Skymningsflickan
Av Katarina Wennstam
Albert Bonniers Förlag 2015
ISBN 9789100145897, Inbunden, 413 sidor
Efter att ha givit ut ett par debattböcker om våldtäkt och
kvinnomisshandel övergick Katarina Wennstam 2007 till att skriva
kriminalromaner. Hon har dock behållit sitt engagemang för ämnet och använt det
ofta i sina böcker. På det viset har hon naturligtvis fått en större publik, allra
helst som hennes böcker alltid har hållit en mycket hög kvalitet.
Skymningsflickan är
hennes sjunde roman. Hennes kommissarie som vi återser heter Charlotta Lugn och
hon är sjukskriven/permitterad efter att ha begått några tjänstefel påverkad av
sina migränattacker. Den andra huvudpersonen som vi lärt känna under de senare
böckerna är advokaten och målsägarbiträdet Shirin Sundin. Hon är född i
Sverige, men har persiska föräldrar. Hon är skicklig, kanske lite för skicklig
och karriärlysten, vilket skapar en del konflikter med hennes äldre pojkvän och
framförallt med hennes persiska familj.
Molly och Miranda är tonåringar, ganska struliga sådana. Molly
har ett självskadebeteende och skriker på nätterna. Hennes grannar blir
upprörda, däribland Charlotta Lugn. Men Charlotta dras till flickan, till
hennes öde och börjar under sin sjukskrivning forska i vad som gör flickan så uppgiven.
M & M, som de två tighta flickorna kallar sig har blivit
våldtagna av samme man, en äldre väletablerad samhällsmedborgare. De har anmält
honom men utredningen har lagts ner.
Charlotta tar Shirin till hjälp för att hjälpa flickorna
till upprättelse, men har svårt att hitta en väg till rättvisa. Flickornas
strulighet, våldtäktsmannens städade uppträdande och hans plats i samhället gör
det svårt att öppna upp förundersökningen igen.
Jag läser den här boken med smärta. Det gör ont att läsa om
flickorna. Katarina Wennstams kunskaper om hur det förhåller sig gör att jag
kan förstå att det här kunde vara på riktigt. Att det finns många fler liknande
fall.
Samtidigt är det så ohyggligt spännande, bladvändande. Jag
förstår inte riktigt hur författaren gör. Hur kan hon skriva en nästan
autentisk historia och ändå göra så att jag inte kan lägga ifrån mig boken,
även när jag mår illa och blir förbannad över vad som händer?
Det hon skriver är VIKTIGT. Alla borde läsa detta och
begrunda, diskutera och skapa opinion för förändring. Det omänskliga i att
sådant här kan hända år 2015 är ofattbart.
Betyg: 5 tomteluvor
Foto:Caroline Andersson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar