Visar inlägg med etikett Resor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Resor. Visa alla inlägg

fredag 2 augusti 2013

Paradiset i Dala Husby

Förra helgen var hustrun och jag på resande fot i Dalarna. Vi bodde på Dala Husby Hotell & Restaurang utanför Hedemora. Ett ljuvligt avkopplande ställe med bara 12 rum och en avsmakningsmeny att njuta av.
Detta var vad vi åt och drack:

Pilgrimsmussla med soja, ingefära & torkat sjögräs
Gekkeikan Traditional Sake, USA

Havskräfta med champinjon, krasse & friterad fläsksvål
Geil Riesling Heritage Trocken, Tyskland

Kalvbräss med tryffellök, sparrissås & pecorino
Mecladis Rosé Pic St Loup, Frankrike

Kantareller med potatispuré, rotselleri & gräslökssås
Xavier Grenache Vielles Vignes, Frankrike

Lammbog med råstekt blomkål & rökt vitlök
Catalpa Malbec, Argentina

Jordgubbs- & rabarbersorbet, vit choklad, citron & sesam
Moscato dÁsti, Italien

Honungs- & kardemummakaka med havtorn, pistage & mjölksorbet
Brachetto DOC

Pralin från Laby
Kaffe & Avec



måndag 14 maj 2012

Dreamboats and Petticoats

Jag såg en härlig musical i London, Dreamboats and Petticoats, som bygger på popmusiken från början av 60-talet. Allt sång och musik framförs live på scenen av extremt skickliga artister, musiker och skådespelare. Föreställningen präglas av mycket gott humör, och naturligtvis är det en ung kärlekshistoria som är den röda tråden, vad annars? Hela föreställningen avslutas med att hela publiken står upp och dansar och sjunger. Gubbar & tanter, ungdomar och medelålders. Skitkul!

fredag 4 maj 2012

London 3

Igar var jag pa Matilda - The Musical. Boken av Roald Dahl har jag last for mina barn. Musikalen har fatt pris som arets basta. Och bra var det. Engelsmannen ar bra pa att gora musikaler med barn i ensemblen. Forra aret sag jag Billy Elliott som till och med var lite vassare.

Jag var ocksa pa det brittiska musikmuseet, med musik fran 1945 till nu. En bevikelse maste jag saga. Visst, dar fanns mycket intressant, men det byggde ocksa pa att man skulle lasa in sin biljett for att sedan kunna se de sakerna hemma i datorn.

Idag blir det lunch pa Harrods, och sedan kanske en sightseeingpromenad med kanda platser forknippade med rockmusik.

Tjillevippen.

torsdag 3 maj 2012

London 2

Det blir mycket promenerande i London. Fotsulorna ommar, men det ar smallar man far ta. Shopping naturligtvis, mest bocker, film och CD's.

Men det ar klart en och annan aktivitet kan man inte vara utan nar man ar i Europas huvudstad for teater och musicals. I mandags gick jag och sag Mousetrap for fjarde gangen. Ni vet, Agatha Christies morddrama som nu ar inne pa sin sextionde sasong har. De har naturligtvis bytt skadespelare med aren, och aven teater en gang - tvars over gatan. Den kandes lite turistanpassad nu, och publiken var inte stor. Sista gangen for min del.

En musical har det blivit hittills, Dreamboats and Petticoats, en helt fantastisk forestallning som bygger pa musiken fran borjan av 60-talet. Runt detta har naturligtvis vavts in en ganska gullig karlekshistoria. Men det ar naturligtvis alla de fantastiska latarna som ar behallningen, framford av mycket duktiga artister. De sista 15 minuterna av forestallning stod hela publiken upp och dansade extatiskt i bankarna, gubbar, tanter, ungdomar - alla. Dessutom ar det alltid kul att se kladerna fran denna tid. Jag tror att mina dottrar skulle blivit lite avundsjuka pa de fina klanningarna.

Ikvall vantar Matilda the Musical som gjorts pa Roald Dahls bastsaljande ungdomsbok. Jag minns att jag laste den hogt for mina barn nar de var sma. Musicalen har nyligen haft premiar, har fatt massor med utmarkelser, fatt fin kritik och gar for fulla hus.

Londons pubar tillhor min favoriter, speciellt The Victoria nara Paddington Station, den ar min stampub nar jag ar har. Liksom manga andra serverar de god ol och vallagad pubmat till rimliga priser. Engelsk mat har lyft pa senare ar efter att ha haft ganska valfortjant daligt rykte.

Pa sondag vantar en Premier Leaguematch. Jag tillhor en knapp och konstig skara - The Swedish Stokies - svenskar som haller pa Stoke City - The Potters. De spelar i London mot Queens Park Rangers pa Stadion Loftus Road.

En rapport till blir det har pa bloggen - imorgon. Tjillevippen.

onsdag 2 maj 2012

London

Jag utnyttjar just nu nagra dagar i London, en resa som jag har vunnit via en recension pa en av Johannes Kallstroms bocker pa forlaget Massolit.

Nagra betraktelser. Varierat vader, ganska varmt, men omvaxlande sol och regn. M a o svart att valja kladsel. Hotellet ar i kategorin LOPP. Hade jag varit lite storre hade jag knappt fatt plats, och definitivt inte kunnat duscha. Toalettdorren gar inte att stanga p g a att sangen star i vagen. Men jag ska ju bara sova dar, och till det duger det fint. Frukosten ar dessutom helt OK.

Promenader och tunnelbana ar mina transportvagar. Jag kopte ett Tube- och busskort innan jag akte, och det utnyttjar jag maximalt. Det pagar lite sistaminutenarbeten i staden, allt for att det ska vara tiptop till OS.

Aterkommer i morgon med en aktivitetsrapport.

måndag 3 oktober 2011

Konferensresa

Scherman Media åkte på konferensresa på Finlandsbåt. Vad jag inte visste var att på samma båt färdades ett oräkneligt antal medelålders kvinnor. 1,6 miljoner- och 2,6 miljonerklubben hade inspirationsreseträff. Vart jag än vände mig såg jag blonda huvuden, solbrända ansikten och många kavajer. Uniform? Annars - javisst - ett gott syfte: Hälsa och livskvalitet för alla kvinnor.

Men varför måste de springa omkull mig titt som tätt?

onsdag 1 juni 2011

London - igen

För ett år sedan vann jag en skrivarkurs i London genom att skriva den bästa recensionen på Stefan Tegenfalks Vredens tid. Den kommer ut på det eminenta förlaget Massolit.

Det förlaget hade nu en tävling där man fick recensera Tegenfalks Nirvanaprojektet eller Johannes Källströms Offerrit. Denna gång valde jag Källström, men man fick bara använda 100 ord och det var knepigt. Stryka, stryka, stryka. När det var var 101 ord kvar visste jag varken ut eller in, men kom till sist på ett sätt att formulera om mig.

Så här lydde min ursprungliga recension av den boken: http://nissescherman.blogspot.com/2010/11/johannes-kallstrom-offerrit-bokomdome.html

lördag 20 november 2010

Dublinbilder

Kamrat Lars-Erik är en lysande fotograf. Här är några av hans bilder från vår Dublinresa.http://www.facebook.com/#!/album.php?aid=35119&id=100001187392309

(men man måste vara vän med honom för att se dem...)

måndag 15 november 2010

Back from Dublin

Till att börja med. Jag höll på att inte få lämna landet. Hade glömt att Irland inte är med i Schengen och att man därför inte kan åka på det nationella ID-kortet som jag brukar. Polisen som tog hand om mig på Skavsta berättade att jag nu måste få ett tillfälligt pass till en kostnad av 980 kronor. Men tiden var knapp och det hanns inte med. Den vänlige polismannen tyckte då att jag skulle åka ändå och dricka Guinness för pengarna istället!!!

Och det var likadant när vi kom hem. Hur har du kunna lämna landet? var frågan. Vem godkände det? Polisen, sa jag. Det skulle han inte gjort var svaret. Lite surare polisman nu. Men han skickade mig i alla fall inte tillbaks till Irland. Synd egentligen.

Irland är ett cool land. De gör allt i ett för mig lagom tempo. Men ändå är landet helt galet. Pubar och musik överallt. Det var för att dela ut en 60-årspresent jag åkte dit. Anders i dartklubben gillar Dublin. Så han fick en förlängd weekend i present. Jag och Lars-Erik ledsagade.

Ett litet folkmusikklipp från puben
Det blev många pubbesök, det kan man inte få för många av i Dublin. Och de flesta med musikunderhållning. Staden är inte så stor. Mitt emellan Stockholm och Göteborg i storlek ungefär. Och nu är det lite ekonomisk kris. Inte så särskilt billigt någonstans därför, men människorna är så osannolikt vänliga att det är omöjligt att vantrivas.

Man kan inte undvika att äta för mycket, och dricka för mycket också för den delen. Bästa maten finns på pubarna, och det är alltid skogsarbetarstorlek på portionerna. För övrigt gick besöket mycket i dryckens tecken. Besöken på Jamesons Whisky Distillery och på Guinness Storehouse var extremt intressanta och givande. Provsmakning är obligatorisk.

Dessutom gick vi och tittade på en rugbylandskamp mellan Irland och Samoa på den vackra nybyggda stadion Aviva. 31.000 åskådare och egentligen ganska obegripligt. Matchen fick dålig kritik i tidningarna dagen efter. På puben fick vi veta att det är på någon av de andra irländska nationalsporterna som det värsta trycket är. Irändsk fotboll (med egna regler) och Hurling.

Irländska nationalsången på rugby
Men det får bli nästa gång. För naturligvis blir det en nästa gång. Man kan aldrig få nog av Irland.

tisdag 9 november 2010

Dublin here we come...

Nu bär det av till Irland. Kamraten Anders har fyllt sextio, så dartklubben tar med honom till Dublin. Där hör han hemma. Bland Guinness, Jameson och Irish Stew ska vi vistas i fem dagar, jubilaren, Lars-Erik och jag.

Det innebär att det inte blir så mycket bloggande på en stund. Veckans låt kommer alldeles strax istället för i morgon. Böcker som väntar på omdömen får just vänta ett tag till.

onsdag 3 november 2010

Åk inte till Gimo

Jag hade köpt en herrgårsupplevelse till mig och hustrun. Valet föll på Gimo Herrgård i norra Uppland. Ett vackert slott i en vacker miljö tyckte vi, och det var det. Jag hade nog tänkt att skriva om de positiva bitarna och t ex beskriva menyn som vi åt. Men efter att de behandlat oss på ett mindre människovänligt sätt så ska jag gnälla av mig lite istället.Vi åt en trerättersmiddag som var utan några höjdpunkter utan att vara dålig. Däremot var vinpaketet som de föreslog rena lurendrejeriet. När ställen av denna dignitet föreslår ett vinpaket till maten tar man för givet att det är väl utvalda viner samt också kanske lite billigare än att beställa sorterna var för sig. Vinpaktet kostade dessutom hela 375 kronor per person. Där ingick ett glas till varje rätt vilket ger ett genomsnitt på 125 kronor glaset. När jag väl hemma igen kollade på deras vinlista (som aldrig presenterades vid middagen) på nätet kostade det dyraste av dessa glas 90 kronor om man beställde dem själv. Det var , som ni förstår, inte heller några märkvärdiga viner som serverades.

M a o om jag hade plockat ihop dessa tre viner själv och beställt hade jag fått betala mer än 100 kronor mindre. Per person!!!! Jag mailade och frågade varför det var så? De svarade inte. Nytt mail. De svarade på allt utom denna fråga. Nytt mail igen och nu fick jag svar från Gimo: Vi hade under en tid ett specialerbjudande i restaurangen då det var möjligt att beställa vin per glas till extra förmånliga priser för gäster som inte ville ha ett vinpaket. Vilket nonsens!!! På gränsen till bedrägeri. Gästen blir alltså straffad för att han låter restaurangen välja vin.

På beskrivningen av helgupplevelsen stod det att det skulle finnas uppvakting på rummet. Eftersom jag ändå mailade om vinet kunde jag väl fråga vad det var också då vi inte hade upptäckt någon sådan. Det visade sig vara en present; två anskrämliga porslinsfigurer som jag nu fick tillsända. Den ena var dessutom utan fot, lite trasig alltså.
När man väl börjar gnälla lite och leta fel, så hittar man ju lite annat också. T ex:

Vi blev placerade precis vid köksdörren i restaurangen. Där sprang servitörerna ut och in och det slamrade väldigt.

Rummet var högst av tvåstjärnig klass. Inte vad man förknippar med herrgårdsupplevelse. Litet, odekorerat och med två i och för sig bekväma enkelsängar. Men det var ändå svårt att sova eftersom parkering fanns precis utanför fönstret och ganska många mycket morgontidiga gäster varmkörde sina bilar där.

Bäst var den vänlige turkiske servitören som kallade sig Bo, men hans dragningskraft får inte mig att åka dit igen. Gör inte det, ni heller!!!

söndag 31 oktober 2010

På besök i Örebro

Bokmässan i Örebro var inte stor. De stora förlagen hade hoppat av i sista stund, vilket gav mer plats åt de mindre. Trevligt i och för sig, men en mix hade varit mer intressant. Nu tog jag mig igenom mässan ganska snabbt eftersom antalet utställare var få. Det var bättre förr, sade någon örebroare i mängden. Men det är ganska cool att ha en mässa i det gamla slottet. Historiens vingslag märks tydligt.

Deckarintresserad som jag är fastnade jag i de montrar som exponerade den varan. Jag stannade hos Diamantförlaget där Sara Johnsson huserade. Hennes bok Dammens hemlighet kommer att recenseras här under hösten. Sedan blev det ett stopp hos egenförläggaren Marit Deubler. Hennes båda böcker heter Perfekt död och Medborgaren. Åtminstone en av dem ska jag också skriva om här.

Ett något större förlag än dessa två är Massolit som har fyra författare under sitt paraply. De svenska Stefan Tegenfalk och Johannes Källström och de brittiska Fay Weldon och Ian Sansom. Stefan och Johannes har gett ut två böcker var och jag är på god väg att läsa den fjärde av dessa. Recension kommer. De är två mycket duktiga författare som både förtjänar större uppmärksamhet.

Kvällen tillbringade jag just tillsammans med Massoliterna som hade releasfest för Stefans Nirvanaprojektet och Johannes Offerrit. God mat och dryck, trevliga människor, körsång och ett litet jazzband gjorde aftonen till en höjdare. Tack så mycket!!! http://massolit.se/
För övrigt bodde jag på Hotell Göta, ett litet trevligt krypin där man känner sig som boende hemma hos någon. Ingen lyx, men desto mer gemyt. Eftersom jag tog morgontåget innan frukosten serverades fick jag tillåtelse att själv husera i hotellköket. Det kan man kalla service!!!

fredag 1 oktober 2010

Iaktagelser på hotell

Har ni märkt att de flesta hotellreptioner bemannas av unga kvinnor. Blonda. Med hästsvans.
...och att alla doftar likadant vid frukosten. Hotellets duschtvål!!!

Märklig händelse på bokmässan

Jag satt i lobbyn på Hotel Gothia och läste, väntande på att dörrarna skulle öppnas in till mässan.
Jag såg att en ung lång blond yngre kvinna slog sina lovar kring mig. Hon sneglade åt mitt håll lite då och då.

Till sist gick hon fram till mig.
- Är det Nisse?
Det kunde jag ju inte neka till. Jag reste mig.

- Ursäkta, sa jag. Har jag sett dig tidigare. Jag känner tyvärr inte igen dig.

- Jag har bytt hårfärg sedan sist, sa kvinnan. Men det är ju jag, Josefin!

Jag applicerade fågelholksansiktet.

- Vi skulle ju mötas här, fortsatte hon.

Fågelholken expanderade. Jag försökte febrilt lista ut vad det var frågan om. Min obetydliga person kunde ju inte komma ifråga för Oldsbergs program, så jag försökte luska ut var vi hade mötts. Jag frågade henne och angav några arbetsplatser och fritidsintressen som exempel.

Då föll hennes pollett ner. Fel Nisse!!! Hon bad om ursökt och dröp av.

Märkligt. Hon hade ju i alla fall känt igen mig. Man kan grubbla sig blå på sådant.

torsdag 30 september 2010

Himmelska höjder på Himalaya

På den nepalesiska restaurangen Himalaya i Göteborg satsar man inte på flashig inredning och tjusiga menyer. Här står maten och trivseln i centrum.

Chefen själv i nepalesisk hatt och hans förtjusande hustru tar upp beställningar, serverar och småpratar med gästerna. Maten är ett under. Så enkelt och så fantastiskt gott. Självklart finns här influenser från indisk matlagning. Nepal och Indien är ju ändå grannar. Indisk mat är god, men den nepalesiska när den når sin fulländning är godare. Man känner smaken tydligt av var ingrediens. Speciellt är tillagningen av grönsaker helt enastående. Och lyckan infaller sig!!! Mjauuu!!!

Menyn är lagom lång. Ni vet - på indiska krogar kan menyerna ofta vara flera sidor. Och man kan få både det indiska ölet Cobra och det nepalesiska Gurkha.

Märkligt nog är detta Sveriges enda nepalesiska restaurang. Bara i Helsingfors finns det tio.

Om ni är i Göteborg och inte går till Himalaya har ni begått tjänstefel!!!! http://www.restauranghimalaya.com/

Afrika i fokus på bokmässan

Bok & Bibliotek som bokmässan i Göteborg heter samlade återigen c:a 100.000 besökare. Det verkar som om den siffran ligger stadigt år efter år. Och i sanningens namn skall sägas att det svårligen ryms fler. Trängselfaktorn är hög, i alla fall under de två och en halv dag som är avdelad till allmänheten. Men den som har privilegiet att kunna strosa runt på mässgolvet under torsdags- och fredagsmorgonen kan utforska alla montrar lite mer ostört och osvettigt. Årets mässa var tillägnad Afrika. För den deckarintresserade fanns det storfrämmande att lyssna på, sydafrikanen Deon Meyer och naturligtvis Mma Ramotswes skapare Alexander McCall Smith. Mycket är sig likt när det gäller just deckare under de fyra mässdagarna. Det är ganska lugnt under de första två dagarna, men sedan exploderar det med Deckarens Dag på lördagen. Seminarierna avlöser varandra med främst svenska deckarförfattare i talarstolarna. Och på scenen i E-hallen grillas två författare i taget i regelrätta korsförhör med start varje kvart. Förhörsledare är Deckarakademins Lilian och Karl G Fredriksson samt Barbara Kapek. De klämmer skickligt ur offren deras hemligheter med en stor glimt i ögat. Deckarakademin delar från samma scen ut en del priser. Inte årets böcker, det kommer senare. Men i år fick ett par av 2009 års pristagare emotta sina utmärkelser lite senkommet. Andrew Taylor fick Den Gyllene Kofoten för 2009 års till svenska bästa översatta deckare Det blödande hjärtat och Daniel Brodén erhöll pris för bästa faktabok med Folkhemmets skuggbilder. Taylor trodde att han skulle bli stoppad i flyget med sin kofot, och därför vara tvungen att stanna i Sverige. 2010 års Spårhund till 2010 års bästa barn- och ungdomsdeckare tilldelades Magnus Ljunggrens VM-sommar. Motivering: ”om hur ungas längtan efter gemenskap leder dem vilse, fångat med spänning och tidsatmosfär.” Efter prisutdelningarna utbröt det sedvanliga Temmelkalaset i Ture Sventons anda. Sveriges bagare och konditorer hade sponsrat med 500 nybakade temlor.
Svenska Deckarakademin hade som vanligt ett seminarium där de presenterade delar av årets utgivning, både svenskt och översatt. 2010 utges det närmare 100 svenska kriminalromaner. Vanligen brukar de inte lämna några värdeomdömen om böckerna, men denna gång hände det märkvärdiga att Karl G Fredriksson dödskallemärkte en bok. ”Köp den inte, läs den inte, tänk inte ens på den.” Lisa Marklund & James Pattersons Postcard Killers!!! Dessbättre gick inte brandarmet under seminariet, vilket hänt två gånger tidigare.

Här presenteras ”brottstycken” av vad jag avlyssnade i förhör och seminarier.
Katarina Wennstam pratade om hur hon använder romanen för att skapa samhällsdebatt. Hennes senaste bok om sextrakasserier i filmbranschen Alfahannen skapade större rabalder än hon själv hade kunnat förutse. Hon tyckte också att hennes tidigare böcker nu hade blivit mer aktuella efter Göran Lindberg-affären. Speciellt eftersom han hade låtsat vara engagerad när han läste hennes debattböcker. Hon berättade också att det var lättare att skriva om sexuella övergrepp än att skriva sexscener som lätt blir fjantiga.
Svedd av Sandra Gustafsson är en mycket engagerande debutroman. Hon har tidigare skrivit den självbiografiska Maskrosungar om samma ämne. Barn och kvinnor som mår och far illa både fysiskt och psykiskt. Svedd är skriven i tre tidsåldrar och ur olika perspektiv. Boken är svår att läsa eftersom den berör så starkt, men den var ännu svårare att skriva. Sandra lyssnade på deppmusik under skrivandet för att underlätta???? Bl a The Cure.
Janis Joplins låt Mercedes Benz fick vi höra sjungen av Bodil Mårtensson från deckarscenen. Hon ger nu ut sin elfte deckare och avslöjade att skrivandet hade börjat med att hennes svåger hade hittats mystiskt död i en lastbil i Rumänien. Hennes nya bok Justine handlar om konflikten mellan islam och västvärlden, och vad våld och hot kan göra med människor.
Peter Gissy hade allt sedan barnsben velat skriva och nu kommer han ut med ytterligare en bok i Kent Mortlandserien som vanligt med färger i titeln Gul ondska. Eftersom han själv har tyska rötter tilldrar sig mycket av handlingarna i hans böcker där. Nu håller han på att rota i sin familjs förflutna, och det är tänkt att det ska bilda underlag till en bok om två år.
Ninni Schulman som debuterar i år med Flickan med snö i håret har fåt blodad tand. Det kommer mera, med samma karaktärer. Eftersom hon är journalist tyckte hon det var svårt att skriva en längre text. Intrigen dök upp i hennes huvud när hon virkade en mössa.
Samma historia med olika vinklingar skriver Ulla Bolinder i Uppsåt, där hon främst koncentrerar sig på att beskriva karaktärerna. Sofie Sarenbrant har skrivit i många år, men först nu debuterar hon med en bok där handlingen är förlagd i Österlenska Brantevik. Vecka 36 som boken heter handlar om två gravida kvinnor. Boken är också skriven under två olika grossesser. Hon tycker likt journalistkollegan Ninni Schulman att det är svårt att skriva långt. Men det kommer minst en bok till om Brantevik.
Helena Sigander kommer med en ny bok Våld vid vatten som hon marknadsförde skickligt med små utplacerade visitkort här och där. Dessutom träffade hon sina deckarskoleelever under mässan för lite samtal och peppning.

Om kriminalteknik samtalade Varg Gyllander (aktuell med Bara betydelsefulla dör) med författarparet Buthler & Öhrlund. (Två böcker: Grannen och Ares tecken) De sistnämnda har dessutom en verklig tekniker med i sina böcker. De konstaterade att trots DNA-teknik är finger- och skoavtryck det som oftast fäller brottslingar.
Sandhamn är en miljö med olika kontraster. Viveca Sten visade bilder och berättade om detta och om sina böcker. Den senaste heter I grunden utan skuld. Hennes karaktärer har blivit föremål för läsarnas intresse. De vill ta livet av den odräglige Henrik och hans mor. Samtidigt är det många (oftast kvinnor) som undrar om den trevlige polisen Thomas Andreasson finns i verkligheten. TV 4 filmar hennes böcker med premiär i vinter. Nästa bok kommer 5 maj 2011 och heter I natt är du död.
Systrarna Camilla Grebe och Åsa Träff följer upp sin debutsuccé Någon sorts frid med ytterligare en bok om psykologen Siri Bergman som handlar om ett barn som blir vittne till ett mord, Bittrare än döden. Temat är hur långt kan man gå för sin kärlek. De är inte på väg att skilja sig, att vara två som skriver har fört dem närmare varandra. De skriver var för sig, mailar till varandra, och petar sedan i den andras texter. Camilla skriver de våldsamma avsnitten medan Åsa, som är psykolog, får skriva de psykologiska bitarna. De skriver ofta om våld mot kvinnor, men inte på samma sätt som t e x Katarina Wennstam. Grebe och Träffs böcker är i första hand underhållning, om än med ett allvarligt tema. En tredje bok är på väg.
Kristina Ohlsson kommer med sin andra bok om Fredrika Bergman, Tusenskönor. Hon arbetar som SÄPO-analytiker, är född i Kristianstad, men bor i Stockholm. Hon skriver sina böcker på fritiden med målsättning att underhålla och ge en verklighetsflykt. ”Jag skriver sådant jag själv vill läsa”, säger hon. Inför denna bok gjorde hon research i Thailand. Nästa bok ska heta Änglavakten och handla om s.k. snuff-film.
Om dramatikern och regissören Viggo Sjöström handlar Åsa Lantz böcker. Det ska bli tre i serien. Den senaste boken handlar bl. a. om hur livsfarligt det är i många länder
att födas som flicka.
Liksom många andra kommer Kristina Appelqvist med sin andra pusseldeckare i år. Den som törstar. Hon skriver om småstadsmiljö, om Skövde och har behållit huvudpersonerna från första boken. Nu har hon utvidgat berättarmiljön från universitet till också kyrkan och politiken. Lite originellt är att hon har en rektor som berättarröst.
Den fjärde årstiden med Malin Fors beskriver Mons Kallentoft i Vårlik. Men det blir en bok till som ska heta Den femte årstiden. Den ska bli något slags bokslut i serien. Kallentoft skriver mycket disciplinerat. Nio till fem jobb. Han berättade också att det nu ska bli Malin Fors-vandringar i Linköping där böckerna tilldrar sig.

Michael Hjort och Hans Rosenfelt bekräftar trenden med att skriva kriminalromaner i par. Debuten heter Det fördolda. Dessutom heter deras huvudperson Bergman i efternamn, liksom hos Grebe & Träff och hos Kristina Ohlsson.. Sebastian, som denne Bergman heter, är en riktig skitstövel till polispsykolog. Han är helt omöjlig att tycka om, besserwisserarrogant, svinaktig och sexmissbrukare som han är. Han ska spelas av Rolf Lassgård i en kommande filminspelning. Hjort ville bli regissör och Rosenfelt skådespelare från början, och efter bl a många välkända TV-manus från deras sida är de nu författare. De använder samma teknik som Grebe/Träff när de skriver. Mikael skriver de mer känslomässiga bitarna medan Hans är bäst på själva storyn.
Film blir det också av Anna Janssons böcker Stum sitter guden och Alla de stillsamma döda. De kommer i TV 4 i december. Hon medverkar också i boken Drama Queens, där fem kvinnor har skrivit korta berättelser om livets dramatik. De övriga författarna är Maria Ernestam, Inger Frimansson, Lina Forss och Moa Herngren.
Anne Holt kommer nu ut med sin 17:e bok i Norge och den 18:e är på väg. Hon vill berätta historier utan så mycket budskap. Men hon har ändå gjort ett helt års research om hatkriminalitet.
Succédebutanten Anders de la Motte håller sig helst borta från polisromanerna även om han är f.d. polis Nästa bok kommer till hösten 2011 och innehåller några återkommande figurer.
Och återkommande är också jag. Till bokmässan, alltså. Det är lika bra att börja planera inför 22 – 25 september 2011.

tisdag 21 september 2010

Bokmässan

Nu drar jag till Göteborg och Bok & Biblioteksmässan. Skitkul ska det bli, men ni får vänta lite på inlägg här.

onsdag 25 augusti 2010

Sista dagen i Helsingfors

Vaknade nöjd med gårdagskvällens konsert. Åkte till terminalen och stoppade väskorna i box. Därefter till desingmuséet för att spana in den fantastiske glaskonstnären Oiva Toikka. http://www.designmuseum.fi/main.asp?sid=3

Ytterligare lite stadsvandring och lunch i form av räkmacka (egen recension) på Esplanaden. Och sedan båten hem med champagne och fantastisk middag på Bon Vivant på båten:
Svampbrülé med balsamvinäger & gräslök

Halstrad sik med primörer, dessing av gotländsk ramslök
Dryck: Ninth Island Sauvignon Blanc

Krämig linguinepasta med murklor, sparris & pecorino
Dryck: Pipers Brook Estate Riesling

Tryffelbrässerat pärlhönsbröst, stuvad vårlök, gotlandssparris & ankleversky
Dryck: Pipers Brook Pinot Noir

Tre ostar

Espressomousse med chokladganache & karamelliserad citron
Dryck: Pacific Rim Framboise

Espresso & Calvados

Därefter - åter till vardagen.

lördag 21 augusti 2010

Helsinki Day Kaxi

Gårdagens middag på Salve var lysande. En gammal (113 år) sjömanskrog med finska anor. Skogsarbetarportioner av finsk extremt vällagad husmanskost. Om du kommer till Helsingfors, gå dit!!!http://www.ravintolasalve.fi/etusivu0.html

Idag har det blivit utflykt till Marimekkos Outlet enn bit utanför staden. En promenad i Botaniska Trädgården. Lite shopping i stan. En utmärkt middag på nepalesisk restautant. http://www.satkar.fi/


Och ikväll - en alldeles fantastisk underbar konsert med U2. Återkommer om den!!!

fredag 20 augusti 2010

Helsingfors by day

Framme i Helsinki, hustrun och jag. Vi ska bevista rockkonsert med U2 i morgon kväll. 60-årspresent från mina älskade döttrar. Båtresan gick bra med skaldjursfrosseri och avslutande Caipirinha i förbaren.

Idag har vi strosat runt i sommarHelsingfors. Sol och tjugograder. Lite shopping, en bira, en god kopp kaffe. Mycket spårvagn. Vi hittade min systers bästa vin. En hemlis vad det kan vara. Middag vankas på Salve, stadens äldsta ravintola.

Sofia Höglund: Fruktansvärda saker händer - Bokomdöme

Fruktansvärda saker händer Av Sofia Höglund LB Förlag 2026 ISBN 9789177998969, Inbunden, 345 sidor Deckardebutanter är extra intress...