"Inte ens om man ser denna skiva på avstånd och kisar kraftigt kan man undkomma rysliga svallvågor av obehag, en stampad stilettklack mot vilken kräkreflex som helst.
"CANYONS" står det högst upp, i ett typsnitt som är straffbart i många länder. Canyon är engelska för hålväg, men mitt intryck av omslaget för snarare tankarna till ett sumpigt dike. Typsnittet vore nog i sig, men de valde att fylla bokstäverna med en panikrosa färg beströdd med lila mjäll. Detta omgärdas av en grön fond med jobbigt täta ränder, som påminner om känslan av att sitta väldigt nära en TV med bildrör. På detta har de med gul text skrivit inte bara skivans höjdarlåtar utan ALLA titlarna på skivan. Om någon av dem någon gång av ren nyfikenhet provat att vända på en skiva hade de upptäckt att det vanligen finns en baksida också, med gott om plats för en spårlista. Framsidan pryds vanligen av skivans titel, vilket de dock glömde.
De heta herrarna poserar i dräkter i ett silverglittrande material och skjortorna med väl tilltagna kråskragar. Det räckte inte med spetskrull på bröstet, här bröt de ny mark genom knypplad-duk-look på discoskjortkragar. I centrum står två kvinnfolk med de kortaste kavajer jag sett. De hade kunnat passera som bikiniöverdelar om det inte vore för att de har kragar och hellånga ärmar i ännu en rosa nyans som inte klickar med typsnittets. På samma sätt hade byxorna kunnat passera som bikiniunderdelar om det inte vore för byxbenen.
Grattis, Canyons."
Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomslag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar