torsdag 29 september 2011

Ulla Bolinder: Domslut - Bokomdöme

Domslut
Av Ulla Bolinder
Ord Text Mening 2011
ISBN 9789197895378, Inbunden, 256 sidor
Ulla Bolinder är nu inne på sin femte kriminalroman. Hon skriver träget på i sin alldeles egna stil och får definitivt inte den uppmärksamhet som hon tveklöst förtjänar.

Hon låter sina böcker nästan ha formen av den klassiska brevromanen. Men istället för brev använder hon sig av polisförhör, protokoll, tidningsartiklar, domar och intervjuer av journalisten David Weber. Detta gör att man snarast kan kalla dess böcker för dramadokumentärer. Men det är så mycket mer än så. Ulla Bolinder skapar skickligt en spänning utan att någon gång vika från sin inslagna väg. Och man kan ju undra om det finns en tanke med att journalisten är namne med en känd SF och fantasyförfattare.

En tvåbarnsmor försvinner. Polisen och omgivningen står frågande. Via förhör och intervjuer med vittnen och misstänkta tvingas läsaren hela tiden skapa sig en egen bild av händelseförloppet. Misstankarna kastas åt olika håll. Det är som att sitta mitt i polisutredningen utan att för den skull behöva läsa allt utredningsmaterial. Författaren har valt ut vad läsaren ska få läsa.

Jag trodde inte en bok med ett sådant upplägg kunde bli så spännande, men jag hade fel. Att författarinnan hela tiden väver in olika former av samhällskritik ökar läsvärdet markant. Karaktärerna får inte nämnvärt liv med detta upplägg, men det är självklart – det är ju verkligheten som behandlas. Det kalla protokollspråket tar bort sådant. Men i allt det iskalla blir jag ändå mycket illa berörd när våld mot svaga beskrivs på det språket. Det kryper in under mitt skinn och jag försöker blunda bort vad jag läser. Plus också för det smakfulla omslaget av Magnus Körner.

Mest uppfriskande är ändå att läsa en riktigt bra bok som inte följer de gängse deckarmönstren.

Betyg: 4 tomteluvor

Maria Gustavsdotter: Flickan på kyrkogården - Bokomdöme

Flickan på kyrkogården
Av Maria Gustavsdotter
Isaberg förlag 2011
ISBN 9789176948460, Inbunden, 304 sidor
Maria Gustavsdotter har ett ganska innehållsrikt författarskap bakom sig. Men hon har aldrig skrivit någon kriminalroman tidigare, hon har mest ägnat sig åt historiska romaner. Vad är då naturligare än att börja med en historisk deckare när hon ger sig in i den här branschen?

Boken är tillägnad författarinnans mor och Agatha Christie. Javisst, detta är en pusseldeckare i Christies anda även om handlingen är förlagd till Uddevalla och året är 1824. Det är trevligt att det har börjat komma historiska deckare nu i Sverige, även om det är lite för sent för att få Flintyxan för bästa svenska historiska kriminalroman. Det priset lades tyvärr ner för några år sedan.

Några fattiga flickor hittas brutalt skändade och mördade i Uddevalla. Den första ligger på kyrkogården och den som snubblar över henne är den unga Aurora Ekblad. Aurora är till en början en askungeliknande person, kuvad av sina närmaste. Men i och med mordet växer hennes självkänsla och det visar sig att hon har mycket skinn på näsan. Hon blir i allra högsta grad indragen i mordhistorien och dess lösning. Som läsare blir man lite lätt förälskad i henne och önskar henne allt gott.

De historiska avsnitten i boken är initierat berättade och är mycket gripande och intressanta. Personteckningarna kanske är lite karikerade, men man blir ändå familjärt bekant med de flesta karaktärerna, allra helst som de så småningom får visa upp flera sidor av sig själva.

Flickan på kyrkogården är en alldeles utmärkt debut i denna genre. Den är berättad med så gott humör och med så mycket känsla för historien, för karaktärerna och deras bevekelsegrunder att jag önskar mig mer av samma författare. Och att Deckarakademin återupplivar Flintyxan.

Betyg: 4 tomteluvor

Veckans låt 130

20 januari 1968 och tre veckor framåt var det dags för The Bee Gees att trona överst på Tio i Topplistan för andra och sista gången. Låten Spicks And Specks gavs ut första gången 1966 i Australien. Den blev en hit där och i Holland precis som i Sverige. http://beegees.com/ 

onsdag 28 september 2011

Firmafest

När bilden togs var dessa deckarförfattare på plats från vänster till höger: Johan Theorin, Dan Buthler, Ingrid Elfberg, Anna Jansson, Marie Jungstedt, Carin Gerhardsen, Varg Gyllander, Ann Rosman, Jonas Moström, Viveca Sten, Inger Frimansson, Kristina Appelqvist, Dag Öhrlund, Cecilia Helle.

Under bokmässan hade jag den stora äran att få ta ett glas och småprata lite med gräddan av den svenska deckareliten på 23 Våningen på Hotel Gothia Towers. Den flitige Varg Gyllander hade kallat och många kom för en liten avkopplande stund mitt i allt mässjäkt.

Lite mer om mässan kommer inom kort på bloggen, men ytterligare mässbilder på deckarförfattare mm finns det här: https://picasaweb.google.com/101294537311882604648/Bokmassan2011#

tisdag 27 september 2011

Elias Palm: Causa mortis - Bokomdöme

Causa mortis
Av Elias Palm
Ordfront 2011
ISBN 9789170375736, Inbunden, 343 sidor
Det kommer många uppföljare i år från 2010 års debutanter. Elias Palms första bok hette Corpus delicti och hade rättsläkaren Ella Andersson i huvudrollen.

Ella återkommer nu och hennes sökande efter sin far fortsätter. Att använda olika yrkesroller i polisutredningarnas utkanter för att skapa en spännande intrig är både intressant och förhållandevis originellt, även om det på senare tid dykt upp bl. a. profilerare, psykologer och beteendevetare.

I Palms böcker finns inte många vanliga poliser. Rättsläkarna sätts rejält i centrum, till skillnad från i verkligheten. Det är lite konstigt men känns ändå trovärdigt eftersom handlingen i boken kretsar kring andra frågor än de rent polisiära.

Däremot fortsätter författaren att låta en oräknelig radda av tillfälligheter driva intrigen framåt. Det får i alla fall mig att tappa fokus och jag har svårt att koncentrera mig i läsningen.

Obduktionsavsnitten är lite läbbiga, men eftersom författaren har ett kallt och ganska direkt språk blir de ändå uthärdliga – till och med intressanta, rent av bokens behållning. Det märks att författaren själv är rättsläkare. Yrkesbeskrivningen är klockren och skapar en nyfikenhet på den yrkesgruppens arbete. Det avskalade språket blir i spännings- och actionavsnitten istället en belastning. Inga kalla kårar.

Ella Andersson får ett konsultuppdrag i USA som gäller eventuella mord på gamla krigsförbrytare från andra världskriget. Uppdraget visar sig slumpmässigt ha en ganska obegriplig koppling till ett fall i Sverige som hon arbetar med. Osannolikt nog finns där även förgreningar som rör Ellas familj. En liten trovärdighetsvarning utfärdas.

Här kan man läsa mer om Elias Palms arbete: http://www.eliaspalm.se/
En marknadsföringsfilm finns det också: http://www.ordfront.se/www.ordfront.se/Bocker/Kriminalromaner/Causa_mortis.aspx

Betyg: 2 tomteluvor

Text TV

Dagens Text TV gav mig några intressanta nyheter.

När höstens hummerfiske nu släpptes fritt såldes den första fångsten för 31 000 kronor per kilo. Alltså - jag älskar hummer men blir den någonsin så god. Vart är hummern på väg?

Dessutom kunde jag läsa att just idag har Sveriges resursförbrukning nått den nivå som är oss tilldelat för hela 2011. Siffror som är framräknade och beräknade med utgångspunkten att jorden inte ska gå under. Om Sveriges konsumtion skulle vara normen skulle det krävas tre jordklot och om USA's förbrukning gällde krävs det hela fem jordklot. Genomsnittsförbrukning i världen kräver ett och ett halvt klot. Vart är just den världen på väg?

tisdag 20 september 2011

Märkliga skivomslag 35

Det här albumet från 1967 var nog för psykedeliskt till och med för de psykedeliska. Man föreslår t ex att skivan ska spelas med fel hastighet.

Källa: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag

Veckans låt 129

I bloggens genomgång av topplistan Tio i Topps ettor under dess livstid 14 oktober 1961 till 29 juni 1974 går vi nu in på året 1968.

13 januari det året var det dags för en av listans flitigaste besökare The Hollies att toppa med sin låt Dear Eloise.

Spana in den här videon, och speciellt bakgrunderna, den är inspelad på Djurgården i Stockholm.

Anders de la Motte: [buzz] - Bokomdöme

[buzz]
av Anders de la Motte
Alfabeta 2011
När Anders de la Motte gav ut sin första bok [geim] 2010 förutspådde jag att han skulle få Svenska Deckarakademins pris för Årets bästa Deckardebutant. Nu sticker jag ut hakan och säger att han borde få pris igen – för Årets Bästa Kriminalroman. Men eftersom alla kandidater ännu inte är lästa, eller ens utkomna kanske jag ska inskränka mig till att han åtminstone borde vara nominerad. Allt annat är tjänstefel.

Att följa upp en sådan debutsuccé är naturligtvis inte lätt, till och med en något sämre bok hade varit mycket bra och läsvärd. Men författaren överraskar igen, nu genom att ha skrivit en helt igenom genomtänkt, spännande och inte minst originell bok som jag knappt kunde lägga ifrån mig. Jag läser ofta på tunnelbanan och funderade några gånger starkt på att tura ett antal rundor mellan Ropsten och Norsborg bara för att kunna läsa lite till. Men jag besinnade mig och missade bara att gå av vid rätt station en gång.

I [buzz] återkommer huvudpersonerna från debutboken, HP och hans syster Rebecca Normén. HP har blivit lite smartare och är inte fullt en lika misslyckad individ som förut. Rebecca visar fler mjukare sidor nu, hon är inte bara superpoliskvinnan. Återverkningarna av de förändringarna är bara positiva för boken. HP är fortfarande besatt och förföljd av Spelet. Han träffar den världsvana kvinnan Anna Argos som mördas och han blir höggradigt misstänkt för brottet. Han försöker med alla medel ta reda på hur allt hänger ihop. Det skulle han kanske inte ha gjort. Rebecca i sin tur blir förföljd på ett webbforum av den anonyma signaturen Maybey och försöker också reda ut hur allt hänger ihop. Inte ont anande korsas syskonens vägar och det blir mycket dramatiskt. Man kastas i läsningen tvärt mellan de två parallellhandlingarna och det är inte utan att man blir lite förbannad när man hela tiden tvingas vänta med att få veta hur det ska gå. Men så blir man uppslukad av den andra historien och så upprepas detta fram och tillbaka under bokens gång. Väldigt bra, men frustruerande.

Självklart kan den här boken läsas fristående, men jag tror att man har större behållning av den om man redan har läst [geim]. Och den avslutande lilla cliffhangern öppnar också upp för en fortsättning.

Det bästa med Anders de la Motte är att han har hittat ett alldeles eget språk att skriva böcker på. Ingen är som han. Man kan faktiskt undra var en 40-årig skånsk säkerhetschef har hittat det fantastiskt levande och uppfriskande ungdomliga språket. Att han är filmentusiast står också utom alla tvivel. Även om jag tycker att jag ser mycket film och kan lite grand så vet jag att jag missar de flesta av hans filmassociationer och filmrepliker som han kryddar texten med. Men man blir ändå glad varje gång man känner igen filmen.

Den första boken är redan såld utomlands och skall filmas. [buzz] kommer med all säkerhet att gå samma öde till mötes. Anders de la Motte har en rakt utstakad lysande framtid som thrillerförfattare framför sig. Jag undrar om inte ett skånskt företag ganska snart måste leta efter en ny säkerhetschef.

Betyg: 5 tomteluvor

måndag 19 september 2011

Maria Möller på Intiman

I fredags var det dags att dela ut lite födelsedagspresenter igen. Ett helt gäng med jubilarer hade vi tagit till gamla anrika Intiman på Odengatan i Stockholm.

På scen: Multikonstnären Maria Möller som kanske är känd för sina imitationer, men mest är hon naturligtvis en alldeles fantastisk sångerska med ett register bredare än någons. Allt från opera till rock. Vi var där på premiären och brottades med Stockholms kändisar. Jag har sett Maria förut och kunde konstatera att hon i denna show tonat ner sina imitationer och istället lyft fram sin egen sång. Jag förstår henne, även om jag saknade en del skrattpärlor som jag sett tidigare.

Gå till Intiman och se en härlig sprakande musikshow med många komiska inslag. Jag hittade en hobbyinspelning från Intiman från andra dagens föreställning med ett imitationspotpurri:

fredag 16 september 2011

Märkliga skivomslag 34


Shep Fields åtnjöt måttlig succé på 30- och 40-talet. Det kan man förstå när man får veta att han inledde varje låt med att humma en ton med sugröret i en skål vatten.

Källa: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag

onsdag 14 september 2011

Veckans låt 128

En av The Beatles banalare låtar var Hello Goodbye. Men det hindrade inte att den blev Tio i Toppetta 2 december 1967 och låg där i hela sex veckor.

Låten är skriven av Paul McCartney inspirerad av assistenten Alistair Taylor som satt och klinkade på ett piano. Texten har ingen mening men blev ändå en av gruppens största succéer, vilket retade John Lennon.

Gubbarna på Djurgården

Gubbarna var på lunch på Djurgården häromdagen. Vi träffade en kompis.
Foto: Den femte gubben

tisdag 13 september 2011

Releaseparty för Anders de la Motte

Bloggaren och författaren

Utsikten



Mer utsikt



Författaren
I förra veckan var det releaseparty för Anders de la Mottes nya bok [buzz]. Den förra [geim] fick förra året Svenska Deckarakademins pris för årets debutant. Jag recenserade den här på bloggen och fick rätt i det mesta. Den fick debutantpriset. Den har gått på export. Den ska filmas. http://nissescherman.blogspot.com/2010/09/anders-de-la-motte-geim-bokomdome.html

Med stor spänning har jag redan öppnat [buzz]. I läsande stund kan jag rapportera att den står inte debuten efter. Jag har svårt att slita mig hit till tangenterna. Boken lockar. Mitt omdöme  kan ni läsa här på bloggen på recensionsdagen 20 september.


Boken
Releasepartyt hölls i Hitechskrapan. Det är mittenhöghuset i Hötorgscity. Högst upp med en vidunderlig utsikt över vackra Stockholm. Lämplig plats eftersom en stor del av den nya romanen utspelas där.  
Foto: Maria Scherman och http://www.skuggeco.se/anders-de-la-mottes-bokrelease-for-buzz/
Systern och bloggaren


Anna Bovaller: Äppelkyrkogården - Bokomdöme

Äppelkyrkogården
Av Anna Bovaller
Norstedts 2011
Anna Bovaller har utvecklats som deckarförfattarinna sedan debuten för två år sedan med Svinajakten. Positivt. Hennes böcker har blivit tätare, spänningen har ökat och mysrysarinslagen har tonats ner. Men hon använder sig ändå av de ingredienser som de flesta av dagens kriminalromaner är kryddade med. En historisk händelse som får ödesdigra konsekvenser i våra dagar är den gängse orsaken till brott i deckare för närvarande tycks det.

Så är det också här, även om intrigen har många parallella händelseförlopp som läsaren till en början inte kan förstå eller samordna. Det är bra, det skapar nyfikenhet och intresse. Handlingen är förlagd mestadels till Ungern, men även en viss del till Österlen där den dramatiska upplösningen äger rum. Naturligtvis finns det trådar till Ungernrevolten 1956. Flera av huvudpersonerna i boken var med på den tiden och har minnen och hämndbegär därifrån.

Anna Bovallers huvudperson, advokaten Petra Wester, skickas på ett uppdrag till Budapest som inte slutar som hon har tänkt sig. Hennes dotter som har följt med blir kidnappad och Petra tvingas spela ett högt spel för att finna sin dotter. På ett ganska osannolikt sätt får Ungernrevolten konsekvenser för Petras sökande. Flera människor i historien blir oförklarligt avrättade och frågetecknen är många.

Överhuvudtaget blir det osannolika allt för ofta sanning. Tillfälligheter är ofta det som för handlingen framåt och det hänger inte alltid ihop på ett övertygande sätt. Men det är ett intressant grepp att ta avstamp i Ungerns femtiotal och det är absolut intressant att Anna Bovaller skriver bättre nu än när hon debuterade.

Betyg: 3 tomteluvor

måndag 12 september 2011

Märkliga skivomslag 33

En platta med Örebros nöjeskung Peter Flack från 1974. De kan inte vara riktigt kloka i Närke.

Källa: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag

Mer musik

Nu blev det mest rockmusik igen när jag bytte musik i telefonen. Men lite hip-hop (2 Pac & Brand Nubian) och en jazzplatta (Keith Jarrett) trillade in också. Lista finns längre ned i vänsterkolumnen.

torsdag 8 september 2011

Paradox

I Norge har tillströmningen till högerextremistiska grupper ökat efter massakern på Utöya. Hur är det möjligt? Finns det männsikor med hjärnor som wellpapp? Vart är världen på väg?

onsdag 7 september 2011

Thomas Erikson: Bländverk - Bokomdöme

Bländverk
Av Thomas Erikson
Damm Förlag 2011
Det är inte alltid så lätt att hitta nya infallsvinklar när man debuterar som deckarförfattare. Det vanligaste sättet är att hitta någon ny yrkesgrupp som man kan placera huvudpersonen i. Thomas Erikson har det väl förspänt, eftersom han är beteendevetare och följaktligen fick hans hjälte, Alex King, bli en sådan.

Och just avsnitten om beteendevetenskap, om hur man kan klassificera människor i olika typer med olika färger är mycket intressanta. Det var inte utan att jag kände igen mig själv både här och där. Tankeväckande!!!

Flera affärsmän skjuts till döds i Stockholm och Alex blir inkallad som vittne. På något sätt lyckas han nästla sig in i utredningen, ganska oklart hur. Kriminalkommissarien heter Gabriel Hellmark och är en jättelik person. Hans inspektör Nina Mander inleder ett förhållande med Alex och Gabriels bror, den ganska slarvige Fredric kommer i allra högsta grad tillsammans med sin familj i skottlinjen.

Läsaren får följa polisutredningen och Alex liv och leverne. Det visar sig att den svenska maffian är inblandad och här kan man dra många paralleller med Amanda Linds böcker.

Intrigen är ganska skruvad och sannolikheten lyser med sin frånvaro. De flesta karaktärer i romanen är ganska karikerade. Onda är väldigt onda och de korkade är påfallande korkade etc. Men det blir ändå hyfsat spännande och jag läser gärna en fortsättning om Alex King. Allra helst om det blir mer av varan beteendevetenskap.

Betyg: 3 tomteluvor

Vinprovning

Jag var på vinprovning igår. Eller de kallade det produktinformation. Det fanns närmare hundra viner att testa. Puh!!! Och det vimlade av vinnördar i lokalen. Eftersom jag har svårt för att smutta, smacka och lämna smakomdömen om kanel, äpple, höstlöv, bäverbajs, gräs och kastanjer hade jag taktiken klar.

Jag kollade vilka viner som var dyrast och körde i prisordning istället. Man får inte vara dum!!!

Veckans låt 127

4 november 1967 var det dags för en av historiens mest framgångsrika popgrupper att landa på Tio i Topps första plats. The Bee Gees med Massachusetts. De låg kvar där i fyra veckor.

Den brittiska brödratrion Barry (f. 1947) ,tvillingarna Robin och Maurice Gibb (f. 1949) har skördat många framgångar. Många tror att de är från Australien, men de föddes på Isle of Man, bodde så småningom i Manchester och flyttade Down Under 1958. 2003 upplöstes gruppen då Maurice dog i en hjärtattack. Men 2009 började Barry och Robin uppträda igen http://www.beegees.com/

tisdag 6 september 2011

Hjort & Rosenfeldt: Lärjungen - Bokomdöme

Lärjungen
Av Michael Hjort & Hans Rosenfeldt
Norstedts 2011
Jag hade inte läst många sidor i denna bok innan jag började känna att detta har jag läst förut. Men jag hade fel, man bara lite! För efter ytterligare lite läsning kom jag på varför det var så bekant. Efter författarparets första roman Det fördolda visade SVT två filmer med psykologen Sebastian Bergman (spelad av Rolf Lassgård) som kriminalhjälte. Lärjungen var den andra av dessa.

Jag känner mig lite lurad på konfekten. Jag har ju redan konsumerat den här boken. Och ingenstans kan jag läsa att den grundar sig på TV-filmen. Eller, jag vet inte vad som skrevs först, filmmanuset eller boken. Men filmen visades trots allt först. När det är det omvända får man alltid veta vilken bok filmen grundar sig på.

Alltnog, boken är en habil kriminalroman, skriven i den mittfåra av deckare som ges ut nu. Det är välskrivet och spännande men knappast nyskapande.

Att upphovsmännen har en bakgrund som manusförfattare inom TV är tydligt. Det går att se handlingen i scener, även om man inte sett filmen.

De använder sig av en profilerare, psykologen Sebastian Bergman (Hmm!!! Alla dessa Bergmans i svenska kriminalromaner!!!) som huvudperson. Han är en påfallande bufflig och otrevlig typ som sätter en ära i att lägra så många kvinnor som möjligt. Vad omgivningen inte vet (men naturligtvis läsaren) är att han gift sig och fått en dotter, men förlorat båda i tsunamin. En händelse som plågar honom i ideliga mardrömmar.

För att komplicera sakernas förhållande ytterligare uppdagas det att han har en vuxen dotter, Vanja, i ett tidigare kortvarigt förhållande. En dotter som blir hans arbetskamrat och som innerligt hatar honom. Däremot älskar hon den som hon tror är hennes riktiga pappa. Allt är mycket TV-såpamässigt.

Massmördaren Edward Hinde sitter i fängelse, men en ny serie mord med hans modus operandi inträffar. Hinde har påfallande många likheter med Hannibal Lecter i filmen När lammen tystnar. Jag har svårt att tro att författarna inte har honom som förlaga.

Vanja, hennes poliskamrater och Sebastian står inför ett svårlöst problem. Är det en copycat som ligger bakom morden? Är Edward Hinde inblandad?

Dramatiken tätnar och allt blir mycket TV-mässigt med spektakulära händelser och scener.

Betyg: 3 tomteluvor

Sean Elke - Diverse thrillers - Bokomdömen

Sean Elke
Älska mig, svaga kvinna
Naket möte
Extas i Sinai
Hets i rött
Eggande kap
Venus naken
Vild natt
Dubbelt upp sex
Galen lidelse
Iskallt begär
Naken last
Sex-koden
Nordisk grafik 1966 - 1970
Under en täckmantel av internationella thrillers gavs dessa pornografiska böcker ut. Det var inte det värsta. De var mycket mansgrisiga och extremt rasistiska. Läs aldrig. Under några omständigheter.

Betyg -0 tomteluvor

torsdag 1 september 2011

Märkliga skivomslag 32

PEAB:s julskiva från 1990 förmedlar verkligen genuin svensk julstämning!!!

Källa: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag

Karin Alfredsson: Pojken i hiss 54 - Bokomdöme

Pojken i hiss 54
Av Karin Alfredsson
Damm Förlag 2011
Karin Alfredsson är nu inne på sin femte bok där hon främst tar upp våld och förtryck mot kvinnor. Hon har satt fokus på många länder i världen, denna gång är det Dubai och Pakistan som nagelfars.

Jag har tidigare skrivit att hon är så engagerad och skriver så väl och informerande att hon inte behöver skriva i thrillerform för att nå ut med sitt budskap. Spänningshistorierna har tidigare känts som någon slags alibi, men denna gång är den delen av boken väl integrerad och ganska nagelbitande.

Det framgår i efterordet att Stieg Larssons bror och far har sponsrat Karins Pakistanresa som blev starten på projektet Dödsorsak: Kvinna. www.causeofdeathwoman.com . Lika tankeväckande och intressant som romanen är just de efterord där det bl. a. framgår att det begås tre hedersmord om dagen i Pakistan!!!

Alfredsson använder sig som vanligt av sin huvudperson, den svenska gynekologen Ellen Elg, som bevittnar en rå misshandel i öknen i Dubai. På vägen därifrån får hennes pakistanske chaufför ett samtal hemifrån. Han kallas hem för att hedersmörda sin lillasyster. Därifrån vecklas en spännande intrig upp där det också finns mycket att dra lärdom av.

Vi får följa alla huvudpersoners bevekelsegrunder för sina, i våra ögon förskräckliga handlingar, både i Dubai och i Pakistan. Läsaren får insyn i alla samhällsklassers olika liv, framförallt i ”arabparadiset” Dubai.

Boken känns i allra högsta grad realistisk och jag blir mycket illa berörd över hur kvinnor behandlas. Att Karin Alfredsson arbetar med dessa frågor och att hon får mig och förhoppningsvis fler människor att öppna ögonen för dessa missförhållanden är inget annat än en bragd.

Betyg: 4 tomteluvor

Åke Edwardson: Möt mig i Estepona - Bokomdöme

Möt mig i Estepona
Av Åke Edwardson
Leopard Förlag 2011
I deckarsammanhang är Åke Edwardson mest känd för sin serie om Göteborgskommissarien Erik Winter. Den senaste titeln där kom för tre år sedan. När författaren nu återkommer i genren är det med en internationell thriller.

Edwardson är också känd för att behandla det svenska språket knivskarpt. Det gör han här också. Det är ofta så prydligt välskrivet att det nästan blir tråkigt. Humor har aldrig kännetecknat författaren, vilket jag saknar mer i denna bok mer än tidigare. Att låta huvudpersonen ideligen upprepa vad andra säger i dialogen blir mer tjatigt än roande.

En framgångsrik affärsman, Peter Mattéus, får en försändelse med fotografier på sin familj och en nyckel till en förvaringsbox. I boxen ligger en mobiltelefon…

Det är den mycket fyndiga upptakten till denna thriller som mestadels utspelar sig på den spanska solkusten. Det förflutna håller på att komma ikapp Mattéus.

Men även om Åke Edwardson tveklöst har skrivit en intressant bok, så saknar jag det lyft och den spänning han skapade i sina Winterböcker. Det är välskrivet, det är en fantasifull och dramatisk intrig. Men ack, det blir ändå ganska tråkigt.

Betyg 3 tomteluvor

Veckans Tio i Topplåt 1124

The Music Explosion: Little Bit O'Soul In på listan 15 juli 1967 Låg kvar i 7 veckor, Högsta placering: 2