Sofie Sarenbrant: Vecka 36 - Bokomdöme

Vecka 36
Av Sofie Sarenbrant
Damm Förlag 2010
Som titeln antyder tilldrar sig den här boken under en bestämd och ganska kort tidsperiod. En dryg vecka på sensommaren/förhösten. Platsen är Brantevik i Österlen, en trakt och en ort som jag nyligen besökt. Den lämpar sig perfekt för deckarintriger, både vacker och lite mystisk som den är.

Sofi Sarenbrant är journalist, bor utanför Stockholm, och debuterar med Vecka 36. Brantevik är välkänt för henne. Där har hon själv tillbringat många somrar. Och vi får veta en hel om trakten, det är intressant. De tre sista sidorna i boken ägnas åt att tacka både den ena och den andra. T ex Mari Jungstedt som författaren särskilt nämner som en förebild. Det märks i boken. Här finns mycket som är Jungstedtskt. Mord på liten ort med kvinnoperspektiv.

De båda gravida vännerna Johanna och Agnes håller tillsammans med sina män på att avsluta sina semestrar i Brantevik. Men Agnes försvinner utan att någon kan finna ett spår. Hennes man och hennes vänner står handfallna, liksom polisen.

Den enda som inte står handfallen är läsaren, eftersom de utplacerade ledtrådarna är så naiva och barnsliga att man knappast kan undgå att lista ut vem som är bov i dramat. Det är knappast trovärdigt att polisen negligerar sådana uppenbara tips som här ges.

Grundidén är annars inte så dålig. Men författarinnan måste fundera lite mer på hur smart läsaren är, och vilka eventuella ledtrådar hon ska presentera – och hur. Hon skriver annars rappt och koncist, det är mycket lättläst. Men spänningen infinner sig inte riktigt eftersom man som läsare är ganska säker på hur det ska sluta.

Betyg: 2 tomteluvor