Huset vid Pärlälvens slut
Av William Älgebrink
Romanus & Selling 2024
ISBN 9789189771741, Inbunden, 194 sidor
Bara 194 sidor är sympatiskt och ibland behövs det verkligen inte mer. Om man håller sig till en berättelse och inte blandar in några parallellhandlingar. William Älgebrink får verkligen allt sagt i denna hemska och sorgliga, men ändå någonstans vackra, historia.
Det är en utpräglat annorlunda debut. Norrbottens inland har blivit allt
vanligare att skriva om och här spelar platsen stor roll. Det är ödsligt och
människorna är präglade av sin karga omgivning. De sköter sig själva och har
sina egna lagar. Här finns inte plats för skratt och leenden.
Ett fåtal personer befolkar boken och två av dem står i fokus. Dels är
det originalet Dylan som kör skolbussen och egentligen bara pratar med den röst
han har i sitt huvud. En av hans dagliga passagerare är Pojken. Han är också
lite egen och tyr sig till sin mamma. När de är i affären möter de Dylan och
det är upptakten till en extremt tragisk, deprimerande, fasansfull och
dramatisk historia.
Trots de relativt fredliga grundförutsättningarna blir det äckligt
blodigt och våldsamt. Ibland var jag tvungen att blunda när jag läste för att
det var SÅ äckligt. Men det är samtidigt så vackert berättat och välskrivet.
Här finns möjlighet att tycka synd om och samtidigt förfasas.
Detta är tveklöst en av årets bästa och ovanligaste debutanter.
Betyg: 5 tomteluvor
Foto: Carl-Johan Utsi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar