Av Lars Kepler
Bonniers 2012
ISBN 9789100130169, Inbunden, 518 sidor
Det här är den sista av de fem böckerna som är nominerade till Årets kriminalroman som jag läst. (delas ut nu på lördag) Jag förstår varför den är en av de fem, detta är i mitt tycke Keplers bästa hittills. Författarparet Alexander Ahndoril och Alexandra Coelho Ahndoril har lyckats skriva en bok som är andlöst spännande, våldsam, ruskig och bara helt underbar.
Naturligtvis är det kriminalkommissarie Joona Linna som är i fokus. Men än mer sätts strålkastaren på den psykopatiske och extremt våldsbenägna seriemördaren Jurek Walter. Han sitter isolerad på fängelset när ett av hans offer dyker en vinternatt på en järnvägsbro, högst levande. Offrets syster, som man också trott var mördad, är förmodligen också levande. Joona Linna och den unga polisen Saga Bauer kämpar mot tiden när de ska försöka rädda flickan.
Jurek Walter är en synnerligen otäck människa, han är superintelligent och manipulerar både polis och fängelsepersonal för att nå sina syften. Hans skickligt uttänkta planer är infernaliskt och detaljerat uträknade. Lika skickligt är det naturligtvis av författarna, de är ju faktiskt de som är de egentliga upphovsmakarna. Jurek har lånat många drag från Hannibal Lecter och Sara Bauer känns som en polisversion av Lisbeth Salander.
Fastän boken är över 500 sidor rinner läsandet iväg och man vill egentligen aldrig sluta. Hur ska det gå? Hur ska det gå? Slutet blir mycket dramatiskt, som det anstår en bok som denna. Och till sist får man veta…..att det blir en bok till. En sådan megacliffhanger kräver en fortsättning.
Foto: Anna-Lena Ahlström
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar