här ser ut som en tavla av konstnären Edward Hopper. Men OK då, det är faktiskt ganska fint.

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

Mina & Magnus Dennert: Tystnadens torn - Bokomdöme

Tystnadens torn

Av Mina & Magnus Dennert

Piratförlaget 2020

ISBN 9789164206633, Inbunden, 385 sidor

Debutanterna står som spön i backen i år. Och de har oftast något välskrivet att komma med också. Här är ytterligare ett förstlingsverk som absolut inte skäms för sig. Dessutom av ett författarpar; hur många sådana finns det i Sverige nu? Vad gör vårt land till en grogrund för att skriva tillsammans kan man undra. Mina och Magnus är dessutom ett par privat.

De anammar rådet att skriva där man står. De har drivit kontot #jag är här och även skrivet en faktabok med det namnet. Det hat och de mordhot de har fått motta är basen till denna kriminalroman. Den handlar som ni förstår om högerextrema krafters näthat.

Huvudperson är journalisten Roya Zand som har skapat en nätrörelse som har fått genomslagskraft. De mörka krafterna accepterar inte detta och vill stoppa henne – till vilket pris som helst. Kvinnor med koppling till Royas verksamhet hittas mördade och Roya dyker ner i de organiserade nätverken. Det får till följd att både hon och hennes dotter är i verklig fara.

Jag blir rejält mörkrädd av att läsa om vad dessa hatande personer har för åsikter och bevekelsegrunder och framför allt hur de försöker stoppa sina hatobjekt. Med nättaktik, som inkluderar fabricerade nyheter och lögner, och med våld. Författarna skildrar livet på nätet och de organiserade hoten på ett initierat, informativt och allra främst skakande sätt. Eftersom det de skriver har sannolikhetens prägel kan man inte bli annat än upprörd.

Bokens tema och bokens ändamål kan inte ignoreras. Jag har ändå vissa invändningar. Gestaltningarna av karaktärerna är inte tillräckligt djup för att engagera och visa av personerna är lite väl karikerade. Det gör att allt inte upprör tillräckligt mycket.

Författarna lämnar en öppning för en fortsättning och det är jag säker på att det blir. Det finns mycket mer att berätta i denna ännu oavslutade berättelse.

Betyg: 3 tomteluvor  

Foto: Jonatan Fernström