Tankar från en samlares hjärna

söndag 11 april 2021

Christina Wahldén: Cyklonvarning - Bokomdöme

Cyklonvarning

Av Christina Wahldén

Forum Förlag 2021

ISBN 9789137155500, Inbunden, 368 sidor

Förra året inledde författaren en serie som tilldrar sig i Darwin, i norra Australien, Nämn inte de döda. Boken tillhörde de nominerade till priset för Årets Bästa Svenska Kriminalroman. Samtidigt som Christina Wahldén skriver ungdomsböcker har hon hunnit med en uppföljare om poliserna Bluey och Jess.

De är ett omaka par. Bluey är en desillusionerad äldre och överviktig man med problem, numera nykter alkoholist. Innerst inne i bor en duglig polis och en god människa. Jess är en kvinna från ursprungsbefolkningen. Hon ses inte med blida ögon, egentligen inte av någon. Hon har mycket att bevisa och får hela tiden arbeta i motvind.

Överhuvudtaget är alla karaktärer ytterst fint mejslade, ända ner till minsta biroll. De känns levande och äkta. Likadant är det med de ganska många miljöskildringarna, perfekt gestaltade. Naturligtvis är man nyfiken på hur det ser ut där i North Territory.

Christina Wahldén återkommer med en minst lika spännande, lärorik, intressant och välskriven bok som den förra. Här ryms mycket mellan pärmarna. En mordhistoria naturligtvis, men också narkotikahandel, klass- och rasproblematik, relationshistorier, fördomar, information om Australiens konstskatter och en annalkande cyklon. Ja ni hör, det är en hel del som ska få plats. Och det gör det på ett alldeles fantastiskt sätt. Läsaren kastas mellan de olika områdena och ingen tid ges till avslappning. Full fart framåt.

Cyklonen är av den allra värsta kalibern, en sådan som dödar. Dödar många. Bluey har upplevt en sådan som barn då hans bror tragiskt förolyckades. I boken finns hela tiden den eskalerande cyklonvarningen som en kuliss till övriga händelser, för att så småningom kulminera.

Det blir fler böcker från Darwin och det ska alla läsare vara tacksamma för. Det här är på väg att bli en av våra mest klassiska serier.

Betyg: 5 tomteluvor

Foto: Caroline Andersson

fredag 9 april 2021

Veckans Tio i Topplåt 817

The Royal Guardsmen: Airplane Song

In på listan 16 september 1967
Låg kvar i 6 veckor, Högsta placering: 3

onsdag 7 april 2021

Gertrud Hellbrand: Dragoner - Bokomdöme

Dragoner

Av Gertrud Hellbrand

HarperCollins 2021

ISBN 9789150963458, Inbunden, 373 sidor

Gertrud Hellbrand är en erfaren och rosad författare, men detta är hennes genredebut. Även om hennes Satyricon tangerade kriminalromanen.

Det är då kanske inte så konstigt att här finns en mix av olika bokstilar. Den klassiska pusseldeckaren kombineras med en hästroman á la Dick Francis. Det är också en kärleksroman i flera plan. Både hetero- och homosexuella relationer skildrar författaren med värme och insikt.

Återvändartemat börjar bli lite uttjatat och det förekommer även här. Miras morfar har gått bort och hon åker till sin uppväxtmiljö utanför Linköping för att röja upp i huset. Naturligtvis finner hon att det är något misstänkt med morfaderns död. Hon börjar forska och då sker saker som tyder på att någon vill skrämma bort henne.

Samtidigt försvinner hennes kusin spårlöst. Hänger alla mystiska händelser samman? Gertrud Hellbrand skildrar på ett spännande sätt Miras sökande efter sanningen, samtidigt som vi får en god portion dramatik från hästgården intill. Vem kan man lita på?

Det märks att författaren är väl förfaren i skrivandets konst. Karaktärerna är väl gestaltade och miljön intressant målad. Kanske är deckarintrigen lite tunn, men nog lockas man vidare i läsningen. Östgötasviten kallar Gertrud Hellberg den serie som nu har inletts. Och visst finns det en öppen tråd i bokens slut.

Betyg: 4 tomteluvor

Foto: Peter Holgersson

Klassiska skivomslag 808

City Boy

Young Men Gone West

Mercury, 1977

Art Director: Sue DuBois

Liner Illustration: Geoff Halpin

Photo: Bob Carlos Clarke

Källa: Michael Ochs: 1000 Record Covers

måndag 5 april 2021

Camilla Grebe: Alla ljuger - Bokomdöme

Alla ljuger

Av Camilla Grebe

Wahlström & Widstrand 2021

ISBN 9789146236559, Inbunden, 419 sidor

Jag avundas inte Camilla Grebe. Hon måste skriva under en enorm press för att kunna leva upp till de förväntningar som hon själv har skapat. 2017 fick hon Svenska Deckarakademins pris för bästa svenska kriminalroman för Husdjuret. Den boken belönades också med Glasnyckeln för bästa nordiska kriminalroman. 2019 var det dags igen. Hon fick samma två pris för Skuggjägaren.

Det är därför inte konstigt att det är med en viss förväntan som jag börjar läsa en ny bok av författaren. Eftersom Camilla Grebe nu tillhör landets yppersta elit i genren blir jag naturligtvis inte besviken. Hon gör det igen.

Ända sedan hon började skriva ensam (tidigare har hon givit ut tillsammans med systern Åsa Träff och med Paul Leander Engström) har hon löst bundit samman sina böcker. Detta genom att använda ett antal återkommande poliser, som var för sig får ta lite mer plats. Man kan ändå läsa hennes böcker med största behållning utan att ha någon som helst tanke på detta. Romanerna är dessutom helt olika varandra på många plan.

Nu har hon skrivit en bok med flera berättarröster. De flesta av dem tillhör en och samma familj, men även en polis får komma till tals. Författaren lyckas väl med detta, lika bra som Mattias Edvardsson i sina psykologiska thrillers med familjetema. Att en av rösterna är en ung pojke med Downs syndrom är naturligtvis en utmaning, men Camilla Grebe klarar det utmärkt. Kanske är några av de andra rösterna lite för lika varandra, men i det stora hela förstärker berättartekniken spänningen och drivet i berättelsen.

Maria står i fokus. Hon har ett bra liv tillsammans med sin son Vincent. När hon flyttar ihop med Samir tillkommer även dennes dotter Yasmin till familjen. De får fler och fler konflikter att hantera. Det kulminerar i att Samir anklagas för att ha hedersmördat sin egen dotter.

Boken är skriven i två tidsplan. Först när berättelsen återupptas tjugo år senare avslöjas sanningen som är minst sagt överraskande och svår att gissa sig till. Det är m a o ingen klassisk pusseldeckare. Eftersom Camilla Grebes penna är så flödande driven och professionell är boken rakt igenom fängslande, bladvändande och spännande. Rasande skickligt!

Betyg: 5 tomteluvor