Av Pia F. Davidson
Hoi Förlag 2014
ISBN 9789175579429, Inbunden , 486 sidor
Förra året fick vi bekanta oss med en trio härliga damer, Veera, Miriam och Erika i Pia F. Davidsons debutdeckare Så tuktas en svinpäls. mitt omdöme Det var en härlig skröna där författaren, mot alla odds, lyckades med konststycket att göra humor av ett så allvarligt ämne som kvinnomisshandel. De använde många medel, de flesta oortodoxa, för att hävda sin rätt och sin plats.
Nu är de tillbaka. Lite kaxigare. Lite mustigare. De fortsätter sitt korståg mot svinpälsar, några nya och någon som inte har glömt de oförrätter han tycker sig ha blivit utsatt för. Utan att egentligen tänkt tanken har de blivit ett slags konsulter i svinpälshantering samtidigt som de är jagade av Max, Erikas före detta sambo.
Det är inte bara män som behöver behandling i den här romanen. Vi får bl a träffa en kvinna, Birgitta, som är en plåga för sin man. Inte bara för honom förresten, hon terroriserar hela sin omgivning. Våra damer döper henne snabbt till Huggormen. Fler absurda och komiska karaktärer dyker upp under handlingens gång.
Kvinnotrojkan är fortsatt härliga att följa, men intrigen i denna bok är ändå inte lika skarp som i debutboken. Den andra boken är alltid den svåraste. Humorn och komiken har fått bre ut sig så att det mer är att betrakta som en fars och det allvarliga ämnet kvinnomisshandel har hamnat i skymundan. Det blir lite grand som en teater med massor av spring och smälla i dörrar. Om jag läste debuten med ett småleende och ett och annat skratt, så blir det nu istället ett fåtal smil, då och då. Och boken är på tok för lång, en allt för vanlig åkomma.
Bokens ämne och kvinnornas frejdighet ger ändå en trea i betyg, om än en svag sådan.
Betyg 3 tomteluvor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar