Av Denise Rudberg
Norstedts 2011
ISBN 9789113033525, Inbunden, 379 sidor
Det måste tillstås på en gång. Det här är inte min kopp te. Men jag kan förstå att Denise Rudberg finner sina läsare. Deckare av den här typen är sällsynta, men kanske inte böcker i denna genre, men då utan brott.
Författarinnan har kategoriserat sina böcker som Elegant Crime, men jag vet inte om det är så särskilt elegant. Jag skulle nog kalla dem Romance, och då med lite brottsliga kryddningar. Och om den miljön som Rudberg beskriver är elegant, då vill i alla fall inte jag vara just det. Förvisso är det mycket känslor och romantiska förvecklingar som beskrivs, men jag finner det mesta ganska ytligt.
En affärsman blir brutalt misshandlad och det följs så småningom av flera oförklarliga brott. De flesta känns lite instoppade bara för att detta ska bli en deckare. Huvudpersonen, åklagarsekreteraren Marianne Jidhoff, dras in i utredningen. Hur nu en åklagarsekreterare kan göra det? Parallellt får vi följa en hustrumisshandelshistoria som har många likheter med handlingen i filmen Sova med fienden.
De flesta personerna i boken har lite snofsiga och märkvärdiga namn, som Jidhoff och polisen Augustin Madrid t ex. Men Mariannes barn heter faktiskt Larson, för säkerhets skull med ett S. Och det är klart, lite elegant blir det med champagne, iransk kaviar och operabesök.
Men på mig gör inte personer och handling några större intryck. Dialogen är stolpig och känslokall. Jag vill veta lite mer om vad som driver alla karaktärer och vad de egentligen tycker och känner. Men de är alla så självklart svarta eller vita. Det är inte svårt att skilja den onde från den gode. Komplexare än så är inte bokens innevånare.
Foto: Thron Ullberg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar