Visar inlägg med etikett Omdömen om böcker 1 luva. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Omdömen om böcker 1 luva. Visa alla inlägg

onsdag 4 oktober 2023

Karina Johansson: Pensionatet - Bokomdöme

 

Pensionatet
Av Karina Johansson
Bokfabriken 2023
ISBN 9789180314572, Inbunden, 301 sidor


Att använda sig av ett pensionat som skådeplats för en deckare är alltid tacksamt. Själva miljön inbjuder till gammaldags pusselgåtor med en kopp te i en läderfåtölj. Med fördel kan man också infoga en feelgoodhistoria. Som här i den första delen om Värmlandsfamiljen Vinder.

Två kvinnor blir mördade. Berättelsen fokuserar av någon anledning inte på utredningen men desto mer på relationer mellan de inblandade.

Överhuvudtaget finns här mycket som kan bli bättre. Man kan önska sig större fokusering på intrigen från Karina Johansson, dessutom gör antalet kryptiska metaforer mig synnerligen förvirrad. 

Förlaget har ändå hittat en författare som de tror kan växa och bli bättre men då behöver de också tillhandahålla mer hjälp och stöd.

Betyg: 1 tomteluva  

Foto: Jeanette Dahlström

lördag 10 juni 2023

Karin Sundberg: Allt för din skull - Bokomdöme

 

Allt för din skull

Av Karin Sundberg

Norstedts 2023

ISBN 9789113127781, Häftad, 389 sidor

 

 

Författaren debuterade förra året och detta är andra boken om polisen Ebba Dracke. Eftersom stora delar av boken tilldrar sig i min uppväxtmiljö på Lidingö läser jag med intresse.

 

En explosion med dödlig utgång tilldrar sig på Östermalm. Utredning och spår pekar i riktning mot organdonationer, organstöld och om fertilitetsforskning.

 

Ebba får återigen hjälp av Lidingöprästen Jacob Palm. Motvilligt låter han sig dras in i fallet.

 

Det är ett fall som är rörigt och dessutom blir inte intrigen hjälpt av vare sig språk eller gestaltningar. Det är tyvärr tämligen skralt med det som kännetecknar en god bok. Här borde både författare, förlag och redaktör lägga ner lite mer arbete på att få ordning på produkten.


Betyg: 1 tomteluva 


Foto: Lina Eidenberg Adamo



tisdag 11 oktober 2022

Björn Renberg: Invasionen - Bokomdöme


Invasionen

av Björn Renberg

Lind & Co 2022

ISBN 9789180185219, Inbunden, 477 sidor

 

Antalet militära thrillers har ökat markant i år. Kanske beroende på vad som händer runt om oss i världen. I denna bok är vi förflyttade ett okänt antal år framåt i tiden. Sverige är ockuperat, invaderat av USA. Förmodligen under Donald Trumps ledning. I alla fall är ett örlogsfartyg döpt efter honom.

Sättet att kriga är mer än vedervärdigt. Kemiska stridsmedel används, och de mest vedervärdiga sådana.

Det svenska försvaret är i spillror, men det finns några små delar kvar. Tre spaningssoldater får i uppdrag att ge sig in i Stockholm och förstöra fiendens bas. Det är naturligtvis ont om tid. Klockan tickar. Början på en riktig hjältesaga, eller?

De möts av blodiga utmaningar. Jag har aldrig någonsin läst en bok där så många människor har dött. På de mest spektakulära sätt. Det är inte bara amerikanerna de har att slåss emot. Lokalbefolkningen är som förbytta efter de gaser de har blivit utsatta för.

Det är verkligen full fart framåt. Gasen i botten från början, och därefter ökas hastigheten. För att en bok ska bli läsvärd behövs tempoväxlingar. Sådana finns inte här.

Jag vet att böcker av den här typen har många läsare, men själv blir jag mest illamående av allt våld. Därför har jag antagligen svårt att vara rättvis i mitt betyg.

Betyg: 1 tomteluva  


Foto: Eva Lindblad

 

tisdag 25 januari 2022

Nicklas Rydberg: Barkarbymordet - Bokomdöme

 

Barkarbymordet

av Nicklas Rydberg

Lind & Co 2022

ISBN 9789180182638, Inbunden, 392 sidor

 

Författaren är advokat och från Stockholm. Detta är hans debutroman. Han har skrivit en polisroman, men med militärpoliser i huvudrollerna för ovanlighetens skull.

Vi får följa överstelöjtnant Agnes Brandt och hennes två medarbetare kaptenerna Peyman Rezazi och Mats Haskinen. De är ett intressant team om än något udda. De är snyggare, smartare och effektivare än de flesta. Egentligen har de få fel. Åtminstone som de visar utåt. De båda kvinnorna är sexuellt utlevande och sitter gärna med fötterna på skrivbordet? Vem gör det numera?

Man har ju fått höra att det inte går att beskriva polisarbete i detalj, det skulle bli alltför segt och långtråkigt. Men det är just vad Nicklas Rydberg gör här. Och ja, det blir outhärdligt utdraget. Frånvaron av någon som helst action är påtaglig. Det är kanske därför författaren har sprängt in två omotiverade spänningsladdade händelser i intrigen, utan bäring på huvudberättelsen. En biljakt på en hemvärnsman på bondpermis och ett rån som brutalt förhindras av Agnes.

En man hittas skjuten till döds vid den gamla flygbasen i Barkarby. De militära kopplingarna gör att Agnes och hennes gäng får hand om utredningen. Och som sagt, den segar sig fram. Jag känner att de borde ha kunnat lösa detta fall snabbare, men de arbetar omständligt och tar gärna raster och pauser.

En bensinstationskedja förekommer ofta i handlingen. Varumärkesplacering? De har det bästa kaffet säger militärpoliserna.

Jag kan tänka mig att läsa om dessa supermänniskor igen. Idén med en trio militärpoliser är intelligent. Men jag önskar mig ett totalt omtag på upplägget. Realism är aldrig fel, men den har ett pris.


Betyg: 1 tomteluva  


Foto: Eva Lindblad



onsdag 22 september 2021

Lennart Rammer: Mordet som kom av sig

 

Mordet som kom av sig

Av Lennart Rammer

Stevali 2021

ISBN 9789189228313, Inbunden, 179 sidor

 

Titeln på boken kan få läsaren att tro att detta är en humoristisk bok. Så är inte fallet. Visserligen förekommer här en rolig historia. Men den är av typen pappavits, som alla har hört förut.

 

I själva verket är detta en mer eller mindre ohöljd turistbroschyr. Den handlar om vindistriktet Franken i Tyskland. Större delen av romanens innehöll beskriver vingårdarna där och regionens historia.

 

Romanens intrig och handling får inte många sidor. Lika bra är det. Den erbjuder inget minnesvärt. En grupp medelålders personer gör en vinresa till Franken i en minibuss. En av deltagarnas 83-åriga mamma medföljer också.

 

Några personer bär på en gammal skolhändelse. De har varit indirekt vållande till en lärares död och har också kränkt griftefriden. Detta är givetvis preskriberat. Men händelsen kommer ikapp dem under resan. Dessutom sker några mystiska händelser som hotar 83-åringens liv.

 

Författaren är pensionerad rättsläkare. Det märks i handlingen.

 

Tyvärr är inte boken tillräckligt korrekturläst. Det retar alltid läsarna.


Betyg: 1 tomteluva  


Foto: Gittan Rammer



tisdag 20 februari 2018

Anders B.O. Jonsson: I vattenbrynet - Bokomdöme



I vattenbrynet
Av Anders B.O. Jonsson
Books on Demand, 2017
ISBN 9789176996508, Häftad, 266 sidor

Nu är även Nynäshamn avprickat på den svenska deckarkartan. Debutanten Anders B.O. Jonsson är mannen som har sett till det. Trots att det är en stad med ett lockande läge vid Östersjön har miljön sorgligt nog inte fått ta så stor plats.

Författaren har åstadkommit en hygglig grundhistoria med hämnd och oförrätter som tema. Dock har han skickligt skruvat till det lite ytterligare på ett sätt som jag naturligtvis inte kan nämna p g a spoilervarning.

Men här finns annat som kunde ha gjorts bättre. Det finns väl ingenting som är så irriterande för en läsare, och för all del för en recensent, om boken innehåller många korrekturfel. När det sedan också är gott om syftnings- och rena språkfel blir läsningen svår. Det som är bra drunknar i den motvilja man känner för att läsa vidare. Och till råga på allt dyker den ena klyschan upp efter den andra; Han vaknade med ett ryck.

Författarens goda vilja betvivlar jag inte, men han borde ha tagit hjälp. Professionell hjälp av duktiga redaktörer och lektörer. Det är inget fel att skriva en traditionell deckare, där alla de kända ingredienserna finns med, men om inte originaliteten finns, måste ändå det språkliga sitta.

Och till sist. Självklart kan en brottsling och en polis ha samma förnamn. Men i deckare undviker man det för att inte förvirra läsaren. Eller använda deras efternamn. Bättre lycka nästa gång Anders!

Betyg: 1 tomteluva 



 

torsdag 23 mars 2017

Bodström & Lampers: Svenska Brott; Trippelmordet i Uddevalla - Bokomdöme



Svenska Brott – Trippelmordet i Uddevalla
Av Bodström & Lampers
Norstedts 2017
ISBN 9789113075303, Inbunden, 222 sidor

Detta är ingen roman, det är True Crime. Det är också en detaljerad beskrivning av en mordutredning och en rättegång i ett uppmärksamt svenskt trippelmord.

I mars 2015 blir två unga män och ung flicka brutalt skjutna på öppen gata, en natt i Uddavalla. Misstankarna riktas snart mot två vänner till de mördade, ett brödrapar.

Man brukar säga att man i kriminalromaner inte kan beskriva polisarbete i detalj. Det skulle bli alltför tråkigt och enformigt. Det blir realiserat här. Det mesta är kliniskt och noggrant berättat, vilket gör boken ganska trälig.

Det är absolut läsning för andra än deckarkonsumenter. Spänning lyser med sin frånvaro, det är gott om upprepningar när utredningen och rättegången sniglar sig fram. Persongestaltningar saknas naturligtvis helt. Det är främst sådana som skiljer romaner från dokumentärer som denna.

Som läsare önskar jag mig lite mer om omgivningens reaktioner. Vad skriver pressen? Hur påverkas staden? Etc.

Här och där avbryts beskrivningen av polisarbetet och rättegången av initierade och förklarande texter i kursiv stil. Där får läsaren veta hur främst advokater arbetar och på vilket sätt rättvisan har sin gång. Inte heller där hittar jag något som egentligen fångar mitt intresse.

Detta är den andra boken i serien Svenska Brott. Den första handlade om det s k Bodenfallet.

Betyg: 1 tomteluva  


 
Foto: Cato Lein

söndag 31 augusti 2014

Nils Mohlin: Obsesión - Bokomdöme

Obsesión
Av Nils Mohlin
Recito 2014
ISBN 9789175175638, Danskt band, 319 sidor
Att skriva om hedersmord är angeläget. Boken om Fadime av Ulf Broberg och Leif Ericksson t ex är mycket engagerande, informativ, lärorik och tankeväckande. Nils Mohlin ger sig på samma ämne i sin Obsesión. Det är bra och han har många intressanta vinklar som belyser ämnet.

Men boken som helhet ger tyvärr en effekt som kanske inte var tanken. När man skriver om just hedersmord har i alla fall jag känslan av att författaren borde ha en ganska fördomsfri inställning till kvinnor. Men så är det inte i denna bok. Som exempel kan nämnas att när några söker efter ett antal kvinnor som gömt sig är lösningen att patrullera en strand i Spanien. De små liven kan ju naturligtvis inte undvika att gå dit för att sola, hur hotade och jagade de än är.

Nils Mohlin må ha ett hedervärt syfte, men det fungerar inte heller att låtas den jagade muslimska kvinnan begå några mord, bl a på en helt oskyldig polis. När även det mordet rättfärdigas av målet att upplysa världen om hedersbegreppets problem missas hela anledningen till att skriva denna bok.

Evin Latifi ska hedersmördas. Hon har begått brottet att ha en svensk pojkvän och hon har struntat i den av släkten utvalde gemålen. Hon tvingas att fly till Spanien där hon lierar sig med ett par extremt brottsbelastade kvinnor. Det är oklart vad dessa kvinnor egentligen vill uppnå. Följden blir i alla fall en hiskelig historia där ett flertal mord begås med hjälp av extremt giftiga ormar. En bestialisk mordmetod som författaren lyckas att beskriva på ett spännande och nervkittlande vis. Det går att känna desperationen och vidrigheten av att möta ett sådant kräldjur.

Tyvärr innehåller boken många språkfel som skulle behöva redigeras. Det är en del stavfel, men värre är ändå det stora antalet ordföljder och liknande som har blivit omkastade. Jag hoppas att ingen redaktör har läst igenom och godkänt, för om det är så är det ett illa utfört arbete.

Betyg: 1 tomteluva

torsdag 10 november 2011

Anders Aspenberg: Mord är fegt! - Bokomdöme

Mord är fegt!
Av Anders Aspenberg
Megamanus 2011
ISBN 9789197961004, Inbunden, 324 sidor
Detta är Aspenbergs andra roman men jag har inte läst den första. Mord är fegt beskrivs som en kriminal- och kärleksroman. Det är svårt att spåra den etiketten i denna bok. Visserligen finns det en kriminalhistoria med mordförsök, kidnappning, prostitution och våldtäkter, men det är en ganska tunn sådan. Kärlekshistorian är likaledes ganska ointressant. Det är mer bordellverksamhet än verklig kärlek.

Lucy är en ung flicka som utnyttjas i av sin far och tvingas arbeta på bordell. Pappan är en ganska obehaglig typ som inte verkar bry sig om sin dotter nämnvärt. Lucy blir emellertid gravid efter en stund i bordellens garage. Hon föder barnet i USA, men barnet blir kidnappat av Lucys far. Den kriminalhistoria som finns fokuserar mest på sökandet efter kidnapparna och barnet. Trots att det är hiskeliga hemskheter som behandlas griper historian aldrig tag i mig. Därtill känns det alltför empatifritt.

De flesta figurer som befolkar boken har en eller annan koppling till prostitutionen, antingen som torsk eller som prostituerad. De sexuella anspelningarna är många och trovärdigheten urholkas med det. Det bästa med boken är att den är helt galen och handlingen hejdlöst förbryllande. Hela tiden. Men den humor som författaren presenterar leder inte till skratt, eftersom den gör mig lika konfys som resten. T ex finner man ett otal små rimmade verser i boken. Troligen skall de vara roliga men jag får mest associationer till julklappsrim.

Nåväl, det mesta löser sig och slutet blir alldeles sockersött ljuvligt. Författaren flaggar för en uppföljare. Då efterlyses litet mindre krumbukter och svängar och lite mer begriplig humor.

Betyg: 1 tomteluva

lördag 26 februari 2011

Martin Allwood: Josefin eller Drömmar och drömmar - Bokomdöme

Josefin eller Drömmar och drömmar
Av Martin Allwood
Persona Press 1997
Boken marknadsförs på framsidan som En ovanlig detektivroman. Så särskilt ovanlig är den nu inte. Den är ovanligt kort, ovanligt humorfri och tyvärr också ovanligt kvalitetsfri.

Baksidan är den bästa. Den besitter den humor som man anar ändå finns hos författaren. Där kan man t ex läsa att Skälmer Lång (s) rekommenderar boken eftersom han inte har läst den. Och Keth Laycock (y) säger att I don’t understand Swedish which made the novel particulary intriguing. Jag blev efter att ha last detta ganska nyfiken på boken, främst för att jag saknar humor i dagens kriminalromaner. Men tyvärr, där finns inte så mycket sådant att hämta.

Bokens huvudfigur heter Ferdinand de Fromage (lite humor i alla fall) och är en fransk schlagerkompositör. Hans mästerverk blir stulet och återfinns som signaturmelodi i en brasiliansk TV-serie. I jakten på brottslingen tvingas Ferdinand lämna den svenska staden Limbo (också humor) och bege sig ut i stora världen. Han åker givetvis till Rio och konfronteras med sköna damer, brottslingar och poliser. Hans kvinnosyn var förlegad redan när boken gavs ut för fjorton år sedan och han löser problemet på ett minst sagt osannolikt sätt.

Jag tar för givet att Martin Allwoods övriga produktion är bättre än denna. Han har skrivit många böcker i de mest skiftande ämnen. Han föddes 1916 och gick bort 1999.

Betyg: 1 tomteluva

torsdag 19 augusti 2010

Ingrid Boström: Dödlig fjäril - Bokomdöme

Dödlig fjäril
Av Ingrid Boström
Butterfly Med 2009 (tidigare utgiven 2006)

Detta är Ingrid Boströms första thriller av hittills tre. Författarinnan är utbildad sjuksköterska och barnmorska, men arbetar numera inom läkemedelsindustrin. Det är också i den miljön som hon förankrar sina böcker.

Denna första bok känns inte riktigt färdig. Tillfälligheterna står som spön i backen och klyschorna haglar för att nu använda två sådana. Polisarbetet känns fjärran från verkligheten och dialogen är ganska platt. Boken hade mått bra av ett par omarbetningar eftersom grundidén till intrigen är bra.

En av nyckelpersonerna i en läkemedelslansering mördas och säljaren Cecilia Tornudd känner sig misstänkt, oklart varför. Hon försöker själv finna mördaren och beger sig ut i Europa. Även poliserna beger sig ut i Europa, lika oklart varför.

Efter många dramatiska händelser når boken sin upplösning, även om allt inte sker så logiskt på vägen. En god grundidé hade med lite mer bearbetning kunnat bli en läsvärd bok. Och framförallt måste man lägga ner mer tid på en så basal sak som korrekturläsning. Alltför mycket av min namne Tryckfelsnisse stod hör att finna.

Betyg: 1 tomteluva

onsdag 7 juli 2010

Anna Bovaller: Svinajakten - Bokomdöme

Svinajakten
av Anna Bovaller
Norstedts 2009
När jag var barn läste jag allt. Jag började med första bandet i Nordisk Familjebok. Jag lånade också morsans Mysrysare och tjuvläste Mitt Livs Novell. Svinajakten uppvisar stora likheter med dessa Mysrysare.

Här finns överklassmänniskorna och det stora godset. Här finns en trotjänarinna och en arvstvist. Här finns den unga flickan som råkar illa ut, lite smygande kärlek och en hel del dramatik. Men det är ack så förutsägbart, ack så tråkigt och fullständigt osannolikt. En pusseldeckare som denna borde vara skriven på Maria Langs tid, under femtiotalet. Där hade den kunna vara en i mängden. Nu sticker den ut, och tyvärr i negativ bemärkelse.

Den unga stockholmsadvokaten Petra Wester söker sig till sitt sommarhus på Österlen. Där blir hon kontaktad av en bekant från förr, affärsmannen och godsägaren Sten Backman. Flera blodiga dödsfall gör att Petra dras in i de dramatiska händelser som timar.

Betyg: 1 tomteluva

tisdag 25 maj 2010

Sören Alsén: En blues i Mars - Bokomdöme

En blues i mars
Av Sören Alsén
Recito 2010

På omslaget kan man läsa om debutanten Sören Alsén; han är så fullkomligt okänd att namnet lika gärna kunde vara en pseudonym. En googling på hans namn gav 1.790 svar – så uppenbarligen finns han.

En blues i mars handlar om svartsjuka och ändlig kärlek. Huvudperson är den odräglige läraren och besserwissern Erling Brodén – omtyckt av ungefär ingen. Det kanske är därför han också blir bedragen av sin fru, en händelse som triggar igång en mängd skeenden. Erling blir inblandad i brottslighet och får kanske sitt moraliska straff.

Boken börjar mycket trevande. Inget lämnas åt läsarens egen fantasi och adjektiven har blivit en bristvara. Allt beskrivs in i minsta detalj. Så småningom finner författaren en mer humoristisk ton. Dock är det inte mycket som har sannolikhetens prägel. Alla människor är som karikatyrer.

Här finns ändå ett författarskap att bygga på. Med lite hjälp kan det nog bli ganska anständigt så småningom.

Betyg: 1 tomteluva

lördag 13 februari 2010

Ivar Backhoff: Vostok - Bokomdöme

Vostok
av Ivar Backhoff
Wahlströms (1992)
Hjälten i boken heter Andreas Wistedt och är en ganska misslyckad figur. Han har stora skulder, beter sig kriminellt, är allmänt stökig och ljuger när det passar honom. Ändå ska han föreställa The Good Guy här. Egentligen ganska obegripligt.

Han hamnar i en internationell härva med knarkaffärer i öst. På osannolika vägar överlever han den ena prekära situationen efter den andra. Boken är full av schabloner. Ett flertal ryssar figurerar i handlingen. Alla är mycket våldsbelägna, super som borstbindare och umgås med prostituerade. Kvinnorna i boken fungerar nästan utan undantag som sexobjekt. M a o är detta inget jag kan rekommendera till andra än de som älskar machoböcker utan trovärdighet.

I baksidestexten kan man läsa att detta är den första boken i en serie. Det kom aldrig någon mer. Jag förstår varför.

Betyg: 1 tomteluva

onsdag 10 februari 2010

Liza Marklund & James Patterson: Postcard killers - Bokomdöme

Postcard killers
av Liza Marklund & James Patterson
Piratförlaget (2010)
Man skulle ju kunna höja på ögonbrynen när man erfar att Liza Marklund och den amerikanska bestsellerförfattare James Patterson har skrivit en thriller tillsammans. Men tydligen gör Patterson ofta så, han skriver en story som sedan någon annan får fylla ut under hans överinseende. Men detta är första gången tillsammans med en europé.
Resultatet har blivit en bok på c:a 350 sidor som man dundrar igenom på mycket kort tid. Lättläst, blodigt och för all del med en viss spänning. Men det är lika fullt urtråkigt, osannolikt och skrivet med ett språk som passar bättre i Blytons femböcker. Naivt och konstlat.
Man får tidigt följa mördarparet som skär halsen av unga människor runt om i Europa. De varnar i förväg med ett vykort. Den svenska journalisten Dessie Larsson får ett sådant och tar tillsammans med den mycket osannolike amerikanska polisen Jacob Kanon upp jakten på paret. Kanon vet hur man ska göra och de svenska poliserna är klantiga över gränsen till trovärdighet.
Jag är inget Marklundfan, men hon är tusen gånger bättre ensam än tillsammans med Patterson, som för övrigt ger ut en handfull böcker om året. Kan det gå ut över något annat än kvaliteten?
Betyg: 1 tomteluva

söndag 24 januari 2010

Jesper Ersgård: Ut kom vargarna - Bokomdöme

Ut kom vargarna
av Jesper Ersgård
Cosy Crime 2009
Jag har svårt att hitta något positivt att säga om denna bok. Den är mycket frustruerande. Att skriva en s k hårdkokt deckare, som denna försöker vara, kräver en hel del av författaren. Det räcker inte med att alla personer i boken är känslokalla och att varje våldshandling är råare och brutalare än den föregående. Det krävs lite mer distans till våldet och gärna också en nypa humor.

Och återigen finns här kursiva delar mellan kapitlen där en av de otaliga brottslingarna gör sina återblickar. Suck - när ska den kursiva trenden sluta?

Två mycket udda svenska poliser får ett osannolikt uppdrag att hämta hem en bankrånare från St. Petersburg. Boken är fylld av omotiverat våld från svenska och ryska poliser, maffia och andra brottslingar. För den som likt en vampyr söker mycket blod är detta mitt i prick.

Betyg: 1 tomteluva

måndag 4 januari 2010

Arne Olners: Äggmorden - Bokomdöme

Äggmorden
av Arne Olners
Dollarböckernas förlag (1957)
Även utgiven 1935; Sverker Axe: Tre röda punkter
Jag är oftast ganska förtjust i de Sherlock Holmes kopior som dyker upp i tidig svensk kriminallitteratur. Denna bok är dock ett undantag från den regeln. Det är alldeles för många personer inblandade i den förhållandevis korta historien, och handlingen är allt annat än glasklar.
En rättskemist får besök av en sedan tidigare omkommen advokat. Ligan Tre Gröna Punkter länsar kassaskåp med okända metoder. Människor dör och fingeravtryck planteras ut. Men hjälten Kaj Selver löser fallet på sitt briljanta men ganska trista sätt
Betyg: 1 tomteluva

söndag 29 november 2009

Tomas Bodström: Rymmaren - Bokomdöme

Rymmaren
Av Tomas Bodström
Norstedts  2008
Här har vi ett typexempel på en bok som aldrig hade getts ut om författaren varit okänd. Men riksdagsledamoten och förre justitieministern Tomas Bodström säljer självklart böcker bara på sitt eget namn.
Historien han målar upp är för all del ganska spännande och hans kunskaper om politik och juridik är naturligtvis gedigna. Detta faktum är det enda som ger boken något läsvärde. Dialog och personbeskrivningar är torftiga, stolpiga och mycket naiva. Karaktärerna i boken känns mer som karikatyrer än som levande människor. Det kan dock vara ganska spännande att försöka gissa vilka personer som har varit Bodströms förebilder till personerna i boken.
Vi får följa poliserna Christian Pedersen och Susanne Dahlgren som utreder det brutala mordet på brottslingen Miro Segovics bror. Han fruktar för sitt liv och försöker också komma mördarna på spåren. En justitieminister figurerar självklart också, och hon blir hårt politiskt trängd. Men bokens huvudperson är nog ändå den unge brottsmålsadvokaten Mattias Berglund vars liv vi får följa mer ingående.
Bodström har kommit ut med en deckare även i år. Jag hoppas att han har lärt sig av misstagen i denna bok och slipat på sina personbeskrivningar, dialog och beskrivningar av karaktärernas privatliv.
BETYG: 1 tomteluva

onsdag 16 september 2009

Carl Peter Anvil: Hole-in-one - Bokomdöme

Hole-in-one
av Carl Peter Anvil
Anvil Books 2008
Jag har läst flera böcker av denna författare. Han heter egentligen C-F Hammar, men skriver under flera pseudonymer, t ex Felix Amboss och Peter Amboldt. Detta är den bästa boken av de jag läst av honom. Men det säger tyvärr inte så mycket.

Man kan tro att boken handlar om golf, men så är inte fallet. Visserligen har själva byggandet av en golfbana viss betydelse för bokens intrig, men mer är det inte. Det börjar med att en lantbrukare tar livet av sig när hans livsdröm krossas av den golfbana som byggts på hans gamla domäner. Därifrån rullas olika livsöden och mycket kommunalt mygel upp.

Anvil skriver denna gång mer koncist än tidigare, men fortfarande är det för segt och långtråkigt för att man ska kunna hålla intresset vid liv. Karaktärerna i boken känns främmande och föga levande. Det känns som om författren har ett budskap, men det når i alla fall inte fram till mig.
BETYG: 1 tomteluva

måndag 24 augusti 2009

Ramona Fransson: Lyckohjulet - Bokomdöme

Lyckohjulet
Av Ramona Fransson
anomaR förlag

Deckarbokklubben Cosy Crime hade nyligen en omröstning om vem som är Sveriges bästa deckarförfattare genom tiderna. Omröstningen skedde i två steg. Till att börja med röstades tio finalister fram, och bland dem en segrare i en förnyad omröstning. Vann gjorde Maj Sjöwall/Per Wahlöö knappt före ett annat författarpar Börge Hellström/Anders Roslund. Ramona Fransson blev dock en av de tio finalisterna.

Hon måste ha många vänner som röstar alternativt många datorer att rösta på. Det är annars en absolut omöjlighet att hon ens skulle platsa bland de hundra bästa.

Hon ger ut sina böcker på ett litet förlag som heter anomaR. Läs namnet baklänges får ni se. Detta är hennes fjärde kriminalroman. Huvudpersonerna är ett poliskollektiv i Göteborg med Greger Thulin i spetsen.

Hon tar kål på åtskilliga personer i boken och intrigen är ganska rörig och mycket osannolik. Personbeskrivningarna är torftiga och det är svårt att få något engagemang för handling eller karaktärer. Likaså är språket torftigt, nästan naivt. Vissa spänningsmoment förekommer, men det blir aldrig bättre av att man försöker trycka in allt för mycket i en samma bok. Spänningen blir lidande, liksom jag.

BETYG: 1 tomteluva

Sofia Höglund: Fruktansvärda saker händer - Bokomdöme

Fruktansvärda saker händer Av Sofia Höglund LB Förlag 2026 ISBN 9789177998969, Inbunden, 345 sidor Deckardebutanter är extra intress...