Den stora tystnaden

Det är påtagligt tyst här hemma. Inte ens telefonen ringer. Hustrun som är en professionell telefonpratare är i Lidköping.

Hur kan det komma sig att telefonen ringer oavbrutet när hon är hemma, men står alldeles tyst när hon är bortrest?

Kändisspaning på stan

1. Mötte Ernst Brunner. Han såg lika glad ut som vanligt!

2. Leif André småsjunger i rulltrappan!

Primtal

Igår fyllde hustrun år. Man talar inte om damers ålder, men hon fyllde i alla fall primtal. Lite släkt och lite grannar på besök. God mat & dryck, lite skratt och fint väder. I all enkelhet behövs inte mer för att alla ska trivas. Och att Färdtjänst denna gång hade kört svärmor Aina till rätt adress var en bonus.

Och linslusen Johanna i förgrunden sjöng för oss sin senaste favorit: "Hur länge ska vi sitta här med tomma glas, tomma gl..........!!!!!!!

Dartspel i sommarnatten

På somrarna pågår i Stockholm någonting som heter Sommarserien i dart. En avslappnad tävling mellan olika lag som oftast byter namn till något annat än vad de normalt heter. Vi i SSDC kallar oss under sommaren lite ödmjukt för Simply the Best.

Jag var med och spelade en match ute på Lidingö, och det var faktiskt första gången på över 10 år som jag tävlat i Sverige. Jag brukar normalt bara damma av mina pilar när vi åker på klubbresa utomlands.

I motståndarlaget spelade trevligt nog några gamla klubbkamrater från tiden i Larsbergs DC på Lidingö och dessutom sonen till en klasskamrat från 5:e och 6:e klass 1959-1961. Blir man påmind om att tiden går eller blir man. Men det gick bra. Vi vann matchen med 9-0.

Inspirerad av det åkte jag med mina klubbkamrater ut till Solna efter matchen och ställde upp i en dartcup där. Nu gick det inte längre lika bra, men roligt hade jag. Åkte sedan hem i sommarnatten.

Borgar för en repris? Kanske, kanske.

Strömmingsnjutning

Lunch idag på Södermalmstorg. Nystekt strömming med riktigt potatismos, knäckebröd, pressgurka, röd lök & riven morot. Hur kan någonting som är så enkelt vara så sagolikt gott och till på köpet nyttigt för både själ, vikt och hjärta. Det är ett av de mest välbesökta lunchställena vid Slussen och framåt tolv ringlar kön lång.

Sådan här fast food kallas av någon anledning för slow food. Varför då?? - beats me!!

Solskenshistoria

Hustruns kusinbarn lilla Märta skulle åka till Göteborg för att fira midsommar. Hon såg på väderleksrapporten på TV att det stod 15 vid Göteborg och 20 vid Stockholm.

- Pappa, vilket är bäst och varmast 15 eller 20?

- 20 är varmast, svarade pappa Leif.

- Varför ska vi då åka till Göteborg, svarade Märta, och fortsatte: När JAG blir stor ska JAG bli meteorolog!!

Vaktparaden

Tänk om man vore turist i Stockholm. Då skulle man uppskatta sådana inslag i gatubilden som Vaktparaden mycket mera. Vackra kläder, marschmusik & solsken. Men inga hästar denna gång. Förutom två polishästar. Jag sprang på dessa svettiga soldater på lunchen. Tänk vilken upplevelse (förutom solsken på varma uniformer) att få marschera genom staden och att få vakta vårat kungliga slott.

Mountainbike

Jag brukar passera Götgatan på morgonen - mitt i Götgatsbacken. Man skulle behöva hjälm. Cyklisterna svischar med hundra knutar nerför backen i en strid ström. Och de hörs ju knappt heller - i alla fall för en sådan som jag, med MP3spelare i öronen.

Det verkar farligt - i den farten - och med så många fotgängare på väg till jobbet. Och det är inte bara jag som skulle behöva hjälm. Ungefär varannan cyklist är utan detta attribut. Med dödsföraktande hastighet brant nerför. Scary!!

Baby boomen

Ännu ett barn med mamma från vårt kontor är fött. Lilla Hanna Bergvall föddes igår. Vi gratulerar mor Jessica och hennes make.

Värsta babyboomen är det. Trevligt, men det kan ju bli förödande om det fortsätter. Då blir det fler konsulter!!!

Och det varde sol.....

En midsommar med sol...det var ett tag sedan. Underbart!! Eftersom jag var på akupunkturbehandling på midsommaraftonens morgon tänkte jag åka ångbåten Mariefred ut till Sandviken och släktmidsommarfirande vid Segersro vid Mälarens strand. Men båten hade fått ångpannehaveri och jag tvingades till pendeltåg och buss. Det gick i och för sig snabbare, men ack så mycket tråkigare. Och alla människor som hade samlats vid Sandvikens ångbåtsbrygga för att enligt traditionen börja midsommarfirandet med dragspel, lotterier, kaffe & bullar och med besök av hedersgästen S/S Mariefred som nu uteblev.

Jag träffade på min svärmor Aina vid bryggan. Hon satt och pokulerade med tre andra damer vid ett bord. Alla hade de parkerat sina rullatorer runt bordet. Cool!!

Lunch och middag vid Segerso med svenska fiskrätter, öl & snaps. ....och jordgubbar. Anne-Marie och Bengt ovan bläddrar i våran egen midsommartävlings vandringspris..en bok om Mälaren av Edward Matz. Men det var hustru Lena och svåger Janne som vann. Lena för 10:e gången??? och Janne för första.

Efter mycket mat kunde man koppla av med ett glas på bryggan och se solen gå ner vid horisonten.

Dagen efter behöver man mycket vila. En sjusovardag med slutna ögon. Aina, Isak och Hannu illustrerar tydligt det alla känner.

Inställt för gubbarna

Jag och några andra gubbar från dartklubben hade tänkt åka till Helsingfors i sommar och spela EM i dart för oldtimers.

Det visade sig att endast några få finländare och vi fem SSDC:are hade anmält sig, så det blev inställt.

Trist, jag hade verkligen sett fram emot det.

Bröd till bagaren

Vi har fått en sommarpresent här på jobbet. Jag fick en deckare från 2007 av det utmärkta författarparet Anders Roslund & Börge Hellström. Flickan under gatan är som deras andra utgåvor väldigt bra men samtidigt väldigt otäck.

Men, att ge mig en deckare är som att ge bagaren bröd. Jag saknar väldigt få av de svenska deckare som någonsin utgivits. (Sveriges största privatsamling) De jag saknar är listade längre ner på bloggen. Förutom de finlandssvenska är det bara 17 titlar som inte hamnat på mina hyllor.

4 månader

Igår fyllde Leah 4 månader. En av världens gulligaste bebbar. Herrskapet Falkum måste vara väldigt stolta över henne. Den 5:e september är det dags för dop.

Inga sömnproblem

I början när jag gick på akupunktur låg jag vaken under hela behandlingen. Jag försökte räkna minuterna och lyssnade på alla steg runt omkring. Jag lärde mig att känna igen olika steg. Doktor Nies steg var mest intressanta: Var det mig hon var på väg till? Skulle jag bli av med nålarna nu? Var behandlingen slut?

Numera slocknar jag efter fem minuter och sover i två timmar, mellan 08.05 och 10.00. Enda avbrottet är när det är dags att vända på sig. Dessutom ser jag till att jag är ensam sovande där. ZZZZZZZZZnark!!!!

Dolly

Dolly Parton på Stockholms Stadion, vilken upplevelse! Hon är ett proffs ut i fingerspetsarna, och trots att allt hon säger, spelar och sjunger är noga inrepeterat känns hon spontan och full av spelglädje.

Naturligtvis fick vi höra de stora hitsen Jolene, 9 to 5 och Island in the stream men det var de udda numren som var de bästa - a capella kör, gospel och en fantastisk Little Sparrow. Man blir konsertsugen när det är så här proffsigt.

Lunchiakttagelser på Götgatan

Såg ett kompani kamouflagemålade grönklädda soldater stå och vänta vid röd gubbe i korsningen Folkungagatan. Konstigt, c:a 40 gröna gubbar väntar på en likadan.

Strövade vidare till Medis. Två A-lagare blev osams i Björns Trädgård. Den timide och den aggresive. Den timide gled undan och försökte gå iväg hela tiden. Men han jagades av den aggresive som oavbrutet och hårt sparkade den timide i ändan Tappade kontakten när de försvann runt ett gathörn.

Stockholm är oavbrutet fullt av händelser för den nyfikne att upptäcka och uppleva.

Bredängs blodbad

Jag har skavsår. Nya dojor. Skulle sätta på plåster i morse. Öppnade badrumsskåpet.

En nagellacksflaska trillar ut och krossas i handfatet. Rött rött rött överallt, i handfatet, stänkt på väggen. Börjar torka, skär mig på en glasbit. Blodet sprutar. Rött rött rött överallt.

Börjar torka igen. Inser det hopplösa. Här behövs det starkare medel. Heter det remover? Hittar inget. Åker till jobbet.

Fortfarande rött rött rött överallt. Ikväll ska jag kolla in Dolly Parton på Stockholms Stadion.

Var är Arne Hegerfors och Bosse Hansson?

TV 4 hårdsatsar på fotbolls EM. Tyvärr. Jag blir alldeles knollrig av att lyssna på deras kacklande runt om matcherna. Jag tror aldrig jag sett en mer oseriös och usel sportproduktion. Farbror Ekwall är ett kapitel för sig. Grabben har valt fel yrke. Han borde sälja begagnade bilar. Och Farbror Wenström är det fjantvarning på. Han kan inte prata om någonting utan att försöka hitta någon rolighet och vrida till det. Farbror Hedman är helt obegriplig. När han äntligen lyckas få ihop en hel mening med alla ord i rätt ordning, så säger han alltid något som kommentatorn redan sagt. Och det kvoteras alltid in någon blondin som får alla fördomar om sådana besannade.

Matchreferaten har varit hyggliga med Robert Perlskog & Jesper Hussfelt som kommentatorer och Jens Fjellström & Pontus Kåmark som experter. Men nu har de bytt ut Fjellström mot Hedman så nu kan man inte ha ljudet på under matcherna heller, i alla fall varannan match.

För-, mellan- & eftersnack har jag helt slutat lyssna på. Jag blir bara förbannad över att allt ska förvandlas till trams och pajaserier.

För de som gillar fotboll är TV 4:s produktion en lång pina. Det är tur att spelet är större än sändningarna.

Ainas skräckresa – dumpades i Stockholm

Detta hände min svärmor - saxat från Länstidningen Södertälje idag.

Färdtjänsten skulle köra Aina Andersson från Södertälje till Enhörna. Men Aina lämnades på en parkbänk norr om Stockholm, där hon blev sittande i närmare två timmar.

Den enkla resan hem till Enhörna blev en mardröm. I stället för att åka raka vägen från fotvården på Erikshällsgatan i Södertälje till hemmet vid Överenhörna kyrka fick Aina Andersson, 76 år, vara med om en färd som tog fyra timmar.

– Det är skandalöst, sånt här får bara inte hända, säger Anne-Marie Andersson, 68, Ainas syster.

Till att börja med har färdtjänstens telefonist uppfattat bokningen helt fel. I stället för en körning till Överenhörna kyrka bokades Allahelgonakyrkan på Södermalm i Stockholm som resans mål. Färdtjänsten passade därför på att ta samköra Ainas resa med en passagerare som släpptes av i Kungsängen, flera mil norr om Stockholm.

– De måste ha dålig reda på sig på färdtjänsten, säger Aina försynt.

Men mardrömsresan blev ännu värre. Efter att ha vänt i Kungsängen säger chauffören att han inte har tid med Aina längre. Han släpper av Aina vid en parkbänk, och lovar att en ny bil ska plocka upp henne om fem minuter.

– Fem minuter kan jag väl vänta, tänkte jag. Vad annat kunde jag göra? Inte visste jag att det skulle ta en och en halv timme, säger Aina och tar sig för pannan.

Någon bil dök aldrig upp. Aina visste inte var hon var, och hon hade varken telefon eller telefonnummer för att kunna nå sina anhöriga. Hon blev sittande på den hårda bänken i hopp om att en taxi skulle dyka upp.

– Det var skugga där jag satt och jag blev kall, säger Aina.

Efter närmare två timmars väntan fick Aina nog, och hon ropade på hjälp. En förbipasserande privatperson med mobiltelefon kunde till slut ringa efter en ny färdtjänstbil till Aina, som nu var både trött, törstig och hungrig.

– På kundtjänsten beklagar de sig, men i jösse namn, det blir man ju inte hjälpt av, säger Aina, som trots sin ålder och sitt behov av rollator och hemtjänst är en pigg åldring.

När LT söker ansvariga på färdtjänsten är Ainas ärende redan känt, trots att det bara är några timmar sedan systern Anne-Marie gjorde en reklamation.

– Händelsen är allvarlig och vi tar seriöst på det inträffade, säger Per Junesjö, trafikchef.

Reporter: Monika Nilsson

Min skjorta

Zlatan och jag fixade tre poäng i går mot Grekland. Jag tänkte att man måste se lite blågul ut framför TV'n. Så in i garderober och rota. Var hade mina gamla landslagsskjortor tagit vägen?

Efter mycket damm och nysande hittade jag min första blågula tröja från 1972 - storlek frimärke - hade mest passat som mössa nu. Sedan hittade jag bara en till, var har resten tagit vägen.

Men den var också för liten, den gick inte att knäppa. Så det fick bli den grekiska stilen med uppknäppt skjorta, dock utan guldhalsband. Men det skrämde tydligen grekerna så pass att de inte vågade anfalla och Zlatan kunde med mitt bistånd kruta in bollen i krysset.

Funderar nu på klädsel inför Spanienmatchen. Blågul tjurfäktarutstyrsel kanske?

Harry Friberg

Jag kände mig som Harry Friberg idag när jag tog Djurgårdsfärjan ut för att luncha på Carl Michael. Jag valde maträtt efter Harrys smak så det fick bli matjesill med färsk potatis, hackad gräslök, hackad rödlök, och hackat kokt ägg (gulan och vitan var för sig) samt gräddfil, skirat smör & knäckebröd. Jag gjorde avkall på hans dryckesvanor och tog en lättöl istället för Tuborg & snaps.

Med Fribergsk skarpögdhet iakttog jag omgivningen. Hela Allmänna Gränd var fylld av fjortisar - det var 10 minuter innan Grönan öppnade - så efter en stund var där nästan folktomt.

Strax därefter satte sig tre äldre herrar (hrmm - i min ålder alltså) vid bordet bredvid på uteserveringen. Högljudda, stöddiga och allmänt snäsiga och nedvärderande av omgivningen. Man kunde se att de ofta åt lunch där, och att de inte direkt var kyparnas favoriter. De beställde mat och vanligt vatten att dricka. Kyparen tog fram en fylld vattenkaraff och uppmärksammade att där simmade något skit i densamma. Han vände sig försiktigt i smyg mot blomrabatten och hällde ut lite vatten, varmed skiten följde med. Därefter ställde han artigt och med ett småleende fram karaffen framför herrarna.

Även en ringa hämnd kan vara ack så skön.

Därefter åkte Harry Friberg åter över vattnet med färjan och återtog långsamt min egen form och själ.

Mer avlyssnat på tunnelbanan

Jag satt mitt emot en grabb i 16-17 årsåldern på tunnelbanan igår. Han hade musik i öronen, och det så högt att hela vagnen kunde höra.

Hans telefon ringde. Han svarade. Stängde han han av musiken? Nej, det var inte att tänka på.

Därför fick han skrika så att han själv skulle kunna höra sin röst. Och skrika var bara förnamnet - han vrålade.

Vrålsamtalet handlade om hur full han hade varit dagen innan, samt hur full han skulle bli ikväll. Han vrålfrågade sin samtalspartner om vad han sagt och gjort under fyllan, eftersom hans minne tydligen var skadat.

Liksom hans hjärna!!!

GPfinal i dart

Mina klubbkamrater hade kvalificerat sig till GP finl i dart i går. Jag trotsade värmen och tillbringade halva dagen i en källarlokal i Solna. Inga stora framgångar för våra pojkar, men ändå en trevlig och lättsam tillställning.

Våran Alle blev 2:a i gubbsingel.

Under tävlingarna kom Alle fram och sa att ett gammalt ex väntade utanför på mig!!!!! Hmmm!!! Alle är inte så särskilt pålitlig i alla lägen, men jag tassade ut i alla fall. Och därutanför väntade Ingrid "Foppa" Forsberg som bor i samma hus som dartlokalen och är en pensionerad arbetskamrat till mig. Hon är en fin människa!!

Nationaldagen

Ledig fredag. Nationaldag. Firade med en promenad längs med Mälaren. Det var jag inte ensam om.

Svenska flaggor är väldigt vackra mot himmel och sol.

Götheborg

Jag steg ombord på Ostindiefararen Götheborg idag. Onekligen imponerande även om skeppet nu är utustat med moderna hjälpmedel som radar och två motorer om 550 hk.

Hon är ändå byggd enligt gamla metoder i ek, furu och gran och med 20 ton handslagna rep av hampa ombord. Hon har nu kommit tillbaka från sin Ostindietripp till Kina.

Spontanstigar

Gick denna morgon och funderade på alla spontanstigar som uppkommer tvärs över gräsmattor här och där. De tvärsar över fina grönområden och ser ut som bruna lerstråk i det fina gräset. Och allt detta för att man ska tjäna någon meter och kanske komma till jobbet två sekunder tidigare.

Jag vägrar, jag protesterar, jag vill inte vara med. Jag tänker fortsätta gå på asfalt, grus och betong!!!

Båtvakt

Lena & jag var båtvakter i natt vid Ekensbergs båtklubb. Fint väder, lite ost & vin - och sedan sov vi gott hela natten.

Men båttjuvarna hade semester, alla båtar låg kvar på morgonen.

Det är onekligen bättre att vara båtvakt nu än när regnet piskar ner en mörk oktobernatt.

Avlyssnat på T - banan

Avhörde en intressant konversation på vägen hem från jobbet idag. Två tonårsflickor diskuterade hur mycket fem upphöjt till tre blir.
- Fem gånger fem är tjugofem!
- Precis, och fem gånger tjugofem blir hundra!
- Precis!
Jag skakade på huvudet.
- Är det fel?
- Ja, sade jag.
- Vadårå?
- Fem gånger tjugofem blir etthundratjugofem, det kan jag sätta min sista rena skjorta på, sade jag.
- Ja visst ja! Fyra gånger tjugofem blir ju hundra!
- Nä, vadå. Det är ju fyra gånger tjugo som blir hundra.

Suck! Jag återgick till Jens Lapidus.

Julgran

Det kom in en julgran på apoteket när jag var där idag och handlade tandmellanrumsborstar.

Men sedan såg jag att det var Peter Siepen.

Sommarhelg

Tillbringade helgen i Enhörna och vädret var naturligtvis även där av högsommarkaraktär.

Middag på bryggan med hustruns ena syster med familj. Varm sommarkväll, god mat (grillat vildsvin från bygden) och lite snick snack om lite av varje.

Mariefreds-båten ångade förbi, kapten vinkade - naturen regerade och allt var så tyst att man hörde varje ljud extra tydligt.

Vådan av att blogga

Jag träffade några vänner i helgen som jag inte träffar så ofta. När jag försökte berätta något sa de hela tiden: "Ja, ja det såg jag på din blogg".

Vad ska man säga, eller inte säga egentligen? De tysta människorna på stan, är de i själva verket flitiga bloggare?