Förstfödd
Av Filip Alexanderson
Norstedts 2015
ISBN 9789113068107, Inbunden, 410 sidor
Filip Alexandersons första roman är en thrillerliknande högdramatisk
bok med många övernaturliga inslag.
Jonas Hellemyr har hamnat snett. Livet ter sig ganska miserabelt.
Han tar svartjobb på byggen för att få in lite pengar och kunna hjälpa sin
mamma. När han mirakulöst överlever en arbetsplatsolycka tvingas han ner i
mörka världar som han inte visste fanns. Allt för att överleva och för att söka
efter sitt ursprung.
Samtidigt utreder den polisliknande personen Viveca Eldh en
serie mord mot uteliggare som bränts ihjäl. Det sker också ett brutalt
ritualmord och Eldh tvingas till extraordinära åtgärder för att hindra
brottslingarna. Så småningom korsas hennes och Jonas vägar.
De är lustigt att de två personerna genom hela boken benämns
olika. Hon kallas Eldh och han får heta Jonas. Efternamn respektive förnamn.
Finns det kanske någon tanke bakom det?
Boken har gott om personer och organisationer som innehar
övernaturliga krafter. De kan lösa problem på de mest spektakulära sätt, vilket
gör att handlingen kan ta vägen lite vart som helst. Det oväntade och framförallt
högst osannolika kan inträffa när som helst. En ganska bekväm väg att föra
storyn vidare kan man tycka.
Elallergiker har man ju hört talas om. Men här lanserar
författaren elmissbrukare, människor som skaffar sig energi genom en överdos av
elektricitet. T ex genom att bita rakt över en glödlampa. Andra karaktärer får
sin kraft genom att äta betong eller dricka bensin. Det blir emellanåt så
absurt att man häpnar men så småningom accepterar man att absolut inga gränser
finns.
Jag kan inte säga att jag är överförtjust i den här typen av
ramlösa böcker. De två huvudkaraktärerna är intressanta och väl gestaltade men
deras då och då övernaturliga beteende blir till sist lite tröttande.
Miljön är Stockholm, men det skulle kunna vara någon
annanstans. Staden har ingen större relevans för handlingen. Det är snarare
rummets och platsens funktion som är viktig, snarare än dess geografiska
placering.
Bokens slut avslöjar att en fortsättning är på gång. Det är
förmodligen en nåd att stilla bedja om att få lite mer mänskliga drag hos
centralgestalterna.
Betyg: 3 tomteluvor
Foto: Viktor Fremling
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar