tisdag 14 september 2010

Anders de la Motte: [geim] - Bokomdöme

[geim]
Av Anders de la Motte
Alfabeta 2010
Anders de la Motte debuterar med en bok som kandiderar att nomineras till årets kriminalroman i Sverige. Som årets debutant borde han verkligen kvalificera sig.

Boken handlar om en ganska misslyckad individ, Henrik Pettersson, HP kallad. Han hittar en mobiltelefon och det blir upptakten till en mardröm som han inte kunnat drömma om, eller? I telefonen kan han läsa frågan: Är du verkligen säker på att du vill spela? Yes. No. Tyvärr svarar han fel. Han dras in i ett spel med livet som insats, både sitt eget och andras. Hela tiden är HP, och läsaren, osäker. Vad är verklighet? Vad är spel?

HP’s syster, superkvinnan och polisen Rebecca Normén, dras ofrivilligt in i spelet. Hon har lånat karaktär av Lisbeth Salander och slår männen i det mesta. Men hon är lite mer social och lite mer mänsklig.

Just att man som läsare inte vet vad som är på riktigt och vad som ingår i spelet gör det olidligt spännande. Språket är extremt nutida med mycket slang, både söderslang och invandrarslang. Engelska glosor blandas med svenska, såsom det är idag. Ett alldeles fantastiskt uppfriskande språk. Och eget.

Och de la Motte måste vara en stor filmälskare eftersom syftningar till olika storfilmer finns på var och varannan sida. Nya som gamla filmer. Jag fann många, men missade antagligen de flesta.
Jag tror att denna bok liksom de planerade efterföljarna lämpar sig extremt väl för just film, och jag skulle bli förvånad om inte böckerna går på succéfylld export.

Anders de la Motte har varit polis och arbetar nu med säkerhetsfrågor. Han verkar veta vad han skriver om, och inte bara när det gäller polisiära frågor.

En alldeles lysande debut!!!

Betyg: 5 tomteluvor

3 kommentarer:

syster yster sa...

vad roligt på planet idag till malmö läste jag en intevju med författaren i en sån där flygbolagstidning och blev lite nyfniken på boken Nu ska jag absolut läsa den :)

Anonym sa...

Förstår inte alls vad som är bra med den här boken. Mig intresserar den inte alls. Den är under min värdighet på något vis.Vet inte varför, men så känns det. Lite som en förolämpning, att jag skulle vara så dum att jag går på att den är bra. Det gör jag inte.

Anonym sa...

Håller på med den nu, men den e lite krånglig i början....

Veckans Tio i Topplåt 1195

Bobby Vee & The Crickets: Suomeday (When I'm Gone From You) In på listan 22 december 1962 Låg kvar i 5 veckor, Högsta placering: 7