Ann Rosman: Fyrmästarens dotter - Bokomdöme

Fyrmästarens dotter
Av Ann Rosman
Damm förlagBohuslänsdeckare börjar snart bli lika vanliga som Gotlandsdeckare. Det får tveklöst tillskrivas Camilla Läckbergs stora framgångar. Ann Rosman har anammat Läckbergs stil. Lite lagom med mysterier, lite lagom med myspys och lite lagom blandning av briljanta och urkorkade poliser.

Men Rosman är bättre. Hennes karaktärer är mer levande och där finns hela tiden en humor som jag tycker om. Intrigen är dock ovanligt krånglig och konstruerad, osannolik och skruvad. Tillfälligheterna står som spön i backen.

Marstrand är scenen. Där påträffas ett över fyrtio år gammalt lik. Därefter rullas en fantastisk historia upp med kärlek och vinningslystnad som huvudingredienser.

Detta är tänkt att bli en serie (naturligtvis!!!) om Karin Adler vid kriminalpolisen i Göteborg. Hon är en trevlig bekantskap och förhoppningsvis blir Ann Rosman lite mer sansad i intrigerna i kommande böcker.

BETYG: 2 tomteluvor