Märkliga skivomslag 267

Vad är oddsen på att Furr aldrig har lynat på Kiss?

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

Veckans Tio i Topplåt 256

Johnny Rivers: (I Washed My Hands In) Muddy Water
In på listan 23 juli 1966
Låg kvar i 3 veckor. Högsta placering: 3

Märkliga skivomslag 266

Åh, vad jag önskar att jag kunde läsa vad det står på omslaget. Men man kan ändå konstatera att de svidat upp sig för ett parti minigolf.

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

Märkliga skivomslag 265

Man kan tänka sig att Happy Louie, Julcia & The Boys spelade in sin Love & Peaceplatta för att få spela på Woodstock. Men tyvärr blev de dumpade i sista stund av Sha-Na-Na!!

Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag

Veckans Tio i Topplåt 255

T. Rex: Children Of The Revolution
In på listan 25 november 1972
Låg kvar i 2 veckor. Högsta placering: 8

Tove Alsterdal hos Deckarvännerna

En av mina absoluta favoriter inom deckarförfattandet är Tove Alsterdal. Trots att hon bara har skrivit två böcker och är på gång med sin tredje. Hon skriver vackert och unikt, och faller inte i några klichéartade fällor. Hon har egna intriger med innehåpll som berör och lär. Hennes senaste bok hette I Tystnaden Begravd, och så här skrev jag om den mitt omdöme .

Härom veckan var hon på besök hos Sällskapet Deckarvännerna och berättade på ett mycket trevligt och intressant sätt om sitt författarskap.

Jag ringer mina bröder på Stadsteatern

Jag var på Stockholms Stadsteaters Klarascen häromdagen och tittade på teateruppsättningen av Jonas Hassen Khemiris Jag ringer mina bröder. Föreställningen grundar sig på Khemiris krönika om hur det är att vara invandrare i Sverige. Man får sig massor av tankeställare. Bra!!

En bil har exploderat i Stockholms city. Amors mobil ringer. Och ringer. Om bara Valeria var här!

Amor gör allt för att agera normalt i en paranoid stad där de misstänksamma blickarna och polisens röster bara tar sig längre och längre in i hans medvetande. Gränserna suddas ut. Ingenting är vad det ser ut att vara. Amor längtar tillbaka till tiden när det gick att kategorisera människor i små fack precis som man gör med grundämnen i skolan.

Nu ser han fördomarna i de andras blickar. Eller? Är det hans egen blick som dömer?