Om du vill lämna kommentar på ett inlägg - klicka på kommentar under inlägget. Skriv din kommentar. Markera namn/URL. Skriv ditt namn eller alias.

onsdag 29 april 2020

Jenny Runesson: Tolken - Bokomdöme

Tolken
Av Jenny Runesson
Ordberoende Förlag 2020
ISBN 9789188867360, Inbunden, 271 sidor

Författaren arbetar som ekonom på EU-kommissionen i Luxemburg. Där har hon bott i över tjugo år. Vad är då mer lämpligt än att hon placerar sin debutbok det landet. Trots att det är förhållandevis nära geografiskt vet vi inte så mycket. Vi får lära oss mer nu. Det är en debut med mersmak, visar det sig. Jenny Runesson fyller på med ännu en titel som ger anspråk på årets debutantpriser.

Det är något så originellt som en tolk i huvudrollen. Elsa, en svenska som arbetar i Luxemburg. Hon talar många språk, vilket gör att hon får ganska många annorlunda uppdrag. Dessutom får läsaren följa hennes familj. De har ett livspussel som till nöds går ihop. Både hennes och hennes makes jobb, samt tre mindre och krävande barn.

En ung och gravid svenska hittar sin pojkvän mördad i sitt hem. Offrets familj är en av de rikare i landet, men flickvännen är inget de vill kännas vid. Lika lite det kommande barnet. Xavier är polis och den som får ta hand om fallet. Fallet ser ut att inkludera både narkotika och prostitution.

Boken är något slags mellanting mellan polisroman och pusseldeckare. Kanske kan man lista ut gärningsmannen, kanske kan man inte. Författaren har paketerat lösningen skickligt, om än lite väl dramatiskt på slutet. Ett vanligt debutantmisstag, och förresten bland etablerade författare likaså.

Bokens karaktärer är intressanta och läsaren blir hyggligt bekant med Elsa, även om man blir nyfiken på mer. Den trevlige och melankoliske polisen Xavier däremot, där finns mer att gestalta.

Bokens omfång är sympatiskt, knappt 300 sidor. Det gör detta till en njutbar läsupplevelse. Författaren har redan nu ett språk som inte avslöjar att hon är debutant och det gör också att utlovad fortsättning kommer att locka till läsning.


Betyg: 4 tomteluvor  


Foto: Viktoria Davidsson

Märkliga skivomslag 759

Vem vann frågar man sig? Förresten, verkar inte de där två fotona vara tagna vid samma tillfälle?

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

tisdag 28 april 2020

Lihammer & Hesselbom: Catalana - Bokomdöme


Catalana
Av Lihammer & Hesselbom
Historiska Media 2020
ISBN 9789175459349, Inbunden, 300 sidor

Historien om kriminalkommissarie Carl Hell och polissyster Maria Gustavsson fortsätter efter några års uppehåll. Många läsare har efterfrågat det, även jag har blivit tillfrågad om jag vet något. De tre första delarna skrev Anna Lihammer ensam. Medan mörkret faller fick Svenska Deckarakademins debutpris 2014. Hon har sedan lierat sig med Ted Hesselbom och skrivit ett par andra böcker tillsammans med honom.

Märker man då någon skillnad. Ja kanske, vi befinner oss fortfarande i förkrigstid, denna gång 1937. Men handlingen har blivit mer internationell och placerar berättelsen bl. a. i Barcelona och på världsutställningen i Paris. Där befinner sig Carl Hell till en början för att kunna träffa sin älskade Else som arbetar med den svenska paviljongen på utställningen. Överhuvudtaget får kärleken stor plats i denna del av bokserien. Men lyckan verkar kortvarig, Elses man är på väg till Paris.

En stor explosion sker i Stockholms Klarakvarter och en ung flicka hittas död. Det blir upptakten till en jakt genom Europa, där läsaren får svårt att skilja på vem som är ond och god.  Maria som är i Stockholm hindras från att ställa frågor runt dödsfallet. Samtidigt som hon försöker få klarhet på hemmaplan är det storpolitik som det handlar om i den europeiska intrigen.

Det är fortfarande en historisk roman med bra känsla för tiden, som använder trettiotalet som en medspelare i intrigen. Allt utan att vara övertydlig med tidsmarkörer. Det är lätt att överbelasta texten med sådana.

Samtidigt måste jag erkänna att jag tyckte bättre om Carl och Maria när de brottades med kriminaliteten i Stockholm. De är tillräckligt intressanta i sig. Nu drunknar de lite i världshistorien. De båda tillhör trots detta mina deckarfavoriter. Genom dem tillför författarna så mycket annat till kriminalhistorien.

Betyg: 3 tomteluvor  



Foto: Johanna Jeansson

måndag 27 april 2020

Veckans Tio i Topplåt 718

The Flirtations: Love A Little Longer
In på listan 14 oktober 1972
Låg kvar i 2 veckor, Högsta placering: 9

lördag 25 april 2020

Tina Frennstedt: Cold Case; Väg 9 - Bokomdöme


Cold Case: Väg 9
Av Tina Frennstedt
Förlag 2020
ISBN 9789137155005, Inbunden, 426 sidor

Detta är författarens andra del i Cold Caseserien. Den första var jag ganska kritisk till. Den hade jag lyssnat på och antydde i mitt omdöme att mitt missnöje berodde på den upplevelsen. När jag nu sätter tänderna i den andra delen och läser en pappersbok är jag benägen att tro att det var så det var. Det ber jag om ursäkt för, att jag var för kritisk mot debutboken. Samtidigt visar det på hur viktig inläsaren är, att det är en del av totalintrycket.

Det är två intressanta karaktärer som är huvudpersoner i Tina Frennstedts böcker och de är också kollegor på Cold Casegruppen i Malmö. Tess Hjalmarsson är ansvarig för gruppen. Hon kallas för supersnuten p.g.a. alla uppklarade fall. Ändå är gruppen hotad med nedläggning. Denna boks kalla fall kommer att bli avgörande för dess fortlevnad. Parhästen Marie Erling är en udda fågel. Hon passar egentligen inte in någonstans. Utom tillsammans med Tess då. Marie pratar alltid klartext. Hon säger vad hon tycker, vilket naturligtvis emellanåt skapar konflikter. De är ett omaka och speciellt par som ska bli trevligt att följa framöver. Deras samarbete skapar humoristiska små glimtar som jag uppskattar.

Författaren använder verkliga fall som inspiration. Naturligtvis är de dramatiserade och omskrivna. Annat vore oanständigt. Det gamla fallet här är ett mord på en ung pianist 2004. Polisen var aldrig nära en lösning på den tiden. Man hade då funnit en vit lera på brottsplatsen, men inte kunnat identifiera den. Nu sker flera mord i nutid, och leran dyker upp igen. Dags för Kalla Fall-gruppen att agera.

Författaren beskriver utredningen initierat och trovärdigt. Språk och persongestaltningar är mycket lyckade. Tina Frennstedt har åstadkommit en polisroman av bästa märke.

Några marginalanteckningar; här finns kanske lite för många klichéer. Hund hittar lik, mördaren pratar med polisen via sitt beteende, läckor hos polisen etc. I det stora hela är detta ändå en gedigen kriminalroman som inte saknar varken spänning, intressanta karaktärer eller verklighetsförankring.

Bra Tina. Fortsätt så. Det måste finnas hur många kalla fall som helst som du kan dramatisera.

Betyg: 4 tomteluvor  


Foto: Gabriel Liljevall

fredag 24 april 2020

Veckans Tio i Topplåt 717

Middle Of The Road: Sacramento (A Wonderful Town)
In på listan 18 mars 1972
Låg kvar i 4 veckor, Högsta placering: 2

torsdag 23 april 2020

Anna Granlund: Den röde hanen - Bokomdöme


Den röde hanen
Av Anna Granlund
Southside Stories 2020
ISBN 9789188725523, Inbunden, 316 sidor

Förläggaren på Southside Stories frågade mig för en tid sedan om jag kände till någon kriminalroman i brandstationsmiljö. Inger Frimanssons Mannen med oxhjärtat från 1999, svarade jag då. Anledningen till frågan har vi här. Deckardebutanten Anna Granlund inleder en serie spänningsromaner som tilldrar sig på Östermalms brandstation i Stockholm.

Så, författaren är inte först, men det är originellt nog ändå. Något släktskap med Frimanssons författarskap har hon inte heller. Huvudpersoner, som vi antagligen fortsatt får följa, är brandingenjören Jessica Frank och brandmästaren Stefan Berg. Hon har en tidigare brandskada, men arbetar nu som utredare av anlagda bränder. Han förestår den mest berömda gruppen av brandmän i Stockholm.

Gruppen har problem. Någon saboterar deras verksamhet. Stjäl pengar och manipulerar utrustning som får till följd att människoliv hotas. Stefan får skulden och blir suspenderad.

Men tillsammans med Jessica försöker de få fram sanningen. En sanning som finns där man minst anar det. Det är klart att de då lever farligt själva.

Det är ingen traditionell deckare som författaren bjuder på. Brotten är annorlunda och polisarbetet är begränsat. Det blir spännande ändå, om än ganska förutsägbart. Boken är inte utan schabloner.

Interiören från brandstationen är intressanta och mycket initierat beskriven. Miljön är bokens styrka. Annat finns som kan bli bättre. Dialogen är lite krystad och stolpig, intrigen kan vässas och bli mer överraskande.

Jag ser fram emot att följa Jessica och Stefan i framtida böcker. Här finns mycket att vara nyfiken på, inte minst i deras privata liv.

Betyg: 3 tomteluvor  



Foto: Stefan Tell

onsdag 22 april 2020

Anders de la Motte: Våroffer - Bokomdöme


Våroffer
Av Anders de la Motte
Forum 2020
ISBN 9789137153858, Inbunden, 407 sidor

Författarens nionde bok är den fjärde och rimligen avslutande delen i årstidsserien. De tre tidigare har alla blivit nominerade till Svenska Deckarakademins pris för Årets Bästa Kriminalroman. Det priset fick Anders de la Motte för en tidigare bok, Ultimatum. Han fick också deras debutpris 2010 för Geim.

Årstidsböckerna är var för sig fristående, men tilldrar sig alla i olika fiktiva mindre orter i Nordvästra Skåne, författarens barndomstrakter. De har också liknande teman. Något som hänt för ett antal år sedan som nu sakta bubblar upp till ytan. Dessutom innehåller intrigerna gärna en återvändare till trakten.

Den som flyttar tillbaka här är David. Han är krögare och ska hyra in sig på slottet för att öppna en exklusiv restaurang. Hans fru Thea är bokens egentliga huvudperson. Hon har fått en tjänst som distriktsläkare i orten. Davids mor är Tornabys starka person, hon har ett finger med i det mesta, även Theas anställning. I Tornaby ser man till de sina, det är lite som en gated community.

På åttiotalet har en tonårig flicka mördats på valborgsmässoafton under ritualliknande former. Hennes halvbror dömdes för brottet och i nutid är allt glömt. Eller? Ingen talar i alla fall om den gamla händelsen. Ingen får tala om den. Men Thea, som ju är utsocknes, blir nyfiken och börjar undersöka. Hon finner en del saker som är underliga, men ingen vill svara på frågor. I själva verket blir hon hotad.

Med sedvanlig de la Motteskicklighet blir historien sakta upprullad med en och annan vändning och överraskning. Det är spännande, kanske något överdramatiskt mot slutet.

Beskrivningen av det lilla samhället är klockrent. Man förstår de emellanåt inskränkta personerna, och t o m sympatiserar med dem en smula. Här briljerar författaren.

Men det känns också som om det är fjärde gången jag läser den här historien. De fyra böckerna i serien är förvisso helt olika, men det finns så många likheter och de gör mig lite gubbgnällig.

Nu börjar en väntan på Anders de la Motte. Hans hittills tre serier har varit helt olika och var för sig mycket läsvärda. Vad väntar nu? Jag tror och hoppas på att han kommer att överraska rejält. Författaren har kapacitet att lyckas med det mesta.


Betyg: 4 tomteluvor  


Foto: Thron Ullberg

Märkliga skivomslag 758

Ett dansparty på ett flygplan. Jag är skeptisk.

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

måndag 20 april 2020

Mohlin & Nyström: Det sista livet - Bokomdöme


Det sista livet
Av Mohlin & Nyström
Norstedts 2020
ISBN 9789113093741, Inbunden, 377 sidor

Peter Mohlin och Peter Nyström är ännu ett exempel på årets alla läsvärda debutanter. Dessa både skrev sitt första utkast till en deckare när de var tio år. Därefter har de var för sig arbetat med dramatik och journalistik. Nu har de plockat upp deckarskrivandet igen och ger ut början på en serie.

De inledande kapitlen är mycket lovande och skapar en dramatik som håller sig igenom boken. John Adderley arbetar åt FBI och infiltrerar ett kriminellt nätverk. Han lyckas avslöja delar av det, men hans identitet blir samtidigt röjd. Han får en ny identitet och flyttar till Sverige.

Han har svenska rötter. Hans mor bor i Karlstad och har tidigare skrivit att hon vill att hans ska komma hem och rentvå sin bror. Brodern är anklagad och dömd av allmänheten för en våldtäkt och ett mord. Men kroppen har inte hittats. John får jobb som polis för att utreda kalla fall. Och han får börja med broderns. Men ingen vet att han är den misstänktes bror.

John har ett pris på sitt huvud, de brottslingar som han har avslöjat glömmer aldrig. Det hotet vilar över honom ständigt. Han tittar sig alltid över axeln. De poliskunskaper han har använder han till att lösa många av de frågeställningar som finns i Karlstadfallet.

Grundidén är intrikat och välkonstruerad. Samtidigt hamnar det om familjelojalitet och brödraskap. John är amerikan i grunden, därför accepterar han inte att han måste ha kaffevecka på polisstationen och inte heller att han inte får köra bil efter ett par öl. Bra gestaltning av författarna att belysa sådana skillnader.

De svenska poliserna i Karlstad är ändå mer än lovligt taffliga. De har haft tio år på sig att leta efter sådana ledtrådar som John hittar på en dag? Där försvinner en del av trovärdigheten.

I efterorden tackar författarna sin förläggare för att de förmåtts stryka hundra sidor. Kanske borde de strukit hundra till. Boken tappar emellanåt tempo och hade mått bra av en än mer koncentrerad intrig.

Men det där är marginalsynpunkter. I det stora hela är detta en av årets bästa nykomlingar. Boken slutar med en cliffhanger som skapar efterfrågan på del två.

Betyg: 4 tomteluvor  



Foto: Magnus Liam Karlsson

Veckans Tio i Topplåt 716

The Shadows: Dance On
In på listan 19 januari 1963
Låg kvar i 4 veckor, Högsta placering: 3

söndag 19 april 2020

Rose Tillberg Mattsson: Hotelldirektören är tillbaka - Bokomdöme


Hotelldirektören är tillbaka
Av Rose Tillberg Mattsson
Visto Förlag 2019
ISBN 9789178850730, Inbunden, 317 sidor


Kära läsare. Nu är jag där igen och skriver om något som inte är en deckare. Jag har skrivit om den första delen i den här serien och det ska så småningom komma en trea också lovar författaren.

Historien om hotelldirektören Bebe är inspirerad av författarens farmors livsresa. Bebe är en handlingskraftig kvinna, i denna roman i 40-årsåldern, hon upplever mycket på sin minst sagt vingliga väg genom tillvaron.

Det är lätt att tycka om henne. Sympatisera med och heja på henne. Ömka lite. I själva verket är hon ändå egoistisk, brottslig och ganska lat. Andra får gärna jobbet. Men det finns något hos henne som är lätt att ta till sig.

Hon återvänder nu från USA och tanken är att hon ska köpa tillbaka det gamla hotellet i Häverödal i Uppland. Det hon lämnade och sålde för Amerika. När hon kommer dit har ägaren ångrat sig. Vad göra? Bebe finner alltid på råd. Kanske inte samma som du och jag skulle ha tänkt på.

Från första boken får läsaren naturligtvis återse en del av de karaktärer som befolkade den. Bebes mamma, Lisen och hennes barn samt gubben från åkeriet som man aldrig får reda på vad han heter. Nya färgstarka personer tillkommer och gör detta till en ganska mustig och härlig skröna. Om än med verklighetsbakgrund.

Mitten av 60-talet är tiden som detta handlar om, men det ges också djupa återblickar till Bebes trassliga barndom. Vi får veta mer om varför det blev som det blev.

Boken är fylld av värme och humor. När Bebe förför en amerikansk motorcykelpolis blir det extra fnissigt. Det är trots det inte en solskenshistoria, till det finns det alltför mycket svärta här.  Rose Tillberg Mattsson är skicklig på att återskapa den tidens känsla och den tidens karaktärer.

Trean blir något att längta efter.


Betyg: 3 tomteluvor  


Foto: Jini Sofia

lördag 18 april 2020

Fredrik P Winter: Grävlingen - Bokomdöme


Grävlingen
Av Fredrik P Winter
Louise Bäckelin Förlag 2020
ISBN 9789177991519, Inbunden, 365 sidor

Författaren spänningsdebuterar med en roman som rör sig i gränslandet mellan deckare och skräck. Eftersom ”det mesta” ändå får en naturlig förklaring, om än ganska osannolik, så landar nog genrebestämningen på deckarsidan.

Natten innan den sjätte november varje år sker ett hemskt brott i Göteborg. En seriemördare döpt till Grävlingen tar sig in i sina offers hus genom golvet. Det finns blodspår men inga kroppar hittas. Detta fortgår år efter år. En gång om året. Kriminalinspektör Cecilia Wreede leder utredningen under hela tiden tillsammans med Jesper Olsson. En utredning som i princip står stilla.

Annika Granlund jobbar på det nedläggningshotade förlaget. De söker med ljus och lykta efter en ny bestseller för att rädda förlaget. Deras tidigare stora namn Jan Apelgren är sedan sex år spårlöst försvunnen. På förlaget finns också deckarförfattaren Stina von Gryning. Det låter som en hybrid av Stina Jackson och Niklas Natt och Dag. Inga jämförelser i övrigt. Men humor.

En dag hittar Annika utanför förlagets dörr, i en jordhög, ett manus som heter Jag är grävlingen. Författarnamnet är angivet till Jan Apelgren. Denne Jan har skrivit ett testamente där han lämnar rättigheterna till sina manus till förlaget. De ger ut det efter att ha fått honom dödförklarad, och det blir en succé.

Läsarna får följa polisen Cecilias privatliv och än mer Annika Granlunds tillsammans med sin man Martin. Annika är psykiskt instabil efter ett missfall och hör saker i väggarna hemma.

Spänningen stegras när handlingen kommer närmare den sjätte november. Skall något nytt dåd ske? Elegant lotsar författaren läsaren framåtmot det oundvikliga slutet. Spänningen stiger.

Karaktärerna är intressanta och väl gestaltade. Det är de som driver boken framåt. Läsarens intresse ligger främst hos hur det ska gå för personerna, och kanske inte så mycket om det ska ske ett nytt dåd eller inte. Det tar man för givet att det ska.

Fredrik P Winter sällar sig till årets stora skara av duktiga debutanter. Jag läser gärna mer av honom. Men då får han inte tippa över alltför mycket åt skräck och övernaturligheter. Det är gränsfall här.

Betyg: 4 tomteluvor  



Foto: Lars Ardarve

fredag 17 april 2020

Veckans Tio i Topplåt 715

Billy J. Kramer & The Dakotas: Little Children
In på listan 18 april 1964
Låg kvar i 3 veckor, Högsta placering: 7

torsdag 16 april 2020

Gustaf Skördeman: Geiger - Bokomdöme


Geiger
Av Gustaf Skördeman
Polaris 2020
ISBN 9789177952749, Inbunden, 366 sidor
ISBN 9789177953111, Ljudbok, 15 tim. 0 min., Uppläsare Jonas Malmsjö

Den här boken har jag lyssnat på. Jonas Malmsjö läste. Han gör det bra men en lite viskande röst som ökar dramatiken. Det känns ändå konstigt eftersom jag nyligen lyssnade på en annan bok med honom som uppläsare.

Gustaf Skördeman är ännu en av årets debutanter. Han slår på stort med en internationell spionthriller med många bottnar. Även om boken har ett perspektiv ut i Europa tilldrar den sig i Sverige, och då mest i Stockholmstrakten.

Bokens inledning är strålande och lockar till fortsatt läsning. Agneta Broman vinkar av sina barn och barnbarn som har varit på besök i villan. Samtidigt ringer telefonen. Hon svarar. En röst säger Geiger. Agneta tar fram en pistol och skjuter sin man Stellan bakifrån.

Mannen, Stellan, är en extremt känd Tv-personlighet. Han är hela Sveriges farbror Stellan. (Tänk Lennart Hyland). Han har varit synonym med svensk underhållning under decennier, men har nu dragit sig tillbaka. Efter mordet försvinner Agneta.

Familj, vänner och även polisen hittar inga motiv och ingen mördare. Dessutom undrar de vart Agneta har tagit vägen. Också mördad, eller kidnappad?

Bokens huvudperson är polisen Sara Nowak som kände familjen Broman. Hon är inte en del av utredningen men blir snabbt privatspanare mot reglementet.

Hon finner många hemligheter under sitt sökande. När hon vänder på stenar kommer det fram sanningar som många har velat dölja.

Saras familj och de problem de har får ta lika mycket plats som utredningen. Hon har också problem i sin polisroll. Hennes chefer är inkompetenta. Har jag läst det förut? Det börjar bli lite tröttsamt.

Gustaf Skördeman lyckas att skapa spänning med flera dimensioner. Sveriges relation till forna DDR och Sovjet, prostitution och pedofili. Han gapar över en del, kanske lite för mycket.

Boken har emellanåt ett högt tempo, men tappar emellanåt tempot. Berättelsen kunde ha varit mer koncentrerad. Emellanåt är det blodigt, i synnerhet i den avslutande crescendolikanande upplösningen.

En lovande debut sannerligen.


Betyg: 3 tomteluvor  



onsdag 15 april 2020

Märkliga skivomslag 757

Larry Page gör allt för att inte visa brösten.

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

tisdag 14 april 2020

Varg Gyllander: STHLM: Farsot - Bokomdöme


STHLM: Farsot
Av Varg Gyllander
Louise Bäckelin Förlag 2019
ISBN 9789177991120, Inbunden, 317 sidor


Det känns märkligt att läsa den här boken från förra året mitt i dagens coronatider. Den handlar nämligen om en virussmitta som hotar världen.

I boken kommer inte viruset från Kina utan istället från en skum organisation som vill förändra världen. Allt orent ska bort och mänskligheten är tänkt att börja om från början med bara ”rena” individer. Ett hemskt scenario naturligtvis, och boken är precis så ruggig som det låter.

Intrigen är värdig en James Bondfilm, eller varför inte en Stålmannen eller Batmanhistoria. Sannolikhetshalten är inte så hög och det finns logiska luckor, men vad gör det? Vem ser en Bondrulle med anspråk på dokumentär sanning?

Varg Gyllander har tidigare utgivit STHLM: Inferno i denna serie. Den var extremt actionladdad. Det är något nertonat här, men det sprakar ändå från den ena spänningsscenen efter den andra. Varg Gyllander har förfinat sitt thrillerskrivande.

Hjältarna är just precis det, HJÄLTAR med stort H. Allra främst superagenten Norma som klarar det mesta och inte skyr några medel. En hårding, liksom hennes kamrat Joshua.

Det börjar med en massaker på en hel sameby. Tonårsflickan Ayla är den enda överlevande och hon flyr för sitt liv. Läsaren får följa hennes öden genom hela boken. Hon får symbolisera den mänskliga aspekten.

Det smäller både här och där, även på Nobelfesten. Jakten på den kriminella sekten blir ett klassiskt sekunddrama.

När Varg Gyllander i detta sammanhang skriver att tjänstemannen på Folkhälsomyndigheten har ett smittande leende vet jag inte om han driver med mig. Antagligen är det bokens humorinslag.

Betyg: 3 tomteluvor  



Foto: Richard Ryan