Av Pontus Ljunghill
Wahlström & Widstrand 2012
ISBN 9789146221067, Inbunden, 377 sidor
Man blir alltid lika glad när det dyker upp nya författare med läsvärda debuter på deckarhimlen. Pontus Ljunghill är en sådan. Han har skrivit en spännande historia som sträcker sig mellan åren 1928 och 1953 som dessutom är en alldeles fantastisk stockholmsskildring.
En åttaårig flicka blir mördad i Stockholm i slutet av 1920-talet. Vi får följa kommissarie John Stiernas jakt på mördaren ända fram till att preskriptionstiden går ut för brottet. Berättartempot är mycket lågt, polisutredningen sniglar sig fram – som sådana utredningar förmodligen gör i verkligheten. Men trots det är spänningen hög, det finns ett slags dynamik i att låta handlingen ta små och långsamma steg som åtminstone för mig ökar dramatiken. Dessutom speglar det den desperation som polismännen upplever.
Brottet är vidrigt och författaren skriver så att man förstår hur vidrigt det är. Och även om intrigen är en mördarjakt så handlar boken mest om kommissarien som sakta bryts ner av att inte finna gärningsmannen. Hans privatliv går i kras och man får omväxlande med huvudhandlingen läsa om hur han har det efter pensionen 1953.
Normalt är jag allergisk mot att gärningsmannen får berätta i kursiv stil mellan kapitlen, men här fyller det en funktion som bara ökar på spänningen och den hopplöshet som polisutredningen drabbas av.
Pontus Ljunghill har gjort en omfattande research, det märks. Han använder sig av många intressanta tidsmarkörer för att läsaren ska förstå hur Stockholm såg ut och fungerade under året 1928. Det ger lika mycket behållning som boken i övrigt.
Det kommer fler och fler svenska deckare som utspelar sig i en annan tid än nuets. Det är bra och detta är en av de mest lyckade.
Foto: Sandra Qvist
2 kommentarer:
Tack för den fina recensionen. jag ska definitivt läsa den när jag får tag i den. Och när och om den kommer i pocket.
Det är bra Jerry. Böcker är till för att läsas!!!
Skicka en kommentar