Av Åsa Larsson
Bonniers 2012
ISBN 9789100125318, Inbunden, 390 sidor
Den femte delen i Åsa Larsson serie om åklagaren Rebecka Martinsson har varit mycket efterlängtad. Den förra kom för så länge sedan som 2008. Men det pratas alltid så mycket om författaren att man tror att hon kommer med en bok om året.
Som vanligt är handlingen förlagd till Lappland, i Kirunatrakten. Många av de gamla kända figurerna finns med igen, som t ex polisen Anna-Maria Mella. Man hittar spår av en människa i en björnmage. En äldre kvinna mördas brutalt. Kvinnans barnbarn återfinns i en hundkoja. Vad har han sett? Är han hotad? Rebecka Martinsson finner svaga samband och börjar forska i fallen. Parallellt får läsaren följa en intressant och mänsklig historia från början av nittonhundratalet som naturligtvis har bäring på den aktuella utredningen. Som läsare vet man på det viset mer än polis och åklagare.
Problemet för Rebecka är att hon inte får fortsätta att vara förundersökningsledare. Till det utses kammaråklagare Carl von Post, som visar sig vara en särdeles usel sådan. Han är något slags mellanting mellan Leif G W’s Bäckström och Kalle Anka. Och det är också bokens svaghet. Von Post känns så karikerad och overklig att det hotar att skymma den fina bok som detta är.
Miljöbeskrivningarna är som alltid i Larssons fall väldigt fängslande. Personerna likaså, de lever. (Utom kanske von Post då) Flera hundar har fått huvudroller i boken, det är både lärorikt, intressant och gripande. Lagom med mystik, spänning och kärlek gör att man som läsare blir lika fängslad som alltid i denna bokserie.
Foto: Orlando G Boström
3 kommentarer:
Jag är väldigt nyfiken på Åsa Larsson, alla verkar nämligen gilla hennes böcker! :D
Åsa Larsson är jämte Arne Dahl den bästa deckarförfattaren vi har här. Om någon frågar mig :)
Jo, hon är bra - men vi fick vänta länge på denna bok.
Skicka en kommentar