måndag 29 april 2019

Veckans Tio i Topplåt 612

Science Poption: Buckingham Palace
In på listan 17 juni 1967 
Låg kvar i 3 veckor, Högsta placering: 3

fredag 26 april 2019

Veckans Tio i Topplåt 611

The Beatles: I Feel Fine
In på listan 5 december 1964
Låg kvar i 10 veckor, Högsta placering: 2

onsdag 24 april 2019

Märkliga skivomslag 706

Fela har jag också plattor av. Med kläder.

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

måndag 22 april 2019

Veckans Tio i Topplåt 610

Shane Fenton & The Fentones: Five Foot Two Eyes Of Blue
In på listan 16 december 1961 
Låg kvar i 11 veckor, Högsta placering: 5

fredag 19 april 2019

Veckans Tio i Topplåt 609

The Osmonds: Yo-Yo
In på listan 15 januari 1972 
Låg kvar i 1 vecka, Högsta placering: 9

onsdag 17 april 2019

Johanna Mo: Svarta änkan - Bokomdöme


Svarta änkan
Av Johanna Mo
Forum 2019
ISBN 9789137153568, Inbunden, 373 sidor

Efter några års uppehåll återkommer Johanna Mo med en ny kriminalroman, denna gång om invandrarpolisen Jakob Khalil. Jag var tämligen förtjust i hennes tidigare böcker, men blir tyvärr lite besviken på denna.

Här finns mycket som är bra. Allra främst blir jag förtjust i huvudpersonen Jakob. Han får gärna återkomma. Däremot är intrigen alltför konstruerad och ofattbart osannolik. Jag kan naturligtvis inte spoila med att avslöja mordmotiv etc, men jag kan avslöja att jag inte köpte den delen av boken.

En känd fotbollsspelare blir mördad. I lägenheten befinner sig också hans gravida fästmö Katja. Hon blir misstänkt och häktad. Hon kallas för Svarta Änkan i pressen pga. sitt tidigare hårda och vilda liv. Hon hängs ut i pressen och blir trakasserad i fängelset. Jakob däremot tvivlar, men ingen annan.

På klassiskt cowboymanér blir han den ensamme utredaren utanför polisens regler och anvisningar. Fler mord begås och Jakob anar ett samband, men ingen annan. Är det en seriemördare lös, som ger sig på gravida kvinnor? Misstankarna riktas mot en medlem i Scabbers, ett motorcykelgäng. Jakob tvivlar naturligtvis.

Parentes. Scabbers har en råtta på sina jackor och säger sig hata AIK. Jag får inte ihop det.

Tyvärr är hela historien ganska naiv och förutsägbar. Jag vet att Johanna Mo kan bättre. Jag har sett det. Nya tag, gärna med Jakob Khalil i huvudrollen efterfrågas.

Betyg: 3 tomteluvor  



Foto: Caroline Andersson

Jenny Rogneby: Leona; Ur aska i eld - Bokomdöme


Leona: Ur aska i eld
Av Jenny Rogneby
Wahlström & Widstrand 2019
ISBN 9789146235026, Inbunden, 343 sidor

Jenny Rognebys hjälte Leona Lindberg är en opålitlig sådan. Hon är förvisso en alldeles förträfflig polis, även om hon gärna utreder ensam och på sitt eget speciella sätt. Men hon jagar också lätta pengar och hon har få skrupler. Emellanåt och ganska oväntat skymtar det fram mänskliga känslor. I den här boken blommar det lite kärlek, eller är det något annat? Men samtidigt har hon ett stort rättvisepatos, hon är m a o extremt komplex.

Att hon inte har åkt fast eller har fått sparken är hittills en stor gåta, men för bokseriens skull får hon gärna klara sig ett tag till.

Men är det mord eller självmord det handlar om i den här boken? Först på Skeppsholmen och sedan på Stockholms Central sätter ett antal ungdomar eld på sig själva och brinner till döds. Ligger det någon drivande kraft bakom eller har de fattat detta slutgiltiga beslut själva?

Leona leder utredningen och har som vanligt dubbla lojaliteter. Samtidigt försöker hon få en man som suttit länge i fängelset frigiven för att på det sättet dela hans skadeståndspengar. Hon har svårt att få med honom på projektet vilket bara ökar hennes frustration.

Jenny Rogneby är kriminolog och har förmågan att använda sina kunskaper när hon bygger intrikata intriger. Där finns bokens sannolikhet, medan det blir mer fantasier när det kommer till Leonas utsvävningar. Som sagt, hur länge ska hon få hålla på? Trots hennes olagligheter kan man inte låta bli att hålla tummarna för henne.

Det är spännande, det är välskrivet, det är bra underhållning. Författaren befäster sin ställning som en av de mer framstående i genren. Med en god historia och en annorlunda men fängslande huvudperson kommer man långt.

Betyg: 4 tomteluvor  


Foto: Mikael Eriksson

Tina Frennstedt: Cold Case: Försvunnen - Bokomdöme


Cold Case: Försvunnen
Av Tina Frennstedt
Forum 2019
ISBN 9789176472439, Ljudbok, 11 timmar, Uppläsare Mirja Turestedt
ISBN 9789137152011, Inbunden, 416 sidor

Under mina långpromenader börjar jag mer och mer använda mig av ljudböcker. Jag kommer trots det att konsumera de flesta böcker i pappersform. Den här titeln har jag lyssnat på. Uppläsaren präglar alltid totalupplevelsen, i detta fall till det sämre. Jag blev inte förtjust i hennes korthuggna och kyliga sätt att framföra texten. Kanske är boken skriven så, kanske inte.

Tina Frennstedt är en känd kriminalreporter och genredebuterar med denna första del i en serie som hon har kallat Cold Case. Ganska klart vad det kommer att handla om, eller hur.

Sexton år har gått sedan Annika Johanssons försvinnande. Malmöpolisen Tess Hjalmarsson är chef för Cold Casegruppen och har lovat Annikas mamma ett avslut. Till sin hjälp har hon den ganska osociala Marie Erling. Men det börjar med att en kvinna hittas brutalt mörad i Höllviken. Modus operandi talar för att det är Valbymannen som slagit till igen, en seriemördare och våldtäktsman som tidigare verkat i Köpenhamn.

De två fallen, och några andra, vävs ihop och polisen tror att det är Valbymannen som också ligger bakom Annikas försvinnande. På ganska knackiga och slumpmässiga grunder trevar sig Tess och Marie framåt. Ibland känns det som om de är de enda poliserna i Malmö.

Grundintrigen är fyndigt konstruerad, men polisarbetet är onödigt naivt beskrivet. Huvudkaraktärerna saknar djupare gestaltning även om författaren försöker genom att ge deras privatliv stor plats. Nyfikenheten på dem stillas ändå inte.

Annars är Cold Casefall alltid intressanta att beskriva, om än inte ovanliga. Det finns något kittlande med att lösa något gammalt mysterium. Detta är dessutom inspirerat av ett verkligt fall. I den andra boken väntar jag mig mer djupdykningar i personer och miljöer, och en mer koncentrerad grundberättelse.

Betyg: 2 tomteluvor  



Foto: Maria Östlin

Märkliga skivomslag 705

Obama?

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

tisdag 16 april 2019

Maria Adolfsson: Stormvarning - Bokomdöme


Stormvarning
Av Maria Adolfsson
Wahlström & Widstrand 2019
ISBN 9789146235125, Inbunden, 423 sidor

Förra årets bok om Doggerland, Felsteg (mitt omdöme), slog omkull mig. Maria Adolfsson bjöd in oss till en icke existerande ögrupp mellan England och Danmark.

Doggers Bankar försvann för inte så länge sedan, men Doggerland har inte funnits sedan senaste istiden. Utom i författarens hjärna då.

Miljöskildringarna var så överraskande starka, och är det nu också, att gärna ville öppna datorn och söka efter resor till Dunker, som huvudstaden på Heimö heter. De andra två större öarna är Frisel och Noorö. På den sistnämnda sker de rysligheter som behandlas i denna bok.

Det är återigen den luggslitna kriminalinspektören Karen Eiken Hornby som är centralfigur. Hon har inte haft ett helt okomplicerat liv, och inget tyder på en ljusning.

Hon har släktingar på sin fars sida på Noorö som hon inte har träffat på länge. De är sprungna ur myllan, reder sig själva och står inte alltid på rätt sida av lagen. Karen får balansera för att hålla släkten blid och samtidigt använda dem i utredningsarbetet.

Runt jul hittas en man död i ett gruvbrott. Karen som är sjukskriven tar på sig att leda utredningen när ingen annan polis är tillgänglig. Hon får därmed en ursäkt att lämna ett julfirande med släkten som stressar henne.

Det är inte lätt att sköta en utredning på en ö där ingen vill tala med polisen. Karen Eiken Hornby får använda all sin list bland motorcykelhuliganer och whiskydestillerier.

Doggerland är fortfarande fantastiskt. Det är så målande beskrivet att jag känner mig säker på dess existens. Tyvärr blir det ingen överraskning att läsa denna bok två om trakten, men för en pubälskare som jag längtar jag till de olika ölhaken som verkar vara genuina och trevliga.

Betyg: 5 tomteluvor  



Foto: Caroline Andersson

Kamilla Oresvärd: Brudslöjan - Bokomdöme


Brudslöjan
Av Kamilla Oresvärd
Bokfabriken 2019
ISBN 9789178351350, Inbunden, 319 sidor

Författaren har tre kriminalromaner bakom sig, men det här är den första delen i en ny serie om Vargön, en ort på c:a 5 000 innevånare utanför Vänersborg. Sverige mutas in av fiktiva mördare bit för bit.

Boken har en infernalisk, originell och fantasieggande inledning. Lise-Marie mördas på sin bröllopsnatt. Ju mer man sedan får reda på om offret desto mer komplicerat blir fallet.

Anton som är polis i området leder utredningen. Hans mamma, Mona, som han har en svajig relation till flyttar hem i samma veva. Hon är före detta domare och ger sig ut på privatspaning för att hjälpa sin son. Spännande touch, men föga trovärdig.

Det finns många annorlunda och spännande karaktärer i trakten som tillför boken lokalfärg och känsla.

I Vargön förekommer mycket som annars är förknippat med större städer, t ex bordellverksamhet. Chefen för det heter överraskande Belinda Bauer, samma namn som en brittisk kriminalförfattare som jag känner väl.

Efter en bra start på romanen spretar den sedan ut åt flera håll. Jag saknar fokus på huvudhistorien. Mona Schiller är en trevlig bekantskap även om hon tar sig friheter utanför trovärdigheten.

Men jag gillar henne, och jag lockas av Vargöns miljö. Det får mig att se fram emot en lite mer koncentrerad del två.

Betyg: 3 tomteluvor  



Foto: Lisa Jabar

Anna Jansson: Mitt hjärta är ditt - Bokomdöme


Mitt hjärta är ditt
Av Anna Jansson
Norstedts 2019
ISBN 9789113091976, MP3, 10 t 53 min, Uppläsare Marie Richardsson
ISBN 9789113091921, Inbunden, 363 sidor

Jag har frångått mina vanor här och efter 19 lästa Maria Wernböcker har jag lyssnat på den 20:e. På gott och ont. När man låter en uppläsare tolka texten kommer det oundvikligen in en främmande dimension i upplevelsen.

Inte för att Marie Richardsson är en dålig uppläsare, tvärtom, men hennes version av Maria Wern stämmer inte med min. Det gör inte heller filmatiseringen med Eva Röse i huvudrollen ska jag tillägga.

Min Maria är blond, och gladare. Hon är förvisso en bra polis, men jag vill verkligen inte tillåta henne att i slutet av romaner och filmer åka ut ensam på vittnesförhör. Och absolut inte utan mobiltelefon, eller med en urladdad sådan. Jag vill ha mer koll på henne än vad Anna Jansson har. Jag bryr mig om henne.

I denna den tjugonde!!!!! boken i serien står hjärtat i fokus, vilket också titeln antyder. Flera av parallellhistorierna handlar om hjärtbesvär på olika sätt. Det blir också avsluten på dessa berättelser som jag som läsare mest önskar en upplösning på. Kriminalgåtan får stiga åt sidan.

Marias kollega, Per Arvidsson, är skild, men har med sin exfru ett hjärtsjukt barn. Det enda som eventuellt kan rädda henne är en transplantation. Exfrun är läkare, förstår allvaret, men väljer oortodoxa vägar till en lösning, medan Per är mer jordnära. Den hjärtknipande historierna blir mycket engagerande.

Ett par som bor vid Norderstrand spanar med kikare på ett tält på stranden. Dit kommer en man med olika kvinnor nästan varje kväll. Så småningom hittas ett lik i tältet. Det blir ett klurigt fall för Visbypolisen som samtidigt letar efter en försvunnen hjärtsjuk kvinna.

Det är som vanligt stabilt och välskrivet av Anna Jansson. I den mycket stora mängden av deckare med familje- och relationstema sticker hon ut. Positivt.

Jag har tidigare tjatat om att det börjar bli dags för författaren att börja med en ny deckarserie. Till hösten blir jag bönhörd. Jag bockar och bugar.

Betyg: 4 tomteluvor  



Foto: Anna-Lena Ahlström

Christer Rindebratt: Fru Joredals knarkfabrik - Bokomdöme

Fru Joredals knarkfabrik
Av Christer Rindebratt
Ymershorns Förlag, 2017
9789198378849, Pocket, 346 sidor

När författaren ger ut sin tredje bok satsar han på den lite undanskymda genren kriminalkomedi. Det har alltid varit något som jag har efterfrågat bland svenska deckarförfattare. Tomas Arvidsson är svensk mästare där. Annars har jag haft en förkärlek för amerikanen Donald E Westlake.

Jag vet inte om Crister Rindebratt har läst Westlake, men han har ändå (medvetet/omedvetet) lånat en del grepp därifrån. Allra främst märks det i den karaktärsbundna intrigen. Varje person är skarpt utmejslad med egenheter som följer med genom berättelsen.

Sigurd är pensionär (lite tröttsamt att det oftast är sådana i komiska deckare. Är åldringar roligare än andra människor), han är IT-expert och ägnar sig åt att hacka de mest svårgenomträngliga brandväggar. Han och hans kompis Bengan är suveräna på detta, ingenting kan stoppa dem.

Westlake karaktäriserar sina personer efter vad de dricker. Rindebratt använder sig av deras hundar. Alla i grannskapet runt Sigurd äger en hund och han har koll på alla genom deras husdjur.

Fru Joredal har också hund, en som Sigurd ofta ser på morgonen under rastningen. Men en dag är det något som inte stämmer med hund och make. Den nyfikne pensionären känner sig tvingad att lägga näsan i blöt. Det skulle han kanske inte ha gjort.

Sigurd, och även hans vänner, hamnar i livsfarlig knipa och det krävs mycket list för att komma ur dilemmat.

Det finns spänning, men den får ge vika för de mer farsartade och halsbrytande inslagen. Kanske blir det lite för mycket av det komiska emellanåt, lite buskis. Men jag hade trots allt ett leende placerat under näsan när jag läste.

Betyg: 3 tomteluvor 

måndag 15 april 2019

Veckans Tio i Topplåt 608

Les Humphries Singers: (We'll Fly To The) Promised Land
In på listan 10 april 1971 
Låg kvar i 3 veckor, Högsta placering: 8

fredag 12 april 2019

Veckans Tio i Topplåt 607

The Casuals: Jesamine
In på listan 19 oktober 1968 
Låg kvar i 1 vecka, Högsta placering: 8

onsdag 10 april 2019

Märkliga skivomslag 704

Visa fisken!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

måndag 8 april 2019

Veckans Tio i Topplåt 606

The Who: La-La-La-Lies
In på listan 21 januari 1967 
Låg kvar i 3 veckor, Högsta placering: 7

fredag 5 april 2019

Veckans Tio i Topplåt 605

The Sleepstones: Good Morning Little Schoolgirl
In på listan 29 januari 1966 
Låg kvar i 1 vecka, Högsta placering: 9

onsdag 3 april 2019

Märkliga skivomslag 703

Nu är domedagen här!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

måndag 1 april 2019

Veckans Tio i Topplåt 604

Johnny Rivers: Seventh Son
In på listan 7 augusti 1965 
Låg kvar i 6 veckor, Högsta placering: 3

Veckans Tio i Topplåt 1124

The Music Explosion: Little Bit O'Soul In på listan 15 juli 1967 Låg kvar i 7 veckor, Högsta placering: 2