Smärta
Av Kjell Eriksson
Ordfront Förlag 2014
Kjell Eriksson fortsätter med den andra boken om Kommissarie Santos på ön Itaparica i Bahia i Brasilien. Författaren är dessutom själv bosatt där på deltid. Han delar sitt boende med Barcelona. Mest känd är han antagligen för sina tio kriminalromaner om Ann Lindell vid Uppsalapolisen.
Författaren har alltid varit noga med sitt språk och så också denna gång. Att han i grunden är trädgårdsmästare underlättar när han målar sina miljöer. Läsaren får på riktigt veta hur det ser ut i Brasilien. Närvarokänslan är påtaglig.
Lika enastående är Erikssons gestaltningar av innevånarna i den lilla byn. Den ganska otrevlige kommissarie Santos som antagligen mot sin vilja emellanåt visar lite äkta känslor. Det är lätt att ta honom till sitt hjärta och förlåta honom alla hans dåliga sidor. Egentligen vill han bara ha en kall öl och paddla ut i träsket och prata med sin tyste kamrat, en häger. När hans fru lämnar honom blir han tvungen att fundera på hur han vill ha det i framtiden, och fundera är liksom inte hans grej. Han är lite som tjuren Ferdinand, men istället för blommor är det en öl som tröstar honom mest.
Två bröder blir ihjälslagna i byn. Allt pekar på några nybyggare som egentligen också vill ha lugn och ro. Nybyggarna har röjt upp en fotbollsplan och börjat träna några ungdomar. Samtidigt kommer Roland Nilsson dit, utsänd av Svenska Fotbollsförbundet för att undersöka om Sverige kan bistå med något projekt. Han fastnar på ön och blir mot sin vilja inblandad i polisutredningen.
Kriminalhistorien är som vanligt när det gäller Kjell Eriksson sidoordnad. Tyngdpunkten ligger på människorna och på deras liv, konflikter och besvär. Det är ett liv som befinner sig långt ifrån vårat eget välordnade. Här finns ingen infrastruktur värd namnet och polisen med kommissarie Santos i spetsen är mest ett skämt. På outgrundliga vägar lyckas han ändå lösa brott och skipa rättvisa, ibland på sitt eget trubbiga sätt.
Det är så väl berättat att jag sjunker djupt in i historien, och trots att det egentligen inte finns några direkta actionscener eller sedvanliga spänningsmoment, är det svårt att lägga ifrån sig boken. Jag vill veta allt om karaktärerna och allt om hur deras liv ska gestalta sig.
Jag hoppas, hoppas verkligen att det blir fler böcker om den osympatiske kommissarie Santos. Jag formligen älskar honom!!!
Betyg: 5 tomteluvor
2 kommentarer:
Va glad jag blir! Kjell
Bra Kjell, det blev jag också - av läsningen!
Skicka en kommentar