Stalpi
Av Stefan Spjut
Albert Bonniers Förlag 2017
ISBN 9789100143565, Inbunden, 367 sidor
Normalt är det här en typ av bok som jag inte tycker om.
Någon form av skräck med övernaturliga inslag och en kriminalgåta involverad.
Man kan naturligtvis inte göra ett deckarmysterium med sådana inslag, eftersom
allt går att förklara med nästan vad som helst.
Men i det här fallet gör jag ett undantag. Stefan Spjut
skriver så bra och engagerande. Hans norrländska, samiska miljöer är magiska.
Även om här finns troll och djur som inte är djur utan bara varelser. Varelser
som skrämmer, som manipulerar och tar över.
Susso och Diana är barndomskamraterna som kommit ifrån
varandra. När Diana åker till Susso efter många år dras hon in i en våldsam
karusell av märkliga händelser och mycket ond och bråd död. Men Diana ger inte
upp. Hon vill rädda Susso från den värld hon har hamnat i.
Sussos mamma är handlingsförlamad. Lennart Brösth, barnarövare
och sektledare rymmer från psyket och Gudrun tror att han är ute efter henne. Kanske
via Susso.
Boken knyter an till författarens första bok Stallo, men kan läsas fristående. Mycket
kretsar kring vargar och Stalpi är
ett av många samiska ord för det djuret.
Trollens värld är hemsk och Stefan Spjut beskriver den på
ett sätt som skrämmer läsaren att fortsätta. Nyfikenheten blir större än
rysningarna. Det är inte utan att man tittar ut genom fönstret ett par extra
gånger efter mörkrets inbrott.
Betyg: 4 tomteluvor
Foto: Sofia Runarsdotter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar