Victor Pavic Lundberg: Den fjärde väggen - Bokomdöme

 

Den fjärde väggen

Av Victor Pavic Lundberg

Albert Bonniers Förlag 2026

ISBN 9789100807948, Inbunden, 335 sidor

Det här är tveklöst författarens bästa hittills. Det vill inte säga lite eftersom han stadigt har levererat högoktaniga thrillers.  Jag fick Hitchcockassociationer på en gång och de bara förstärktes under läsningen. Härligt med så många opålitliga berättare.

Sebastian Krantz är regissör, gift med Annie. Han börjar misstänka att hon har hittat någon annan och anlitar därför en privatspanare, den f d polisen Klara Smith. Hon levererar foton som visar Annie med en annan man.

De vidare undersökningarna blottlägger hemligheter som legat fördolda. Berättarrösten växlar mellan de huvudinblandade vilket gör att sympatierna växlar fram och tillbaka. Inget är vad det ser ut att vara. Det är ett föredömligt flyt i historien vilket också drar in läsaren så att det är svårt att lägga ifrån sig boken. Hur ska det egentligen sluta?

Man får Ulf Kvenslervibbar och kanske lite Gone Girl. Det är skickligt av Victor Pavic Lundberg att skriva så att man inte känner sig lurad när handlingen krumbuktar. Intrigens uppbyggnad är genialisk. Det här kan verkligen bli en kandidat till årets bästa kriminalroman.

 Betyg: 5 tomteluvor 

Foto: Rickard L. Eriksson

Maria Grund: Silverkaninen - Bokomdöme

 

Silverkaninen

Av Maria Grund

Bokförlaget Polaris 2025

ISBN 9789177956426, Inbunden, 435 sidor

Svenska Deckarakademin gav Maria Grunds första bok Dödssynden debutpriset 2020. Med all rätt. Hon har hållit stilen i sina böcker även om hon flyttade intrigen från Gotland till Småland. Och även med lite olika tidsperspektiv. Nu är det Gotland igen, och lite Småland.

I denna, den femte boken, hittas en gammal kvinna mördad med avskurna öron på en enslig gård. Det finns få spår. Polisen Sanna Bergling är tillbaka, nu höggravid. Hennes förlossning är planerad en vecka framåt. Det finns få poliser tillgängliga så hon får bli ansvarig trots sitt tillstånd, tillsammans med kollegan Carina Lidman.

De är båda intressanta och välgestaltade personer att följa. De har naturligtvis ett privatliv men det inkräktar inte så mycket på kriminalberättelsen. Balansen mellan familj och spänningsintrig kan vara svår, men Maria Grund hanterar den perfekt.

På mordgården ruvar många hemligheter. Här har saker försiggått som sakta avslöjas. Sakta går också utredningen. Det är inte mycket action i berättelsen förrän mot slutet.

I de två tidigare böckerna har en ung Sanna Bergling tjänstgjort i byn Augu i Småland. På värdshuset där knackar en främmande kvinna på och uppger att hon är det barn som försvann i trakten tjugo år tidigare. Det visar sig ha kopplingar till det gotländska fallet

Maria Grund har ett språk jag njuter av att läsa och hennes miljö- och personbeskrivningar är verkligen skickligt gjorda. Även om slutet är lite överkonstruerat var läsningen 100 % angenäm och spännande.

I eftertexten kan skönjas att Sanna Bergling nu är ett avslutat skrivobjekt. Hon kommer att vara saknad. 

Betyg: 5 tomteluvor 

Foto: Joel Nilsson

Sara Strömberg: Sot - Bokomdöme

 

Sot

Av Sara Strömberg

Modernista 2025

ISBN 9789181085051, Inbunden, 432 sidor

Jag förstår inte hur Sara Strömberg gör. Det är den fjärde boken nu och fortfarande är det mycket vitalt berättat och mycket efterlängtat. Antagligen kommer det så småningom fram till en punkt när man tröttnar på Vera Bergström, men ännu är vi inte där.

Personerna i boken är så levande, de finns. Miljöerna är precis lagom gestaltade och de finns också. I mitt huvud. Som det ska vara när man läser en god bok.

Författarens tre tidigare böcker har alla premierats av Svenska Deckarakademin. Den första boken Sly fick debutpris. Årets efter vann Skred priset för Årets Bästa Kriminalroman och sedan blev Skinn nominerad till samma pris.

En modedesigner hittas död efter ett fall från hög höjd på ett lyxhotell i Åre. Nästa dödsfall, som sker inom kort, är en socialarbetare som sprängs till döds i en eka.

Polisen är förbryllad. Dödsfallet på hotellet avskrivs som självmord. Men lokalreportern Vera Bergström är inte nöjd med utredningsresultaten. Beslutsamt ligger hon ofta före polisen i sina efterforskningar. Hon är en mästare på att lägga näsan i blöt.

Vera är självklar huvudperson i Sara Strömbergs böcker. Hennes hårdnackade egensinnighet, butterhet och trulighet charmar även nu när hon har gått och blivit sambo. Ett faktum som oroar henne lite.

Men vi får också möta den nyskilde psykologen Mikael Nyman. På sin semester flyr han till sitt ödsliga fritidshus. Där dyker en dag en svårt skadad kvinna upp. Mikael tar hand om henne utan att ens veta hennes namn. I växelvisa kapitel får man följa Vera och Mikael.

Boken är en njutning att läsa. Här finns både humor och poesi. Här finns landsbygdens problem men det är inte det fina Åre som beskrivs. Här finns sann berättarglädje.

Kanske är upplösningen lite för rumphuggen, men det är en petitess i en av årets bästa deckare.

Ett personligt extra plus måste jag ge för att min favoritcountryartist Waylon Jennings nämns i texten.

Betyg: 5 tomteluvor  

Foto: Göran Strand

Håkan Nesser: Det finmaskiga nätet - Bokomdöme

 

Det finmaskiga nätet

Av Håkan Nesser

Albert Bonniers Förlag 2025

ISBN 9789100804442, Inbunden, 367 sidor

Håkan Nesser kan man skriva mycket om. Han debuterade 1988 med Koreografen. (Ingen deckare) 1993 kom den första kriminalromanen i Van Veeterenserien. Den hette Det grovmaskiga nätet. Titeln på den här boken passar då bra som avslutning på Barbarottiserien.

Gunnar Barbarotti och Eva Backman, båda poliser, har nu flyttat till Gotland. Hem till författaren, eller i alla fall till samma ö. En bonde hittar spår i marken som leder till ett cold case som parets gamle chef, Asunander, ger dem i uppdrag att undersöka. Asunander sitter på ett åldershem i Visby och ältar det gamla fallet med hjälp av vännen Roseanna. Kanske döpt efter Sjöwall & Wahlöös första bok. Men Asunander kallar henne fröken Watson. Håkan Nesser kan för allt i världen inte låta bli att blinka åt olika håll.

Det är ett rejält pussel som läggs fram. Många mystiska händelser ska vävas samman och det finns inte ens ett lik.

De problemlösande personerna är härligt tecknade med humor och känsla. Språkbehandlingen har man aldrig kunnat skylla Håkan Nesser för att vara bristfällig i. Det kan emellanåt bli lite pladdrigt eftersom boken till stor del är dialogdriven. Men den är till viss del skrattframkallande och inte minst underhållande.

Som vanligt undrar man. Vad ska Nesser göra nu? 75 år fyllda, men fortfarande mycket vital i sitt skrivande. Jag ger mig attan på att det blir en rejäl överraskning på bokhandelshyllorna nästa år.

Betyg: 5 tomteluvor  

Foto: Karl Melander

Johan Rundberg: Den som vaktar flocken - Bokomdöme

 

Den som vaktar flocken

Av Johan Rundberg

Bokförlaget Forum 2025

ISBN 9789137506654, Inbunden, 492 sidor

Johan Rundberg fick Augustpriset 2021 i klassen Barn- och Ungdom för sin ”Nattkorpen”, han har vunnit Crimetime för årets barndeckare 2021 och 2023 fick han Astrid Lindgren-priset.

Nu kommer hans första bok för vuxna som är en psykologisk thriller i form av ett familjedrama, ungefär som En helt vanlig familj av Mattias Edvardsson men som ändå är ett helt eget verk.

Allt utspelar sig hos en vanlig medelklassfamilj i Täby - Martin är mäklare och Sanna har precis börjat ett nytt jobb som kommunikatör på kommunen. Deras två barn - Mya och Teo, är kanske lite struligare än barn är mest. Eller inte. Föräldrarna jagar gärna med sina bekanta på fritiden utan att vara fanatiker. Vapen betyder mycket för intrigen, de blir centrala och obehagliga.

Mya medverkar i en film som publiceras på sociala medier och ett hot riktas där mot hennes skola. Det blir sprickor i den fina bilden av familjen.

Martin installerar ett övervakningssystem hemma som blir centralt för handlingen liksom den kanske för enkla koden till vapenskåpet.

Intrigen marmoreras i kursiv stil med utdrag från en polisutredning och olika förhör där det verkar som en skjutning har ägt rum mot ett par vuxna personer och med en ung flicka inblandad.

Det här är tveklöst en av årets bästa deckardebuter. 

Betyg: 5 tomteluvor 

Foto: Gabriel Liljevall

Christoffer Carlsson: En liten droppe blod - Bokomdöme

 

En liten droppe blod

Av Christoffer Carlsson

Albert Bonniers Förlag 2025

ISBN 9789100189358, Inbunden, 447 sidor

 

Konkurrensen är hård, men frågan är om inte Christoffer Carlsson är Sveriges främste manlige författare av kriminalromaner just nu. För vuxna är detta hans tionde utgivning sedan 2010 då han debuterade med Fallet Vincent Franke. Boken är den fjärde i Hallandssviten. Den förra i serien Levande och döda fick 2023 Deckarakademins stora pris för årets bästa kriminalroman, och dessutom Glasnyckeln för Nordens bästa deckare. Även 2013 gav Deckarakademin sitt pris till författaren för Den osynlige mannen från Salem.

En liten droppe blod är komplexare än Christoffer Carlssons tidigare verk. Intrigen är snårigare och rör sig i flera tidsplan. Mycket som händer och sker får inte sin förklaring förrän långt senare. Koncentrerad är därför något man måste vara för att ta till sig den här spionromanen. Det är en genre som har återupplivats de två senaste åren. Kanske inte så underligt med tanke på världsläget. Författaren visar sin skicklighet genom att galant behärska även detta.

I nutid konfronteras bokens jag (namngiven mot slutet av berättelsen) med att en gammal vän har begått självmord. Offret har skickat honom ett SMS kvällen innan efter att de inte har setts eller hörts av på många år. Den gamle vännen har varit i full färd med att skriva en biografi om den kända och åldrade författaren Ingrid Klinga.

Intrigen hoppar sedan tidsmässigt för att mestadels handla om Ingrids studietid i Uppsala vid 1950-talets slut. Steg för steg avslöjas gåtan om henne. Emellanåt får läsaren följa jakten på sanningen i nutid.

Författarens intriger har aldrig varit enkla, men nu har han gjort det snårigare än vanligt. Jag tycker också att han har utvecklat sitt språk ytterligare, mer poetiskt, vackert och svävande. Ibland tappar boken tempo trots att det generellt är lågt. Speciellt i skildringen från Uppsala. Jag hade önskat mig fler växlingar mellan 50-tal och nutid. Men det är petitesser. Sanningen är att det här återigen är en förbannat bra bok av Christoffer Carlsson.

Betyg: 5 tomteluvor 

Foto: Thron Ullberg

Anna Roos: Mercy - Bokomdöme

 

Mercy

Av Anna Roos

LB Förlag 2025

ISBN 9789177997504, Inbunden, 242 sidor

Jag har alltid uppskattat Anna Roos. Hennes intriger kännetecknas av uppfinningsrikedom och berättelserna har oftast ett driv som lockar till bladvändning. Det är kanske inte alltid som deckarintrigen har varit så tydlig. Så även denna gång, men jag blev ändå riktigt ivrig under läsningen för att få reda på hur det skulle sluta.

Anna Andersson sitter inspärrad i ett fängelse i Mercy, Georgia. Hon är dömd till döden för att ha bränt inne flera dödssjuka barn i en kyrka. Huvudperson i boken är Lycke Strand som är skribent och arbetar mycket med sociala medier. Hon har engagerat sig Annas fall och försöker få politiker och allmänhet att reagera för att få domen omvandlad till ett livstidsstraff. Anna och Lycke har mycket gemensamt, de känns båda ganska känslokalla. Dagen för avrättning närmar sig i nedräknande kapitel. Insprängt i Lykkes berättelse finns brev från Annas mamma till adoptionsmyndighet och till socialsekreterare. Även andra dokument som fördjupar intrigen är inkluderade. Effektivt.

Lycke har hjälp av Omar (som städar åt henne, tar hand om hennes mamma och matar hennes tre råttor) och Adam som följer med henne när hon intervjuar personer som kan ha upplysningar om fallet. Och reser med henne till Mercy inför avrättningen. Anna har aldrig erkänt brottet, hon tiger still. Som läsare vet man inte vad man ska tro och det ökar naturligtvis spänningen ytterligare.

Anna Roos skriver med sinne för detaljer. Beskrivningen av Lykkes liv och av samtiden är pricksäkert. Väl impregnerat med en gnutta humor. 

Det är spännande som en kriminalroman, men är det en sådan? Det är svårt med sådana gränsdragningar men i alla händelser är det en ytterst välskriven bok.

Betyg: 5 tomteluvor  

Foto: Særún Hrafnkelsdóttir Norén

William Älgebrink: Huset vid Pärlälvens slut - Bokomdöme

 

Huset vid Pärlälvens slut

Av William Älgebrink

Romanus & Selling 2024

ISBN 9789189771741, Inbunden, 194 sidor

Bara 194 sidor är sympatiskt och ibland behövs det verkligen inte mer. Om man håller sig till en berättelse och inte blandar in några parallellhandlingar. William Älgebrink får verkligen allt sagt i denna hemska och sorgliga, men ändå någonstans vackra, historia.

Det är en utpräglat annorlunda debut. Norrbottens inland har blivit allt vanligare att skriva om och här spelar platsen stor roll. Det är ödsligt och människorna är präglade av sin karga omgivning. De sköter sig själva och har sina egna lagar. Här finns inte plats för skratt och leenden.

Ett fåtal personer befolkar boken och två av dem står i fokus. Dels är det originalet Dylan som kör skolbussen och egentligen bara pratar med den röst han har i sitt huvud. En av hans dagliga passagerare är Pojken. Han är också lite egen och tyr sig till sin mamma. När de är i affären möter de Dylan och det är upptakten till en extremt tragisk, deprimerande, fasansfull och dramatisk historia.

Trots de relativt fredliga grundförutsättningarna blir det äckligt blodigt och våldsamt. Ibland var jag tvungen att blunda när jag läste för att det var SÅ äckligt. Men det är samtidigt så vackert berättat och välskrivet. Här finns möjlighet att tycka synd om och samtidigt förfasas.

Detta är tveklöst en av årets bästa och ovanligaste debutanter. 

Betyg: 5 tomteluvor

Foto: Carl-Johan Utsi

Magnus Montelius: Gränsen - Bokomdöme

 

Gränsen

Av Magnus Montelius

Albert Bonniers Förlag 2024

ISBN 9789100184766, Inbunden, 496 sidor

Författaren gödslar inte oss förväntansfulla läsare med böcker. Både Mannen från Albanien (2011) och Åtta månader (2019) tillhör min och många andras favoriter. Magnus Montelius skriver intrikata spionromaner i John Le Carrés anda, och han tål jämförelsen.

David Lithander är en ganska lat student och året är 1980. Han söker ett stipendium, får det, och hamnar i ett projekt i Budapest. Bakom järnridån. Så småningom får han veta vad han förväntas göra. Han ska hitta en informatör. Men naturligtvis är han bevakad av den totalitära regimen. David skapar sig en egen bekantskapskrets, en kärlek och ett behagligt liv.

Femton år senare blir han ombedd att identifiera några mördade personer i Stockholm. Båda har kopplingar till Davids liv i Budapest. Men han är fåordig, berättar inte mycket för polisen.

Journalisten Natalie Petrini blir intresserad av fallet. Både hon och polisen kommer allt närmare sanningen om vad som har hänt nu och vilka kopplingar det finns till Ungern 1980.

Jag brukar klaga på allt för stort sidantal i många böcker. Här gör jag det inte. Det är märkligt hur Magnus Montelius kan hålla spänningen uppe i närmare 500 sidor utan att använda nämnvärt med dramatiska actionfyllda scener. Det stillsamma berättandet gör det nervkittlande mellan raderna. Man får dock inte slarva med läsningen, det krävs att man hänger med i svängarna, även om de inte är så våldsamma.

Intrigen hoppar mellan 1980 och 1995 och just tidsskildringen är briljant. Karaktärerna i boken är mycket väl gestaltade. De känns i allra högsta grad levande. Det enda som är lite tråkigt är att man kanske måste vänta ytterligare fem år på nästa bok.

Betyg: 5 tomteluvor

Foto: Attila Ozse

Sundström & Mikkelsen: Fristaden - Bokomdöme

 

Fristaden

Av Sundström & Mikkelsen

Norstedts Förlag 2024

ISBN 9789113134871, Inbunden, 444 sidor

Det är alltid lika spännande och förväntansfullt att öppna en bok av en debutant, eller två i detta fall. När det sedan, som här, verkligen är värt besväret, så känns mitt läsuppdrag så mycket roligare. Nu är inte Lena Sundström och Jens Mikkelsen några duvungar som gått och drömt om att skriva den där romanen i åratal.

De är båda kända och prisbelönade grävande journalister. Lena Sundström är nu på SVT och Jens Mikkelsen på Sydsvenskan. De har skrivit facklitteratur tidigare. Nu inleder de en serie om de två Malmöjournalisterna Anne och Sven. Hon är en känd utrikeskorrespondent och han är kriminalreporter och grävande journalist på fiktiva Dagbladet i Malmö.

Anne har oväntat blivit lämnad av sin man och flyttar desperat till Malmö, och ett gammalt renoveringsobjekt, för att komma närmare sin dotter. Sven håller på med ett reportage om kommunens hållbarhetschef Rebecca Rönn, som plötsligt är försvunnen. Sven upptäcker att hon har försökt kontakta honom. Hon har en hemsk upptäckt att berätta om. Lite senare påträffas hon mördad.

Anne och Sven möts av en slump i staden. De har varit ett par i ungdomen och nu återupptar de kontakten, men inte förhållandet. Eller? De båda dras in i sökandet efter sanningen. Är det verkligen ett rånmord som polisen tror?

Här finns en del debutantmisstag, genreklichéer, men det överskuggas av den välkonstruerade intrigen. Den initierade skildringen av journalistyrket. Samhällskritik á la Sjöwall Wahlöö. Mycket handlar om hur samhället beskriver och hanterar invandrares integration. Om alla journalister som skriver om problem men aldrig om de mångdubbelt fler som lyckas och har framgångsrika yrkeskarriärer.

Mycket är karaktärsdrivet. Det är lätt att tycka om de väl gestaltade huvudpersonerna Anne och Sven. Likaså de unga invandrarpojkar som av polisen är utpekade som gärningsmän. Den goda nyheten är att detta bara är första delen i en serie. Naturligtvis är Fristaden en av kandidaterna till årets debutantpris.

Betyg: 5 tomteluvor

Foto: Magnus Liam Karlsson

Oresvärd/Paqualin/Rehn/Sanglert/Vallgren - korta bokomdömen

 

Tänkaren

Av Kamilla Oresvärd

Norstedts Förlag 2024

ISBN 9789113120041, Inbunden, 371 sidor

Boken är en fristående tredje del i författarens serie om Greta Leikler som arbetar på säkerhetsbolaget VASA. Här får hon ett uppdrag att finna en stulen värdefull staty.

En av de anställda på auktionsverket, där statyn fanns, är försvunnen. En mördad kvinna hittas i en utbrunnen bil. Kan det vara den försvunna? Är hon statytjuven? När Greta gräver i fallet finner hon mörka hemligheter. Spåren leder till en mystisk organisation Tisdagsklubben. De som är med där kan gå långt för att dölja sin verksamhet.

Greta Leikler är en intressant karaktär i deckarfloden. Hon sticker ut bland alla poliser och jurister. Intrigen är spännande utan att var speciellt originell.  Kamilla Oresvärd skulle kunna ta ut svängarna mer och inte vara så bunden av genrens klichéer.

Betyg: 3 tomteluvor

Foto: Anna-Lena Lundqvist

Enda vägen hem

Av Björn Paqualin

Piratförlaget 2024

ISBN 9789164209238, Inbunden, 308 sidor

Detta är den avslutande delen i trilogin om polisen Stella Robertsson. Det är glädjande att författaren under seriens gång har utvecklats så markant. Enda vägen hem är med råge den bästa av de tre böckerna. Björn Paqualin har skrivit mycket tidigare, främst manus till sådant som Wallander och Blå ögon.

När Stellas far får en hjärtinfarkt återvänder hon till sin hemstad. (Oklart var) Hennes poliskarriär är på väg utför, men här får hon en chans att revanschera sig. Hon blir ombedd att söka efter stadens chefsåklagare som har varit försvunnen en längre tid. Polisen har lagt ner utredningen.

Vad Stella inte vet är att hon rör upp damm under sitt sökande och utsätter sig själv för fara.

Det är välskrivet, fyndigt och underbart kort. En av årets bästa deckare har också en avslutning som man inte hade kunnat gissa. 

Betyg: 4 tomteluvor

Foto: Privat

Älskarinnan

Av Monica Rehn

Polaris 2024

ISBN 9789189716223, Inbunden, 394 sidor

Författarens tredje roman gör att hon känns som en av de mer etablerade i branschen. Hennes första Moratorium nominerades till Crimetimes debutpris och för ett år sedan kom Lögnaren.  Monica Rehn har fokuserat på psykologisk spänning, i den här boken handlar det mycket om relationer, tillit, manipulationer och maktspel.

Den berömde advokaten Manfred Berg skjuts ihjäl ett parkeringshus. Eventuellt var han på väg att skilja sig. Julia, hans unga fru blir därför automatiskt misstänkliggjord. Av alla. Hon får oväntad hjälp från Manfreds ungdomsvän Jack. De blir ett par och bosätter sig i den gamla släktgården. Här börjar ett katt- och råttaspel. Det känns verkligen att det inte kan sluta på ett bra sätt. Tillvaron krymper för Julia.

Monica Rehn skapar skickligt spänning vilket gör det svårt att sluta läsa. Upplösningen lockar. Samtidigt är det en lite väl överkonstruerad och snårig intrig. Boken innehåller ändå många överraskande vändningar, saker man som läsare inte såg komma.

Betyg: 3 tomteluvor

Foto: Sören Vilks

Fostrad

Av Malin Sanglert

Bokfabriken 2024

ISBN 9789180317443, Inbunden, 309 sidor

Vad händer egentligen på den gamla gården? Grannen Inger är mer än nyfiken och spionerar i buskarna. När bonddottern återvänder efter att ha varit borta i många år börjar dramatiken tätna och fler och fler underliga och våldsamma händelser inträffar.

Malin Sanglert är bra på att överraska och det gör hon genom att släppa en hemlighet i taget, lite så där i förbifarten. Det gör att intrigen blir svår att förutse, på ett bra sätt. Det handlar mycket om relationer och familjehemligheter. Det är välskrivet, välgestaltat och med en intressant miljö i denna psykologiska thriller.

Upplösningen är minst sagt överraskande. Malin Sanglert har etablerat sig som en mästerlig författare av familjerelaterad dramatik. Hon skriver fristående böcker med ett behagligt antal sidor. Det ryms mycket även på 300 sidor.

Betyg: 4 tomteluvor

Foto: Lisa Jabar

Din tid kommer

Av Carl-Johan Vallgren

Albert Bonniers Förlag 2024

ISBN 9789100801045, Inbunden, 346 sidor

Författaren är mer än välkänd och en av landets främsta berättare. Hans Den vidunderliga kärlekens historia fick Augustpriset 2002. Han har skrivit ett par kriminalromaner tidigare under pseudonymen Lucifer. Det var ingen hemlighet, men nu framträder han under sitt eget namn.

En ung okänd flicka hittas död på gränsen mellan Halland och Småland. Utredande polis blir kommissarie Björling. Han får hjälp av utredaren Johanna från Rikskrim. Året är 1993. De båda poliserna personliga bakgrund får stor plats i boken. Än mer när Björlings dotter försvinner under en campingtur.

Carl-Johan Vallgren skapar en spöklik stämning i denna kärleksroman som ställer många existentiella frågor. Han skriver med ett poetiskt språk och karaktärerna är knivskarpa. Eftersom det är Halland som bakgrund får jag vibbar av Christoffer Carlssons Levande och döda, förra årets bästa kriminalroman.

Författaren har inte hittat på något nytt i genren. Han bara skriver så mycket bättre än de flesta.

Betyg: 5 tomteluvor

Foto: Thron Ullberg